Framtidsstudier, framtidsforskning eller futurologi handlar om att förutspå en bild av framtiden. Om det nu ens är möjligt. Just framtidsforskning är väldigt mycket ett västvärldsfenomen, andra kulturer har inte alls samma fascination för den.
Vi ser tiden linjärt, för till exempel hinduerna är framtiden cirkulär, allt upprepar sig själv och blir därmed ointressant. Kanske är det därför som science fictionfilmer görs i Hollywood och inte i Bollywood… och det förklarar också varför man försöker forska om hur saker som inte hänt kommer att hända. Eller inte.
Framtidsstudier bygger ofta på jämförelser med de skeenden vi har nu. När det gäller prylar följer utvecklingen ofta en ”s-formad kurva”, det börjar lugnt och sedan eskalerar det för att sedan plana och till slut dö ut när det ersätts av något bättre, som kurvan i ett s som vridits ett kvarts varv alltså. Känner man till s-kurvan kan man få fram hyfsade prognoser för det mesta när det gäller teknik som redan finns.
inne i nästa fas, mognadsfasen. Stationära datorer fanns i mitten av 1980-talet på de flesta arbetsplatser och den började även användas i hemmen.
som arbetsredskap, spelkonsolerna är viktigare som spelmaskiner och även allt fler mobiltelefoner klarar av uppgifter som bara var förbehållet den stationära datorn tidigare. Alla dessa faser kan appliceras på det mesta, utmaningen är i att kurvorna kan vara olika utdragna (jämför till exempel Second life med bildrörs-tv:n). Frågan är bara hur tidigt faserna inträffar, när ska man dödförklara internet?
Att förutsäga utvecklingen av helt nya prylar och hur de kommer att påverka våra liv är en hårdare nöt att knäcka. Men det har inte stoppat forskarna. Och ibland blir det faktiskt riktigt lyckat, som när den amerikanske futurologen Alvin Toffler i slutet av 1960-talet skrev sin bok Framtidschocken. Där förutspådde han att vi i början av 2000-talet kommer ha “tillgång till stora databibliotek via datoriserade informationssystem”, han pratade alltså om internet även om det var på 1960-talsvokabulär. Men han trodde också att vi nu skulle bära kläder av återvunnet papper, vilket kanske inte är helt sant.
Ett annat kul exempel är när svenska forskare i mitten av 1900-talet planerade för början av 2000-talet. Bara i Storstockholm trodde man att vi idag skulle vara 3 miljoner invånare som skulle ta sig fram med hjälp av små helikopterplattor runt om i Stockholm. Tanken var att folk skulle landa sina bärbara helikoptrar där som de skulle ta sig till och från jobbet med. De där helikoptrarna väntar vi fortfarande på. Fast ibland kan utvecklingen även gå mycket fortare än vad någon räknat med.
Men det räcker inte med att folk ser möjligheter med ny teknik, för att den ska slå igenom krävs det att företag skapar tjänster som går att använda. Ett exempel är internetbetalning. När det kom för några år sedan var folk livrädda att för att lämna ut kontouppgifter på nätet.
Coola uppfinningar vi inte sett än
Teleport
Teleportern finns med i många filmer och är nog den uppfinning som har mest habegär över sig. Tänk dig själv att kunna snooza en extra gång på morgonen, tele-portera dig in i duschen, sedan till frukostbordet och sedan till morgonmötet med chefen. Vi skulle spara väldigt mycket tid då. Folk kommer också bli jättefeta eftersom det blir onödigt att använda benen.
Enligt Tillbaka till framtiden-filmerna kommer vi ha den flygande bilen om sju år, biltillverkarna får alltså se till att få tummen ur. Tänk dig att slippa alla köerna i rusningstid eller tänk dig att det är köer både över, under och vid sidan om dig.
Förmodligen kommer folk att flyga sönder elledningar och tänk bara på bränsleförbrukningen, den kommer att mångdubblas om vi ska upp i luften med våra bilar.
Holodeck är mest känd från Star Trek och för er icke-Trekkies är det helt enkelt ett rum som simulerar olika miljöer, Second life fast mer på riktigt. Redan idag finns det planer på holodecks, men än så länge är det bara rum där det projiceras film på väggarna och miljöerna interagerar inte med deltagarna. Tänk dig vad coolt att dö i holodecket när du utmanar Darth Vader på ljussabelduell utan att tänka på att du saknar jedikrafter, då du är Trekkie och inte Star Wars-nörd.
