När Samsung lanserade Galaxy S2 under 2011 blev telefonen snabbt en favorit hos alla de som ville ha det snabbaste och senaste och som inte brydde sig om priset. Uppföljaren S3 var inte bara oerhört efterlängtad utan var också så mycket bättre att tekniknördarna blev helt till sig. Så förväntningarna på Galaxy S4 var redan från början skyhöga och blev högre och högre när både Sony och HTC lyckades prångla ut konkurrerande toppmodeller. Men nu är den efterlängtade Galaxy S4 äntligen här! 
Vill du se min nya telefon som ser ut som min gamla?
Både HTC One och Sony Xperia Z har ett formspråk som inte påminner jättemycket om tidigare modeller. Galaxy S4 påminner dock extremt mycket om S3 i storlek, utseende och känsla. Och det är faktiskt negativt ur aspekten att telefonen inte känns speciellt ny. ”Är det en S3:a” var frågan vi fick många gånger, för någon vidare skillnad går inte att se. Storleksskillnaden är till S4:s fördel då den är någon millimeter tunnare och smalare än S3. Samtidigt har de dragit ut skärmen som nu upptar mer yta. På det sättet har de fått plats med en 5 tum stor skärm istället för S3:s 4,8 tum. Det är också skärmen som syns mest av nyheterna.

Hur som helst är skärmen ofantligt bra och vi gillar AMOLED bättre än LCD när det kommer till kritan. Men vi ska heller inte sticka under stol med att det som visas på skärmen är svårare att urskilja i starkt solljus än en ljusstyrkauppmaxad HTC One.
När det gäller prestanda fick vi i Sverige inte den ”åttakärniga” lösningen som bestod av två stycken 4-kärniga processor som kunde dela upp mer och mindre krävande jobb mellan sig. Istället får vi ”bara” fyra kärnor på 1,9 gigahertz i en Snapdragon 600. Samma som hos HTC One med skillnaden att den är på 1,7 gigahertz. Och det här innebär också att Galaxy S4 är den snabbaste telefonen vi har testat hittills, den excellerar i alla testprogram och som vanligt märker du ingen skillnad i gränssnittet mot exempelvis en HTC One eftersom prestandan redan är så oerhört hög. Men är det en toppmodell så är det en toppmodell och då ska den maxa ut allting. Och det gör den.
Så hur använder Galaxy S4 all sin prestanda? När hårdvaran inte längre är en begränsande faktor är det mjukvaran som får putsas till. Galaxy S4 har Samsungs egenutvecklade gränssnitt Touchwiz som ligger över Android och det får man väl gilla eller ogilla bäst man vill. Det går alltid att byta ut det mesta via appar. Det som dock sticker ut är satsningen på att styra mobilen med ögon och rörelser.
Redan S3 hade funktionen ”Smart Stay” som helt sonika tog en bild med frontkameran och kollade om du i din tur kollade på telefonen. Gjorde du det släcktes inte skärmen. Problemet var bara att funktionen inte fungerade speciellt tillfredställande vid mörker eller för den delen över huvud taget.

S4 har också den funktionen, men också en utveckling som gör att video pausar när du tittar bort från skärmen. Smart tänkt och kul idé, men så jävla irriterande eftersom filmen pausas mest hela tiden om du inte befinner dig under optimala förhållanden. Ibland funkar det super, ibland känns det som att titta på en Youtubefilm som vill buffra hela tiden eftersom den pausar gång på gång och ibland känns det som att vi måste stirra argt in i frontkameran för att den ska fatta att vi faktiskt tittar på filmen. Eller som när man rättar till glasögonen eller av någon anledning har en hand vid ansiktet; det pausas och man blir irriterad.
Kameran är desto roligare. En sensor på 13 megapixel ger
åtminstone stora bilder. Men i det här fallet är de riktigt bra. Den kan ta bilder i HDR-läge och har en del finesser som ”Eraser” som tar fem bilder i rad och plockar bort objekt som rör sig. Tar du en bild på en person och en bil åker förbi i bakgrunden klipper

Vill du se min nya telefon som ser ut som min gamla?
Både HTC One och Sony Xperia Z har ett formspråk som inte påminner jättemycket om tidigare modeller. Galaxy S4 påminner dock extremt mycket om S3 i storlek, utseende och känsla. Och det är faktiskt negativt ur aspekten att telefonen inte känns speciellt ny. ”Är det en S3:a” var frågan vi fick många gånger, för någon vidare skillnad går inte att se. Storleksskillnaden är till S4:s fördel då den är någon millimeter tunnare och smalare än S3. Samtidigt har de dragit ut skärmen som nu upptar mer yta. På det sättet har de fått plats med en 5 tum stor skärm istället för S3:s 4,8 tum. Det är också skärmen som syns mest av nyheterna.
