Det är med ett stort mått av nyfikenhet jag aktiverar Spotifys nya ai-funktion DJ Xavier. Efter att ha använt Spotify Discovery de senaste åren och blivit serverad en hel del sjukt bra musik, en del bara bra musik och ett par riktiga bottennapp ser jag fram emot det. Jag menar, hur fel kan det bli? Det är här visserligen en funktion som befinner sig i betastadiet, men om Spotify till och med gör ett pressevent av funktionen, hur himla beta kan den då egentligen vara?
En hel del visar det sig.
Siri, kom tillbaka, allt är förlåtet.
När jag klickar på ikonen för att aktivera funktionen upplyser DJ Xavier mig glatt på bred amerikanska att han kommer att basera musiken på mina spellistor.
”Åhå, då kan det inte bli helt fel”, tänker jag.
Det börjar bra. Jag blir serverad Opeths Hjärtat vet vad handen gör, Edge of Darkness med Carcass och Meshuggas Combustion. Låtar som jag har i mina spellistor eller i alla fall artister jag tycker om.
Jag kan inte påstå att jag är överraskad, men samtidigt är jag en smula besviken över att det inte är ny musik som påminner om det jag gillar. Spotify Discovery brukar ju alltid överraska.
Dessvärre blir jag överraskad. Efter ett par låtar som rimmar bra med vad jag tycker om landar en rad låtar som en ljummen komocka i mina öron. Musik som jag inte alls lyssnar på, artister jag aldrig hört talas om, som sjunger och spelar vämjelig musik börjar emanera ur mina hörlurar.
Jag dubbelklickar frenetiskt på mina Airpods för att hoppa över låtarna, men likt ett ymnighetshorn från helvetet fortsätter dyngan att strömma ur mina hörlurar som ett Uwe Boll-maraton på TV6. Något som heter Mormor, Sarah Klang och The Tallest Man on Earth får mina öron att sukta efter en schweizisk självmordsklinik. Musik så fjärran från vad jag brukar lyssna på.
Efter att hoppat över 5-6 låtar övergår Xavier till att mer eller mindre uteslutande spela musik från mina spellistor. Efter ett tag hojtar han ”this is something you haven’t listened to in long while” och spelar Killing Joke som jag lyssnade på häromdagen. Det måste också påpekas att låten Xavier väljer inte är den bästa låten av Killing Joke (det är Wardance om ni undrar).
Xavier har sedan dess glatt spelat upp Supertramp, Rod Stewart, Eurythmics (va fan, Miracle of Love, allvarligt?!) och Guns’n’Roses – fyra band jag inte alls lyssnar på.
Nä, ska man dra någon slags slutsats från Spotifys satsning på artificiell intelligens är det att vi inte har någonting att oroa oss för. Xavier ser dåligt, men hör illa. Och har hiskeligt dålig musiksmak.