Replikatorn är även den hämtad från Star Trek, det är en maskin som skapar saker. I serien skapar den mat och syre vilket gör att man inte behöver ta med så mycket proviant. Den kan också återvinna till exempel urväxta kläder till kläder som är lagom eller reparera plåtskador på bilen. Replikatorn behöver bara molekylerna som objektet är uppbyggt av för att kunna skapa det.
Kryofrysen finns i många filmer och den fryser ner levande varelser för att kunna tina upp dem långt senare. Det är användbart för folk som lider av idag obotbara sjukdomar. Redan idag kan man faktiskt frysa ner sig själv men forskarna har hittills inte listat ut hur man tinar upp folk med livet i behåll. Men den lilla detaljen löser sig säkert… i framtiden.
Vi ser tiden linjärt, för till exempel hinduerna är framtiden cirkulär, allt upprepar sig själv och blir därmed ointressant. Kanske är det därför som science fictionfilmer görs i Hollywood och inte i Bollywood… och det förklarar också varför man försöker forska om hur saker som inte hänt kommer att hända. Eller inte.
– Varje beslut vi fattar gör vi med tanke på framtiden. Oavsett om det är små saker som att köpa Aftonbladet eller Expressen, glass eller godis till stora strategiska beslut, säger Erik Herngren på Kairos Future som arbetar med framtidsstudier.
– Men genom att prata om framtiden påverkar vi den. Nya tankar kommer igång. Förutom naturkrafter så är alla förändringar i framtiden påverkade av människan. Därför kan vi aldrig förutsäga framtiden. Vi kan ju inte veta vad alla människor tänker eller hur de handlar.
S som i statistik
Framtidsstudier bygger ofta på jämförelser med de skeenden vi har nu. När det gäller prylar följer utvecklingen ofta en ”s-formad kurva”, det börjar lugnt och sedan eskalerar det för att sedan plana och till slut dö ut när det ersätts av något bättre, som kurvan i ett s som vridits ett kvarts varv alltså. Känner man till s-kurvan kan man få fram hyfsade prognoser för det mesta när det gäller teknik som redan finns.
Ett bra exempel är den stationära datorn. Det började 1943 när John Mauchley startade att bygga ENIAC som anses som den första datorn. Datorn användes av den amerikanska armén och vanligt folk visste inte vad den var för något. Det kan man kalla för pionjärsfasen.
Nästa steg i den stationära datorns historia skedde 1958 då Jack S Kilby och Robert Noyce, oberoende av varandra, uppfann den integrerade kretsen eller chippet som är en vanligare benämning. Chippet gjorde att datorerna kunde göras mindre, det satte fart på tillväxtkurvan och datorn var inne i nyföretagarfasen med många nyfikna visionärer. Fortfarande var den stationära datorn dyr och nästan uteslutande för företagsanvändare.
När IBM i augusti 1981 lanserade sin IBM PC med hisnande 64 kilobyte i internminne var den stationära datorn
inne i nästa fas, mognadsfasen. Stationära datorer fanns i mitten av 1980-talet på de flesta arbetsplatser och den började även användas i hemmen.
Just nu ligger den stationära datorn enligt många i slutfasen, den döende fasen. De bärbara datorerna säljer mer
som arbetsredskap, spelkonsolerna är viktigare som spelmaskiner och även allt fler mobiltelefoner klarar av uppgifter som bara var förbehållet den stationära datorn tidigare. Alla dessa faser kan appliceras på det mesta, utmaningen är i att kurvorna kan vara olika utdragna (jämför till exempel Second life med bildrörs-tv:n). Frågan är bara hur tidigt faserna inträffar, när ska man dödförklara internet?
Forna tiders framtid
Att förutsäga utvecklingen av helt nya prylar och hur de kommer att påverka våra liv är en hårdare nöt att knäcka. Men det har inte stoppat forskarna. Och ibland blir det faktiskt riktigt lyckat, som när den amerikanske futurologen Alvin Toffler i slutet av 1960-talet skrev sin bok Framtidschocken. Där förutspådde han att vi i början av 2000-talet kommer ha “tillgång till stora databibliotek via datoriserade informationssystem”, han pratade alltså om internet även om det var på 1960-talsvokabulär. Men han trodde också att vi nu skulle bära kläder av återvunnet papper, vilket kanske inte är helt sant.
Men inte bara Alvin Toffler har klantat sig; det är som sagt betydligt vanligare än att gissa rätt. Det gjorde man även i London på 1890-talet. Då bedömde man att staden skulle översvämmas av hästskit inom 20 år eftersom hästdroskorna vällde över stadens gator. Men bilen kom och tog över och därmed slapp Londons gatuarbetare plocka hästskit.