Som väntat är det inte bara en 1080p-skärm (1920 x 1080 pixlar) som S4 är utrustad med, utan den följer också Samsungs tradition av Super AMOLED-skärmar. Och redan här delas mänskligheten in i två läger: de som är för AMOLED och de som är för LCD. Med viss reservation för att den absolut största delen av mänskligheten inte ens vet vad vi pratar om.
Den skärm som S4 har är fantastisk. Den har superklara färger, bra ljusstyrka och är så läcker att titta på att man ofta vill äta upp den. Men den är inte speciellt annorlunda mot skärmen hos Galaxy S3. ”Vadå” tänker du, ”den har ju mycket högre upplösning”. Ja. Men det spelar verkligen ingen roll. Det är svårt att se skillnad på skärmarna hos en S3 och S4 när de ligger bredvid varandra. Upplösningen är för hög för att det ska märkas på 5 ynka tum. Det finns säkert de som faktiskt kan avgöra skillnaden med rätt verktyg, djupt intresse och väldigt kort avstånd till skärmen. Men i princip ingen kommer kunna se skillnad vid vanlig användning. Vi låter kanske negativa till 1080p, och det är vi faktiskt till viss del. Batteriet blir förstås lidande eftersom fler pixlar ska hanteras och i en tid där batteritiden knappast är optimal hos framförallt högpresterande telefoner känns det snopet när vi kanske kunde få ännu bättre tid med en 720p-skärm. Nu ska det i och för sig erkännas att S4 har ett större batteri och därigenom längre batteritid än S3 (2600 mot 2100 mAh). Vid hård användning märker vi av den knappt 20-procentiga ökningen då vi har mer kvar i batteriet efter en dag än motsvarande användning av HTC One och Xperia Z. Men tänk dig det här batteriet med en 720p-skärm, något nerklockad processor och stressen över batteritiden kanske börjar lägga sig.

Hur som helst är skärmen ofantligt bra och vi gillar AMOLED bättre än LCD när det kommer till kritan. Men vi ska heller inte sticka under stol med att det som visas på skärmen är svårare att urskilja i starkt solljus än en ljusstyrkauppmaxad HTC One.
Ser du kärnan i det blå?
När det gäller prestanda fick vi i Sverige inte den ”åttakärniga” lösningen som bestod av två stycken 4-kärniga processor som kunde dela upp mer och mindre krävande jobb mellan sig. Istället får vi ”bara” fyra kärnor på 1,9 gigahertz i en Snapdragon 600. Samma som hos HTC One med skillnaden att den är på 1,7 gigahertz. Och det här innebär också att Galaxy S4 är den snabbaste telefonen vi har testat hittills, den excellerar i alla testprogram och som vanligt märker du ingen skillnad i gränssnittet mot exempelvis en HTC One eftersom prestandan redan är så oerhört hög. Men är det en toppmodell så är det en toppmodell och då ska den maxa ut allting. Och det gör den.
Så hur använder Galaxy S4 all sin prestanda? När hårdvaran inte längre är en begränsande faktor är det mjukvaran som får putsas till. Galaxy S4 har Samsungs egenutvecklade gränssnitt Touchwiz som ligger över Android och det får man väl gilla eller ogilla bäst man vill. Det går alltid att byta ut det mesta via appar. Det som dock sticker ut är satsningen på att styra mobilen med ögon och rörelser.
Mjukvara schmukvara
Redan S3 hade funktionen ”Smart Stay” som helt sonika tog en bild med frontkameran och kollade om du i din tur kollade på telefonen. Gjorde du det släcktes inte skärmen. Problemet var bara att funktionen inte fungerade speciellt tillfredställande vid mörker eller för den delen över huvud taget.

S4 har också den funktionen, men också en utveckling som gör att video pausar när du tittar bort från skärmen. Smart tänkt och kul idé, men så jävla irriterande eftersom filmen pausas mest hela tiden om du inte befinner dig under optimala förhållanden. Ibland funkar det super, ibland känns det som att titta på en Youtubefilm som vill buffra hela tiden eftersom den pausar gång på gång och ibland känns det som att vi måste stirra argt in i frontkameran för att den ska fatta att vi faktiskt tittar på filmen. Eller som när man rättar till glasögonen eller av någon anledning har en hand vid ansiktet; det pausas och man blir irriterad.
