Det stora streamingkriget är i full gång och än så länge har inga offer skördats. Men ett företag verkar definitivt vara på fallrepet: Viaplay. Enligt analysföretaget Just Watch har de haft en negativ trend sedan januari.
I artiklar har såväl Viaplays kräftgång som kraftiga minusresultat uppmärksammats:
Rensat för nedskrivningar, utträdet ur Baltikum och andra kostnader gjorde Viaplay en förlust på 273 miljoner kronor det här kvartalet.
Och jag är inte dugg förvånad.
Viaplay verkar tuffa på som att det fortfarande står 2002 i kalendern. Varför ha en affärsmodell där kunderna mer fritt kan välja vad de vill se på tv när man istället kan göra svindyra paketmodeller som är fjärran från vad det rådande mediaklimatet erbjuder?
Visst kan du fortfarande välja ett simpelt baspaket för 149 kronor i månaden. Då får ett gäng kanaler , flera med reklampauser i parti och minut, vars program ofta är någon slags inhemsk eller utländsk reality. Du får också tillgång till 2 483 (känns det som!) Beck-filmer.
Vill du se på sport börjar det bli krångligt. Först finns Viaplay Medium, som låter dig se ovan nämnda kanalutbud, samt diverse golfturneringar, UFC, Bundesliga med mera. Det kostar 379 kronor per månad. Men du kan inte välja sportpaketet separat – du måste även ha baspaketet. Ännu värre blir det om du är intresserad av Formel 1, vilket jag är. Då måste du ha Det Stora Paketet (med alla andra paket inkluderade). Vet inte hur många samtal jag fått från Viaplays telefonförsäljare som har låtit ungefär så här:
*Glad telefonförsäljare*
”Hej, det är Calle från Viaplay, vi har en drive just nu. Du kan se filmer, sport och mycket annat för endast en himla massa pengar per månad”
*Tveksamt inställd Petter*
”Jag skulle gärna vilja se Formel 1, har ni rättigheterna till det?”
”Jamenvisst har vi det! F1 ingår i vårt stora sportpaket som kostar 549 kronor i månaden, och då får du också tillgång till alla våra 2 483 Beck-filmer, möjlighet att se Byske BKs samtliga bortmatcher samt belgisk tvekamp i våffelfrasning”
”Jag är helt ointresserad av fotboll och våfflor”
”Men du kanske blir intresserad av fotboll nu när du kan se Byske BKs samtliga bortmatcher?”
”Nej, det kommer jag inte bli”
”Du kanske har någon annan i hushållet som är intresserad av fotboll?”
*Petter ser sig omkring och inser (igen) att han bor själv*
”Nej. Ingen annan i hushållet är intresserad av fotboll. Jag vill bara se Formel 1, kan tänka mig att betala 100 spänn i månaden för det”
”Men gillar du inte Beck…?”
Och så där har det fortsatt tills samtalet avslutats utan tecknad prenumeration.
Viaplay ska prompt baka in en sport i paket som innehåller en massa sport jag är ointresserad av. Och detsamma måste gälla alla som exempelvis vill se Premier League, men som inte vill se bilar som åker runt på en bana. Att de fortfarande envisas med att hålla fast vid en obsolet affärsmodell i en tidsålder där konsumenten verkligen kan välja vad hen vill se på tv är minst sagt häpnadsväckande.
I mitt fall var det hur enkelt som helst. Formel 1 har en app för Apple TV som visar alla loppen live samt ger mig tillgång till mängder av extramaterial och ett arkiv som spänner till 1970. För det betalar jag 110 euro per år. Jag hade gärna betalat samma summa till Viaplay och fått höra Janne Blomqvist kommentera loppet.
Nu har franska Canal Digital gått in som storägare och Viaplays omedelbara kris är över. Men om Viaplay inte vaknar upp och inser att konsumenter kanske inte vill se hela deras programutbud, inklusive 89 olika sporter, utan vill ha en mer differentierad upplevelse, då är det bara en tidsfråga till nästa kris kommer som ett brev på posten.
Läs även: Tablå-tv 2.0 – hur mycket sämre kan streaming-tjänsterna bli?
Av: Petter Ahrnstedt, Macworldredaktör
Redaktör