Hett efterlängtade Dark Souls 3 är ett mästerligt äventyr – och en lysande uppföljare
Efter fjolårets briljanta Bloodborne är From Software tillbaka med hajpade Dark Souls 3. Och visst levererar studion ytterligare en gång.
Av Anders Wollner
M3
Få om några spelserier har väl fått lika många frälsta fans som From Softwares Souls-spel. De som en gång har fastnat för konceptet verkar sluka allt studion gör med hull och hår, samtidigt står de som ännu inte har greppat vad det handlar om vid sidan av och är helt oförstående. För hur kan man egentligen dyrka en spelmekanik som mest går ut på att bestraffa dig som spelare? Men det vore att missförstå hela konceptet – det är också först efter att du har tvingats lära dig mekaniken den hårda vägen, med hjälp av mängder av dödsfall, som det öppnar upp sig.
Det är förresten inte så underligt varför From Software genom åren har skaffat sig en sådan lojal publik. Redan med Dark Souls tog man rejäla kliv framåt från originalet Demon’s Souls. Visserligen var Dark Souls 2 så här i efterhand ett misslyckande, men fjolårets lysande Bloodborne visade att det snarare var en tillfällig formsvacka.
Bloodborne + Dark Souls
Dark Souls 3 kan sammanfattas som bokslut över de senaste åren. Till att börja med är stridssystemet starkt influerat av Bloodbornes snabbare mekanik, utan att de långsammare och extremt taktiska striderna från Dark Souls har gått förlorade. Här handlar det om att anpassa spelstilen efter förutsättningarna (och efter din egen förmåga) på bästa sätt. Möter du exempelvis en tung riddare med stort svärd är det en bra idé att ha tillgång till en vettig sköld, medan det andra gånger fungerar bäst att spela aggressivt. På samma gång är du också betydligt kvickare denna gång. I likhet med hur Bloodborne spelades är dodge-knappen din bästa vän, och det gäller att veta exakt när du ska använda den för att kunna kontra attacker på bästa sätt.
Det nygamla systemet sitter som ett smäck redan från början. Undertecknad har inte särskilt svårt för någon av de första bossarna, och stöter på rejäla problem först flera timmar in i äventyret 3. Då kommer däremot utmaningen som ett slag i ansiktet. Flera av de senare bossarna (och många av minibossarna) är de svåraste den här serien har erbjudit – och du kommer behöva ägna en hel del tid åt att studera animationer och lägga om din taktik. Precis som sig bör.
På tal om bossarna. De har ju varit grymma tidigare (exklusiva Dark Souls 2) men nu har From Software skruvat upp dem till helt sanslösa nivåer. Vi ska inte avslöja något, men du kommer förmodligen få en rejäl chock redan under den första timmen.
Charmiga karaktärer
Nu handlar inte Dark Souls 3 enbart om svinsvåra strider. En minst lika stor del ligger i att utforska miljöerna. Här finns naturligtvis mängder av hemligheter, gömda bossar och sidouppdrag att hitta för den som tar sig tid – och det mesta du stöter på är precis lika välgjort som huvudäventyret. En mindre förändring finns i de karaktärer du stöter på längs med vägen. Det är inget nytt i serier, men de känns betydligt mer välskrivna denna gång, och många av dem bjuder på en stor portion humor och charm.
Miljöerna i övrigt rör sig i den klassiska Souls-formulan med mörka skogar, ogästvänliga byar och djupa grottsystem. Navet är Firelink Shrine, en slags hubvärlds dit du hela tiden kan återvända för att köpa nya vapen, förbättra dina egenskaper och skaffa diverse föremål. Med Bloodborne färskt i minnet framstår dock miljöerna som mindre imponerande. Även om de flesta av områdena är alldeles lysande designade finns det partier som inte känns lika genomtänkta, och några som är rent tråkiga. Det är också svårt att komma från att Dark Souls 3 är en mer spretig upplevelse, på grund av att det inte har ett lika tydligt tema som Bloodborne. Variationen är visserligen högre, men känslan av en sammanhängande värld är inte alls lika påtaglig.
Tekniken haltar
Bland övriga brister märks tyvärr en haltande bilduppdatering. För det mesta rullar Dark Souls 3 på i utlovade 30 bilder per sekund men vid flera tillfällen sjunker det ner långt under det. Tråkigt, med tanke på att ett bra flyt kan vara skillnad på liv och död under intensiva strider. Nu är det tack och lov sällan som de värsta dipparna kommer olägligt.
Men trots bristerna är det lätt att kapitulera även denna gång. Dark Souls 3 gör kanske inte mycket nytt, men till skillnad från Dark Souls 2 plockar det godbitarna från sina föregångare, skruvar till bossarna ytterligare och lägger till en stor dos Bloodborne-influenser.
Om det sedan placeras sig överst i From Software-katalogen är en smaksak. Vi håller fortfarande Bloodborne snäppet högre, men det är inte med några stora marginaler – och det lär bli ännu tightare när From Software patchat bort de största tekniska bristerna.
Fakta Dark Souls 3
Genre: Action/äventyr Lansering: 12 April Plattform: Playstation 4, Xbox One, Windows Testad plattform: Playstation 4
Stridssystemet blandar det bästa från Bloodborne med det bästa från Dark Souls. Grymma bossar. Flera riktigt läckra miljöer. Kommer räcka väldigt länge.
En del tekniska problem. Några av områdena känns tyvärr rätt trista.
kanske inte mycket nytt, men till skillnad från Dark Souls 2 plockar det godbitarna från sina föregångare, skruvar till bossarna ytterligare och lägger till en stor dos Bloodborne-influenser.