En annan betydligt mer användbar funktion heter Quick Glance och innebär att skärmen tänds lite kort och visar relevant information om tid, missade samtal och liknande bara du för handen över skärmen när den är släckt. Det är faktiskt smart eftersom du inte behöver trycka på någon knapp eller ens röra telefonen.
Vidare kan du skrolla i webbläsaren genom att vinkla huvudet upp/ner, eller använda svepande rörelser över frontkameran för att skrolla. Du kan också flytta appar mellan hemskärmar på det hittills mest komplicerade sättet Samsungs tekniker har lyckats utveckla efter – förmodar vi – åratal av mer och mer komplicerade lösningar. Det går till genom att du med ena handen markerar och håller in fingret på en app och använder den andra handen för att svepa till höger eller vänster för att bläddra mellan hemskärmarna. Det ryktas om en lösning i och med Galaxy S5 där man ska utöver sina egna också ska behöva använda en väns händer för att ytterligare komplicera det.
Mjukvaran är tyvärr inte jätteintressant. Det är kul att prova de olika funktionerna, men de flesta blir snabbt oanvändbara. Samsung vill också att telefonen ska användas som en träningsassistent och appen S Health är en hyggligt avancerad träningsapp som låter dig räkna steg, mata in kaloriintag och andra saker som en miljard appar redan låter dig göra. Vi är inte speciellt imponerade av Samsungs mjukvaruförsök.
En kamera värdig Stalin
Kameran är desto roligare. En sensor på 13 megapixel ger
åtminstone stora bilder. Men i det här fallet är de riktigt bra. Den kan ta bilder i HDR-läge och har en del finesser som ”Eraser” som tar fem bilder i rad och plockar bort objekt som rör sig. Tar du en bild på en person och en bil åker förbi i bakgrunden klipper kameran bort bilen genom att processa de fem bilderna. Det funkar riktigt smidigt, men är också mer en funktion man testar och sen inte använder förutom vid vissa väldigt enstaka tillfällen. Motsvarande funktion finns i andra telefoner också.
Byggkvaliteten är också den precis som hos Galaxy S3, det vill säga plast deluxe. Bakstycket går att ta av och under den kan du sätta i ett micro-sim, microsd-kort och ett nytt batteri. Det inbyggda minnet är på 16 gigabyte så ett microsd-kort är inte en dum investering. Det löstagbara bakstycket innebär också att du kan skaffa ett Smart Cover – ett fodral som skyddar telefonen och visar klocka och information i ett litet fönster – men framför allt ett nytt bakstycke för trådlös laddning.
Galaxy S4 finns i färgerna White Frost och Black Mist
Storlek, utseende och den plastiga känslan är alltså i stort sett identisk med Galaxy S3 så när som på lite annorlunda rundade hörn, och det här är faktiskt lite trist. Det finns ingen känsla av lyx eller nytt. Vi har absolut inget att anmärka på prestanda eller på skärmen, och även om vi tycker det mesta av mjukvarunyheterna är töntiga och onödiga behöver vi ju inte använda dem. En ny launcher och lite appar på det här och telefonen blir precis som vi vill ha den. Men om vi inte märker någon skillnad mellan den här och Galaxy S3, kan vi då motivera en prisskillnad på drygt två tusen kronor mellan S3 och S4? Det är den filosofiska fråga mänskligheten har brottats med i hundratals sekunder. Räcker ir-porten för att motivera S4? Kamerafunktionerna som till stor del går att hitta i appar? Komplicerade lösningar för att flytta appar mellan hemskärmar? Nej. Inte riktigt.
Det är dock viktigt att klargöra det här: Galaxy S4 är helt fantastisk. Den är snabbare än de tidigare toppmodellerna på marknaden, skärmen är underbar och det finns egentligen ingenting vi saknar hos S4 förutom en sak: nytänkande. Allt skriker S3 och mjukvaran är mer upputsad än en revolution. HTC One revolutionerar mera med senaste HTC Sense och Sonys Xperia Z är vattentät. Det här är mer Apples motsvarighet till skillnaden mellan Iphone 4 och 4S. Galaxy S3S hade på Applemanér varit tydligare. Sorry Samsung, telefonen är bra och kommer säkert sälja bättre än någon annan. Men oss imponerar den inte lika mycket på som vi hade hoppats. Det låter dock värre än vad det är eftersom den får det näst högsta betyget tack vare sin prestanda och skärm. Vi ville bara så gärna ha kunnat ge den full pott.
