Gratisspelens baksida del 2: Konsumentverkets bakbundna händer

Del 1 kan ni läsa här: Gratisspelens baksida del 1: Den svindyra gratisapplikationen

 

En av dem som inte vänt sig till vare sig kommunens konsumentrådgivare eller Konsumentverket är min kompis Marie. När jag träffade henne och hennes treårige son nyligen, spelade han på mammas Ipad, ett spel som heter Extreme road trip. Han var mycket uppslukad av det precis som små barn kan vara, men plötsligt började han gråta. Han ville köpa en bil i spelet. Det ville egentligen inte hans mamma, men okej då; en bil för att kunna sitta och prata ifred en stund till var just där och då värt 22 kronor.

 

Det är kanske inte ett vackert sätt att sälja saker i ett spel, men vilken förälder har inte gett till föga för sitt barns gråt och tjat om en ny leksak? Och 22 kronor kan det ju faktiskt vara värt för en stunds ostört vuxenprat till. Det finns skäl att en hel del köp inne i barnspel görs på det här sättet; av föräldrar som faller till föga för barnens tjat, eller kanske rent av tycker att det värt några tior för att barnet ska ha kul med spelet. Alla köp i appar är ju inte djävulens avkomma, det är kanske värt att notera.

 

Men ett halvår tidigare hade något helt annat hänt. Då hade Marie fått en chockutbildning i hur gratisspelen i Appstore fungerar. Då hade sonen köpt för ett par hundra kronor i ett annat bilspel – utan att Marie ens märkte något.

 

– Spelet var ju gratis, jag hade ingen aning om att man kunde köpa saker inne i spelet. Det tror man ju inte när det står att det är gratis, säger hon.

 

Hon hade heller inte klart för sig att man kunde gå in Ipadens inställningar och stänga av funktionen som gjorde att kontot i Appstore var öppet för köp i en kvart efter att man loggat in. Inte heller kände hon till att det fanns en annan knapp för att stänga av köp inne i appar.

 

Sonen var flyhänt trots sin ringa ålder; sju bilar á sju kronor hann han skaffa sig.
– Jag blev lite överrumplad när jag fattade att han hade köpt saker för mina pengar själv, det fattade ju inte han så klart. Men det var ju inte så mycket pengar, så jag tyckte inte att det var värt besväret att bråka. Dessutom kände jag mig lite puckad. Det där var säkert något som alla utom jag fattade, jag är så dålig på teknik, sa hon.

 

Vilket inte var sant. Hon är inte puckad. Det finns många föräldrar där ute som varken fattat att gratisspel inte är så gratis – eller att barnen under vissa omständigheter kan köpa helt utan deras vetskap.

 

På Konsumentverket hittar jag 15 anmälningar från 2012 och 2013. Till Konsumentverket kan man inte vända sig för att få tillbaka sina pengar, däremot kan man anmäla marknadsförings- och försäljningsmetoderna samt få utrett om avtal är rimliga. 15 anmälningar är kanske inte lite, men ändå färre än man kanske hade kunnat misstänka.
– Många som drabbas vänder sig först till konsumentvägledaren i kommunen och löser det kanske den vägen. Andra vänder sig direkt till Apple eller spelföretagen och får tillbaka sina pengar på så sätt. Och antagligen är det rätt många som inte orkar anmäla eller bråka eftersom det ofta handlar om ganska små summor ändå, funderar Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.
Anmälningarna visar alla ungefär samma mönster som i Maries fall.

 

Där finns en från Karin vars sjuårige son köpt för 10 887 kronor i Minipets och Hugo. Och där finns Annelie som berättar om sonen som köpt saker för 15 000 i spelen No zombies allowed, Subway surfers, Traffic Panic London, Big win soccer, Monster pet shop och Dragon vale. Edvin från Västerås anmäler samma spel som Maries son spelar, Extreme road trip. Han hade blivit debiterad 225 kronor för köp inuti spelet. Så här berättar han (anmälningarna nedan är ordagrant återgivna):

 

“Jag har laddat ned en app och min 5 åring tog över ipaden för att spela det “gratis” spelet som jag har laddat ned men efter några dagar fick man se att det drogs 225 kr från kontot. Mitt barn kan inte läsa och knappast förstå vad den köper. Står det Gratis så ska det vara gratis.”

 

En del anmälningar är hjärtskärande, som det här från arbetslösa Ingela från Söderhamn. Denna gäller Super knight, ett spel från Chillingo som även står bakom Extreme road trip:

 

“Hej. jag köpte spelet för 7 kr. Min 5 åriga son spelade det, o det dök upp inuti appar som jag inte hade en aning om. han måste ha tryckt på dessa appar o jag fick mail om att jag köpt dessa appar för 75 kr+379 kr+38kr+189 kr. jag har inte godkänt dessa appar. Dessa pengar har dragits från mitt konto Jag är arbetslös o detta ställer till i min ekonomi. Hoppas ni kan hjälpa mej.”

