Skaffa laddplats till din elbil – här är allt du behöver veta

I dag finns det över 200 000 elbilar i Sverige och intresset ökar närmast lavinartat. Enligt Stockholms handelskammare kan det rulla 2,6 miljoner laddbara fordon på svenska vägar 2030, om bara nio år. I takt med att allt fler överger bensin- och dieselbilarna och byter till laddbara bilar ökar också behovet av laddplatser.

 

Det gäller inte minst i hemmen. De flesta elbilsägare utför merparten av sin laddning hemma, eftersom det är enklare och oftast billigare. För småhusägare är det relativt enkelt att fixa egen laddare, men det finns ändå en del att hålla ordning på med teknik och elsäkerhet. Bor du i bostadsrättsförening blir det lite knepigare, men vi har tips även för dig så du kan vässa dina argument inför årsmötet.

 

Äntligen standardiserat

I dag har EU kommit överens om standarder för både hemmaladdning och snabbladdning. Uttaget i nya bilar är i dag alltid av typ 2 för växelström och ccs för likström i snabbladdare. Äldre bilar från Asien och Nordamerika kan även ha kontakterna typ 1 för hemmaladdning och chademo för snabbladdning.

 

Teslas Model S och Model X har har en egen kontakt som är en modifierad och bakåtkompatibel variant av typ 2. Model 3 har typ 2 och ccs som alla andra nya bilar.

 

En typ 2-kontakt har sju stift, fem för själva laddningen och två för kommunikation. Det är det senare som gör dessa laddare smartare än vanliga eluttag. Det möjliggör funktioner som att ta betalt för laddning på offentliga laddplatser och att kräva autentisering med en rfid-bricka eller liknande innan laddning. En typ 2-kontakt låser också bilen så att den inte kan startas under laddning.

 

Laddbox oftast bäst

En laddbox sitter uppsatt, oftast på en yttervägg eller en vägg i ett garage, och att dra kabel dit från elcentralen brukar inte vara svårt. En laddstolpe sitter uppsatt på marken någonstans, till exempel intill en parkeringsplats. Det innebär att det måste gå en kabel under jorden.

Vi har pratat med Eva Sunnerstedt som jobbar på Miljöbilar i Stockholm och var projektledare för Energirådgivningens satsning Fixa laddplats, som bland annat har en informativ webbplats där du hittar steg för steg-guider till att skaffa en laddplats både till småhus och bostadsrättsföreningar. Hon säger att den stora skillnaden är att laddstolpar nästan alltid kräver kostsamt markarbete.

 

– Laddbox blir mycket billigare och du slipper gräva.

 

Det finns laddboxar med både fast kabel och med uttag för typ 2-kontakt. Fördelen med en fast kabel är att det blir aningen enklare, nackdelen att det blir dyrare att byta kabel om den går sönder. Sitter laddboxen eller -stolpen utomhus finns också en risk att kabeln slits snabbare eller utsätts för skadegörelse.

 

Läs även: M3 testar Ctek laddbox

 

För en laddplats som delas av flera är uttag även mer flexibelt eftersom varje användare har med en egen kabel som passar den egna bilen. För en bostadsrättsförening är det därför förmodligen oftast bäst att välja en med uttag, speciellt på besöksparkeringar.

 

Så kraftig laddare behöver du

Varje bilägares situation är unik så vi kan inte ge exakt svar på hur hög effekt du behöver. Eva Sunnerstedt säger att många överdriver hur mycket de kan behöva.

 

– Snittbilen i Sverige går fyra mil om dagen och står parkerad 23 timmar om dygnet. Vi ser ingen skillnad med elbilar. För de flesta räcker det med vanliga normalladdare.

Christoffer Aalhuizen på Gröna Bilister håller med:

 

– Överdimensionera inte i onödan. Det viktiga att tänka på är: Hur mycket laddning behöver jag egentligen under en normal dag? Det handlar mycket om att matcha en laddare efter det vardagliga behov. 3,7 kW ger ungefär två mils körning per laddad timme, eller 16-24 mil på en natt.

 

Vi frågar både Eva Sunnerstedt och Christoffer Aalhuizen om det är någon vits att satsa på laddare ansluten till trefas (400 volt). Eva Sunnerstedt tycker inte det är viktigt för en privat laddare för villa eller radhus, men att det ibland kan vara bra för föreningar med gemensamma platser. Då vissa leverantörer av utrustning lastbalanserar mellan faserna kan kan det bli enklare att balansera lasten i föreningens elanläggning.