Utbytbart batteri
Skärmen
Prestandan är imponerande
–
Känns som att det lika gärna kunde vara en Galaxy S3
Betyg: 9
”Animated photo” är också en funktion i kameran som trots namnet inte bara är videoinspelning utan skapar en stillbild med rörliga delar i sig. Till exempel en fotbollsplan där en tjomme står och kickar boll på ganska samma ställe. Bilden runtomkring blir stilla men bollkickartjommen rör sig. Ja nej vi vet inte heller riktigt vad det ska vara bra för.
Koreanerna behöver bli mer sexiga
Byggkvaliteten är också den precis som hos Galaxy S3, det vill säga plast deluxe. Bakstycket går att ta av och under den kan du sätta i ett micro-sim, microsd-kort och ett nytt batteri. Det inbyggda minnet är på 16 gigabyte så ett microsd-kort är inte en dum investering. Det löstagbara bakstycket innebär också att du kan skaffa ett Smart Cover – ett fodral som skyddar telefonen och visar klocka och information i ett litet fönster – men framför allt ett nytt bakstycke för trådlös laddning.

Galaxy S4 finns i färgerna White Frost och Black Mist
Storlek, utseende och den plastiga känslan är alltså i stort sett identisk med Galaxy S3 så när som på lite annorlunda rundade hörn, och det här är faktiskt lite trist. Det finns ingen känsla av lyx eller nytt. Vi har absolut inget att anmärka på prestanda eller på skärmen, och även om vi tycker det mesta av mjukvarunyheterna är töntiga och onödiga behöver vi ju inte använda dem. En ny launcher och lite appar på det här och telefonen blir precis som vi vill ha den. Men om vi inte märker någon skillnad mellan den här och Galaxy S3, kan vi då motivera en prisskillnad på drygt två tusen kronor mellan S3 och S4? Det är den filosofiska fråga mänskligheten har brottats med i hundratals sekunder. Räcker ir-porten för att motivera S4? Kamerafunktionerna som till stor del går att hitta i appar? Komplicerade lösningar för att flytta appar mellan hemskärmar? Nej. Inte riktigt.
Det är dock viktigt att klargöra det här: Galaxy S4 är helt fantastisk. Den är snabbare än de tidigare toppmodellerna på marknaden, skärmen är underbar och det finns egentligen ingenting vi saknar hos S4 förutom en sak: nytänkande. Allt skriker S3 och mjukvaran är mer upputsad än en revolution. HTC One revolutionerar mera med senaste HTC Sense och Sonys Xperia Z är vattentät. Det här är mer Apples motsvarighet till skillnaden mellan Iphone 4 och 4S. Galaxy S3S hade på Applemanér varit tydligare. Sorry Samsung, telefonen är bra och kommer säkert sälja bättre än någon annan. Men oss imponerar den inte lika mycket på som vi hade hoppats. Det låter dock värre än vad det är eftersom den får det näst högsta betyget tack vare sin prestanda och skärm. Vi ville bara så gärna ha kunnat ge den full pott.
+
Utbytbart batteri
Skärmen
Prestandan är imponerande
–
Känns som att det lika gärna kunde vara en Galaxy S3
Betyg: 9
Pris: 6 000 kr
Tillverkare: Samsung
Mått: 137 x 70 x 8 mm
Vikt: 130 g
4G: Självklart
Skärm: 5 tum Super AMOLED 1920 x 1080 pixlar (~441 ppt)
Minne: 16 GB inbyggt, plats för microsd-kort
Kamera: 13 MP och 2 MP (främre)
Processor: Fyrkärnig Snapdragon 600 Krait 300 1,9 GHz
Operativsystem: Android 4.2.2 Jelly Bean
Övrigt: NFC
Tillverkare: Samsung
Mått: 137 x 70 x 8 mm
Vikt: 130 g
4G: Självklart
Skärm: 5 tum Super AMOLED 1920 x 1080 pixlar (~441 ppt)
Minne: 16 GB inbyggt, plats för microsd-kort
Kamera: 13 MP och 2 MP (främre)
Processor: Fyrkärnig Snapdragon 600 Krait 300 1,9 GHz
Operativsystem: Android 4.2.2 Jelly Bean
Övrigt: NFC