 

Sedan har vi Evas tioåriga son som i oktober förra året köpte för 4 000 kronor inne i ett spel. I sin anmälan uttrycker hon vad många föräldrar känner: “Så här får det inte gå till!” Via mail berättar hon för mig att hon inte fått tillbaka några pengar. Hon har inte ens lyckats leta sig fram till en kontaktadress för att klaga hos Apple. Hon känner sig kanske lika korkad som Marie, men även undertecknad kan i så fall ansluta sig till den skaran. Jag ringer till Apple för att få hjälp med att själv hitta vart jag ska anmäla problem och felköp, och det tar faktiskt ett par samtal att få reda på (se faktaruta). Det är faktiskt tämligen enkelt – när man väl fattar var man ska leta, vilket inte är särskilt självklart. Det är ju knappast som att Apple skyltar med platsen för klagomål, för att uttrycka sig milt.

 

Apple är inte den enda syndare, men att just Apple och deras spelförsäljning som får klä mest skott när det gäller gratisspel och köp inne i appar är inte så konstigt; Apple är störst när det gäller den typen av spel. Apple var också tidigt ute – efter Facebook men före Google play. Hos Konsumentverket finns heller inga anmälningar om köp inne i spel mot vare sig Facebook eller Google play. Om det beror på att det inte finns några problem, om det är lättare att klaga där eller om barn av någon orsak inte handlar lika mycket där som i Appstore vet så klart ingen.

 

Däremot har Apple skärpt sina rutiner för hur man ger information om gratisspelen. Nu står det, om än finstilt, i direkt anslutning till spelets namn och betyg att det “erbjuder köp inuti app.” En del spel upplyser också spelaren om att det erbjuds köp inne i spelet när det startas första gången. Det gör bland annat storsäljarna Hay day och Clash of Clans från finska Supercell, men från svenska Apple kan jag inte få svar på om det är en regel som Apple bestämt eller om det är frivilligt. Frågan har skickats vidare och i skrivande stund väntar jag fortfarande på svar.

 

Men en nedladdning av några olika gratisspel visar att långt från alla varnar om köp i spelet. Extreme road trip 2 gör det inte.
Det går att få tillbaka sina pengar. Edvin från Västerås berättar i ett mail att han fick sina 225 kronor från Apple efter att han anmält. Edvins historia blev till och med ett nyhetsinslag TV4:s lokalnyheter.
– Just när konsumenter går till media är nog chansen stor att de får tillbaka pengarna. Det är nog också ett sätt som många löser sina problem på. Det kan vara ganska effektivt, menar Cecilia Norlander.

 

Men om nu det här med att få tillbaka sina pengar och vem som är skyldig till vad är lite rörigt, så finns det en sak som är desto klarare; detta med marknadsföring mot barn. Företag får helt enkelt inte rikta direkta köpuppmaningar till barn. Svensk lagstiftning är glasklar och samma regler gäller inom hela EU. Ligger det som det ofta gör i Hay day, världens tredje mest inkomstbringande Iphonespel, rabatterbjudanden i spelskärmen borde det alltså vara ett klart fall av brott mot marknadsföringslagen.
– Om spelet riktar sig till barn är reglerna tydliga. Men tyvärr har vi inte fått in några sådana anmälningar. Vi skulle gärna se att det kom, för det här är en marknad som är väldigt svår att överblicka för oss, säger Cecilia Norlander.

 

Själv gjorde jag en rätt ambitiös undersökning i våras. Tanken var att det skulle bli ett inslag i Plus eller på Gomorron Sverige, men det rann ut i sanden av olika skäl. Vad som krävs är helt enkelt att man själv spelar spelen – och tar bilder av de erbjudanden man får. Det tar många timmar; ibland plågsamma timmar om man dessutom måste ägna sig åt skitspel som Pet shop story.

 

Det var Jakob Porser, en av grundarna till Mojang och designern bakom rollspelet Scrolls, som tipsade mig om det. Som titeln antyder handlar det om att driva en djuraffär. Det är liksom ingen tvekan om att det riktar sig till barn, och främst då små flickor.
Den tecknade stilen är som hämtad ur Cartoon network och färgpaletten går i rosa, gult och lila. Porser berättade om vad som hände när ett av djuren i dotterns affär blev sjukt.
– Hon fick bara två val. Antingen kunde hon betala pengar för att det skulle bli frisk, eller så kunde hon trycka på knappen “abandon”, berättade Jakob.
– Valde hon inget av de alternativen blev djuret kvar och tog upp en plats i butiken utan att hon kunde göra något med det. Det var helt bisarrt, ett fruktansvärt fult och oetisk knep. Det handlade ju bara om att boxa in henne, ett barn, i ett hörn så att hon eller hennes föräldrar skulle betala.