 

Christoffer Aalhuizen säger att den som vill ha en mer kraftfull laddare kan göra bättre i att välja trefas, eftersom strömstyrkan vid samma effekt blir lägre. Med tre faser får du ut 11 kilowatt vid 16 ampere i varje fas medan det krävs 32 ampere för att komma upp i 7,4 kilowatt med en ensam fas.

 

– Man kan se det som att effekten är en tung möbel, faserna är varsin person och strömstyrkan hur mycket de tar i för att lyfta möbeln. Om tre personer lyfter möbeln behöver de vardera inte ta i lika mycket som en.

 

Olika bilmodeller har också olika kraftfulla laddare. Volkswagens nya populära Id 3 kan till exempel köpas i modeller med antingen enfas- eller trefasladdare. Du kan använda en trefasladdare med en bil som bara hanterar en fas (den har helt enkelt inga stift i kontakten för de två andra faserna) men en laddare som ska klara 11 kilowatt blir då 3,6 kilowatt.

 

Nästan inga bilar har stöd för 22 kilowatt (32 ampere/400 volt) med växelström, och som Eva Sunnerstedt påpekar är det få som behöver så snabb laddning i hemmet. Tesla Model 3 säljs till exempel med batteri på upp till 75 kilowattimmar. Med 11 kilowatt effekt tar det ungefär fem timmar att ladda det från 10 till 80 procent. De flesta kör dessutom sällan ned bilen till tio procent.

 

Om du har en bil med enbart enfasladdning och vill kunna ladda den snabbare kan du välja en på 32 ampere, men det kan ändå vara vettigt att installera en trefasladdare, om du skulle byta bil framöver eller får besök av någon som behöver ladda.

 

Uppkopplad eller inte?

Många laddboxar har inbyggd internetanslutning, via wifi, ethernet eller mobilnätet. Det kan användas för att till exempel styra laddningen och lastbalansera. Tillsammans med ett elabonnemang med timpris på elen, där det oftast blir billigare att använda el mitt i natten, kan du på så vis dessutom spara många kronor per år i laddningskostnad.

 

Även om du inte har för avsikt att använda några smartfunktioner från start kan det vara vettigt att välja en modell som har det i alla fall, så att du senare kan aktivera det om du ångrar dig eller får ändrade behov. Om du väljer en box med wifi bör du kontrollera att platsen du ska sätta upp den på har bra wifi-täckning.

 

Kostnad

Priserna på själva hårdvaran varierar mellan cirka 5 500 och 30 000 kronor beroende på märke och utförande. Sedan tillkommer installation, som för en laddbox i till exempel garaget eller direkt på husväggen kostar 2 000–10 000 kronor enligt Energirådgivningen. En laddstolpe är inte speciellt mycket dyrare i inköp än en laddbox, men som sagt kommer installationskostnaden bli betydligt högre.

 

Om du har en stor villatomt och bilen står långt från huset kan du behöva markarbete oavsett om du kan placera en laddbox på till exempel en garagevägg eller behöver en fristående stolpe. Gräva och lägga rör kan du göra själv, men kabeln måste installeras av auktoriserad elektriker.

 

Flera energibolag har själva börjat sälja laddboxar, ofta med ett paketpris inklusive en standardinstallation. Vad som ingår i den varierar, så det är viktigt att du kontrollerar dina egna behov. Ett bolag kan till exempel inkludera 10 meter kabel medan ett annat ger dig 20 meter. En del tar ut riktiga rövarpriser för merjobb, till exempel 800 kronor för att borra ett hål i en innervägg, vilket blir ett timpris på uppåt 10 000 kronor. Här kan du så klart vara förutseende och själv borra hål så att installatören enkelt kan dra kabeln, men det är nog bäst att lämna håltagning i yttervägg till ett proffs.

 

Bidrag och avdrag

Från 1 januari i år kan du som privatperson söka något som kallas skattereduktion för grön teknik för inköp och installation av en laddbox. Det fungerar ungefär som rut- och rotavdragen och täcker halva kostnaden för laddplatsen, upp till 50 000 kronor om året. Du måste ha en beskattningsbar inkomst för att kunna göra avdraget.

 

Till skillnad från rotavdraget ingår själva hårdvaran här, men (viktigt!) enbart om den ingår på samma faktura som installationen. Om du själv beställer en laddbox och ber en elektriker installera den kan du alltså bara få avdrag för installationen. Precis som med rot och rut dras avdraget direkt på fakturan och det är firman du anlitar som ansöker hos Skatteverket.