Ett annat kul exempel är när svenska forskare i mitten av 1900-talet planerade för början av 2000-talet. Bara i Storstockholm trodde man att vi idag skulle vara 3 miljoner invånare som skulle ta sig fram med hjälp av små helikopterplattor runt om i Stockholm. Tanken var att folk skulle landa sina bärbara helikoptrar där som de skulle ta sig till och från jobbet med. De där helikoptrarna väntar vi fortfarande på. Fast ibland kan utvecklingen även gå mycket fortare än vad någon räknat med.
– Om någon för bara 20 år sen beskrivit dagens mediasamhälle hade ingen kunnat föreställa sig det. När ny teknik kommer tror ingen på det. När Birgersson och grabbarna stod och pratade för några år sedan till exempel. Och nu börjar de sakerna dyka upp men vi tänker inte på att det är just vad de pratade om, säger Erik Herngren.
Genomslagskraft
Men det räcker inte med att folk ser möjligheter med ny teknik, för att den ska slå igenom krävs det att företag skapar tjänster som går att använda. Ett exempel är internetbetalning. När det kom för några år sedan var folk livrädda att för att lämna ut kontouppgifter på nätet.Rädslan för att bli rånad var stor. Men nu använder de flesta det dagligen och som det mest naturliga i världen. Samtidigt går teknikens penetration allt snabbare. Radion tog 50 år innan den slog igenom, TV:n tog 10-12 år på sig och Internet bara 4-5 år. Den stora bromsklossen i teknikutvecklingen är knappast ny teknik i sig utan de etiska problem och diskussioner som den nya tekniken för med sig. Är det till exempel okej att ta blodprov på folk och se ärftliga sjukdomar och basera försäkringspremien på det?
En om möjligt ännu svårare framtidsfråga är förstås hur samhället kommer att se ut. Många science fiction-visioner har en djup och ambitiös, (oftast mörk) framtidsbild; andra väljer för enkelhetens skull att skippa den helt.
– En intressant jämförelse är Familjen Flinta och Jetsons. En stenåldersfamilj och en framtidsfamilj i framtiden. Papporna jobbade, mammorna var hemma, de hade husjur och samma vardagsproblem. Tekniken är totalt annorlunda men ändå lever de samma liv, sager Erik Herngren.
Coola uppfinningar vi inte sett än
Teleport
Teleportern finns med i många filmer och är nog den uppfinning som har mest habegär över sig. Tänk dig själv att kunna snooza en extra gång på morgonen, tele-portera dig in i duschen, sedan till frukostbordet och sedan till morgonmötet med chefen. Vi skulle spara väldigt mycket tid då. Folk kommer också bli jättefeta eftersom det blir onödigt att använda benen.
Flygande bilen
Enligt Tillbaka till framtiden-filmerna kommer vi ha den flygande bilen om sju år, biltillverkarna får alltså se till att få tummen ur. Tänk dig att slippa alla köerna i rusningstid eller tänk dig att det är köer både över, under och vid sidan om dig.
Förmodligen kommer folk att flyga sönder elledningar och tänk bara på bränsleförbrukningen, den kommer att mångdubblas om vi ska upp i luften med våra bilar.
Holodeck
Holodeck är mest känd från Star Trek och för er icke-Trekkies är det helt enkelt ett rum som simulerar olika miljöer, Second life fast mer på riktigt. Redan idag finns det planer på holodecks, men än så länge är det bara rum där det projiceras film på väggarna och miljöerna interagerar inte med deltagarna. Tänk dig vad coolt att dö i holodecket när du utmanar Darth Vader på ljussabelduell utan att tänka på att du saknar jedikrafter, då du är Trekkie och inte Star Wars-nörd.
Replikator
Replikatorn är även den hämtad från Star Trek, det är en maskin som skapar saker. I serien skapar den mat och syre vilket gör att man inte behöver ta med så mycket proviant. Den kan också återvinna till exempel urväxta kläder till kläder som är lagom eller reparera plåtskador på bilen. Replikatorn behöver bara molekylerna som objektet är uppbyggt av för att kunna skapa det.
Kryofrys
Kryofrysen finns i många filmer och den fryser ner levande varelser för att kunna tina upp dem långt senare. Det är användbart för folk som lider av idag obotbara sjukdomar. Redan idag kan man faktiskt frysa ner sig själv men forskarna har hittills inte listat ut hur man tinar upp folk med livet i behåll. Men den lilla detaljen löser sig säkert… i framtiden.