 

Lösningen var dock ganska enkel i det här fallet. Dottern kunde inte engelska så Jakob sa bara att “tryck på den där knappen så får du ett nytt”. Hon lydde och gladdes över sitt nya djur, ovetandes om att hon just övergivit det sjuka.

 

För en lekman verkar det tydligt att spelet går långt över reglerna för marknadsföring mot barn med direkta köpuppmaningar (“Oh darn! You don’t have enough gems. Buy more gems”).

 

Men spelet är fult på andra sätt också. Precis som andra gratisspel jobbar det med två valutor, mynt och diamanter. Man tjänar mycket av det ena, men lite av det andra. Redan det kan vara svårt att förstå för ett barn – att man köper låtsaspengar med riktiga pengar (fast inte pengar man kan hålla i utan digitala pengar som syns lika lite som låtsaspengarna i spelet). Men i Pet shop story var det ännu knepigare; man köpte mynt med diamanter, diamanter som man kunde köpa med riktiga pengar. Ville man ha mynt möttes man av den supersöta kvinnan som handledde en genom spelet som sa: “Oh darn! You don’t have enough coins. Buy 900 coins för 9 gems.” När man klickar på köpknappen hamnar man i samma dialog, fast då måste man alltså köpa gems för riktiga pengar. Det är nästan svårt att hänga med som vuxen, så det är inte så konstigt att så många barn verkar gå vilse just här.

 

Du har blivit utvald att få rabatt. Helt förbjudet om det riktar sig till barn, men är Hay day ett barnspel bara för att det spelas av barn?

 

Fast även om man nu lyckas ta bilder på reklamen som riktas till barn inne i spelet är det inte givet att det kan fällas för felaktig marknadsföring ändå. När Hay day gör reklam för rabatt på diamanter är det ju uppenbarligen reklam riktad till spelaren – men vänder sig verkligen Supercell till barn? Uppenbarligen spelar massor av barn Hay day, men Supercell kan ju hävda att de vänder sig till vuxna. Både Hay day och Clash of clans har många vuxna spelare. Det går alltså inte att säga utan viss utredning, vilket alltså inte har skett.

 

Marknadsföringen som sker inne i spelet är antagligen inte Apples ansvar utan speltillverkaren. Där kommer nästa problem; Konsumentverket utreder bara svenska spel, eller snarare spel publicerade av svenska förlag. Anmälningar och utredningar om Hay day och Clash of Clans måste göras av finska konsumentverket. Pet shop story görs däremot av Storm8 i San Francisco – som alltså faller under amerikanska myndigheter och lagar.
– Vi kan inte påverka hur ett spel som görs av ett företag med säte i USA ser ut. Där råder amerikanska regler och är den marknadsföring som finns i spelet tillåtet där så blir det också tillåtet inne i spelet, förklarar Norlander.

 

Office of Fair trading, engelska motsvarigheten till Konsumentverket, har dock tagit sig an det här problemet. I april började man en stor undersökning där man undersökte 38 mobil och webbspel samt lät 160 föräldrar och 40 branschrepresentanter komma till tals. Allt har kokat ner till åtta föreslagna riktlinjer när det gäller gratisspel. Dessa är nu ute på remiss till slutet av november och sedan ska de färdiga förslagen bli officiella riktlinjer 2014. Även svenska Konsumentverket har fått ta del av förslaget. Mycket tyder på att både spelutvecklare och spelbutiker, som Appstore och Google play, kommer att självsanera enligt riktlinjerna.

 

The Simpsons: Tapped out är gratis står det, men numera finns även information om att det erbjuder köp inuti app. Det fanns inte tidigare i Appstore.
Scrollar man ner i menyerna innan man köper spelet hittar man fliken med Mest populära köp inuti appar. Här kan man se att även Electronic arts erbjuder spelarna bisarrt dyra saker, eller vad sägs om låtsasmunkar för 749 kronor?

 

Helt klart och tydligt lär det dock aldrig bli i de digitala mobilspelsbutikerna. Trenden med gratisspel och köp inne i appar är ingen dagslända, den är här för att stanna. Dessutom lär förvirring kring vad som är ett barnspel eller inte antagligen kvarstå. Barn kommer kunna köpa saker inne i spel för förälderns pengar utan att ha förälderns tillåtelse oavsett vad Office of fair trading säger.

 

Så i väntan på prejudikat, superärliga spelutvecklare som inte försöker pracka på barnen saker inne i spelen samt spelbutiker där det är mycket enkelt att reklamera sina inköp, finns bara en mer handfasta vägen kvar att gå:
Stäng av möjligheten att köpa i appar, se till att mobilen eller paddan låser sig direkt efter att du loggat in för att själv ladda något istället för att vara öppen en kvart – och håll lösenordet hemligt.

 

Och berätta sedan hur man gör det för alla som inte vet.