 

En sak du bör vara medveten om och uppmärksam på är att en del elbolag och installationsfirmor har börjat visa sina priser inklusive det här avdraget. Det kan till exempel stå att priset är 8 990 kronor och sedan under i finstilt text: ”inklusive skattereduktion för grön teknik”.

 

För bostadsrättsföreningar finns det gamla bidragit för laddstationer från Naturvårdsverket kvar. Det betalar 50 procent av kostnaden, upp till 15 000 kronor per uttag. Eva Sunnerstedt säger att många föreningar som skaffar några få platser upptäcker att intresset plötsligt blir större och rekommenderar därför att skaffa så många som möjligt på en gång. Det innebär också att det räcker att gräva för kabeldragning en gång, vilket sparar mycket pengar.

 

– Man kan gott passa på. Nu när det finns bidrag att söka: gör det!

 

Varför inte ladda i vanligt jordat uttag?

Eva Sunnerstedt säger att laddning i vanliga vägguttag är något som ska ses som en nödlösning när du inte har något annan laddning att tillgå. Du bör då ha uppsikt på den.

 

– Gå inte och lägg dig med bilen på laddning i ett vanligt jordat uttag.

 

Orsaken är att vanliga uttag inte är dimensionerade för att klara av hög belastning under lång tid. Enligt branschtidningen Elinstallatören testas 240-voltsuttag med 22 ampere i en timme, inte hela natten som det ofta kan bli med en elbil. Gränsen för hur varma komponenter får bli är 45 grader över rumstemperaturen. Med 20 grader inne blir det alltså 65 °C i uttaget. Det är enkelt att föreställa sig hur samma belastning timme efter timme kan försvaga plast och andra komponenter i uttaget.

 

Mer om elsäkerhet

Du måste anlita en auktoriserad elinstallatör för att installera en laddbox eller laddstolpe. Det måste du normalt för alla nya fasta installationer, men det är så klart extra viktigt med något som använder så mycket ström. En elbilsladdare kräver bland annat jordfelsbrytare av typ b och överströmsskydd. Dessa kan sitta direkt i laddaren, vilket är enklare och billigare än att installera nytt i elcentralen.

 

Eva Sunnerstedt rekommenderar att du först ber en elektriker undersöka ditt existerande elsystem och testa både säkringar och ledningar. På så vis kan du upptäcka eventuella brister innan du ökar belastningen så mycket som att ladda en elbil innebär. Hon tipsar också om att kolla upp installatörer på Elsäkerhetsverkets tjänst Kolla elföretaget.

 

– Kolla upp om din nuvarande huvudsäkring klarar av att ha bilen på laddning samtidigt som diskmaskin, vattenkokare och alla andra elprylar du har är igång. Kontakta ditt elbolag, är Christoffer Aalhuizens tips.

 

Det kan hända att elektrikern rekommenderar att du till exempel väljer en svagare laddare för att hålla ned strömstyrkan och därmed belastningen. Har du trefasuttag i garaget (vanligt för att köra effektivare elmotorer i maskiner som sågar och industridammsugare) kan elektrikern testa om laddboxen kan anslutas till det.

 

För en bostadsrättsförening finns mer att tänka på. Eva Sunnerstedt säger att en förening bör kontrollera nuvarande belastning och göra en analys på hur anslutning av laddare kommer att påverka den, för att se om anläggningen kan behöva säkras. Det är även bra att titta på lastbalansering och system som förser laddarna med olika effekt vid olika tider på dygnet.

 

Hur långa laddkablar finns det, och kan jag använda förlängningssladd?

Många butiker säljer kablar med typ 2-kontakt i båda ändar och längder på upp till 10 meter. Vi har också sett enstaka kablar på 15 meter, både lösa och reservkablar till laddboxar med fastmonterad kabel. Det finns inget som hindrar längre kablar, men de måste vara dimensionerade för den höga belastningen och med riktigt långa kablar kan motståndet bli så högt att säkringen inte löser ut som den ska.

 

Elsäkerhetsverkets rekommendation är att inte använda någon förlängningssladd. Det handlar främst om vanliga 240-voltsuttag, där varken uttagen eller förlängningssladdar sällan är dimensionerade för att palla maxbelastning flera timmar i sträck. En trefaskabel som normalt används till exempel på byggarbetsplatser är gjord för både tuffa tag och höga effekter och klarar också att ladda en elbil utan att utgöra någon brandfara i sig, men är ändå inte lika säker som en typ 2-kontakt, eftersom den inte kan kommunicera mellan uttaget och bilens laddare. Och den hjälper inte om det finns brister mellan elcentralen och uttaget.