Allt fler tv-kanaler lägger ut sitt material på webben. Men hur kul är det att kolla på en pluttig datorskärm när tv:n står en bit bort. Att koppla datorn till tv:n kan vara en lösning. Det är inte enbart bra för film- och bildtittande om du inte äger en mediaspelare, du kan också koppla ihop dem för att kunna surfa, lyssna på musik eller spela spel på en större skärm.
För att få bilden överförd till din tv måste din dators videoutgång matcha din tv:s videoingång. Leta efter hdmi, dvi, vga, s-video (scart på tv:n) eller komposit. Vi har skrivit ut dem i ordning efter bildkvalitet. Hdmi är således bäst och komposit sämst. Det gäller att både datorn och tv:n har den port du väljer. När du tagit reda på det kan du köpa motsvarande kabel. Värt att notera, speciellt om du äger en Mac, är att dvi-utgången på datorn fungerar ihop med hdmi-ingången på tv:n. Alla kablar utom hdmi kräver att du köper en separat sladd för ljud.
Bilden visar hdmi-, dvi-, vga- och s-videoportar.
Om du inte har en videoutgång som fungerar med någon av kablarna så bör det ha följt med en adapter till ditt grafikkort. Om det gjorde det är det den du ska använda. Du kan även införskaffa en extern adapter. De finns att köpa i välsorterade elektronikbutiker.
Vill du kunna köra andra upplösningar måste du i så fall koppla via vga-portarna med en vga-kabel. Samma typ av kabel som du använder när du kopplar in en skärm till en dator.
När du inhandlat det du behöver är det dags att koppla ihop prylarna. Börja med att stänga av datorn och tv:n. Sätt i kabeln du valt i datorns utgång och sätt sedan in andra änden i tv:ns ingång. Du måste självklart välja den in- och utgång som passar den kabel du valt.
Nu kommer den kluriga biten. Du måste tala om för din dator att den ska skicka ut signalen till din tv. Det är lite olika tillvägagångssätt för olika grafikkort. Vi kommer gå igenom de vanligaste men börja med att välja egenskaper i den rullgardinsmeny som dyker upp när du högerklickar på skrivbordet. Klicka sedan på fliken inställningar. För vissa räcker det att aktivera tv:n som extraskärm här. Men hjälper inte det ska du nu klicka på Avancerat för att få upp grafikkortets panel. 
Ställ därefter in upplösningen. Du som valt hdmi-/dvi-kabel kan använda hd-ut för att få rätt upplösning. I många fall slipper du då overscan, alltså att tv:n klipper av kanterna på bilden. Har du valt en annan kabel ska du välja den lägsta upplösningen för att se så det fungerar. Om du sitter med en bildrörs-tv ska du inte ha högre upplösning än 720×576, högre upplösning kan i vissa fall skapa problem. Klicka på verkställ för att se så det fungerade. Sedan kan du experimentera dig fram tills du hittar en upplösning som passar med din tv. Om du äger en platt-tv gör du smart i att använda den upplösning som din tv har. Annars måste tv:n skala om bilden eller beskära den och då får du sämre bildkvalitet. På vissa tv-apparater kan du ändra upplösning om du går in i din inställningsmeny.
Vissa undviker att koppla ihop datorn med tv:n eftersom de inte riktigt vet vilka kablar de behöver eller vilka inställningar som behöver göras. Vi inleder därför med samma vänliga budskap som Liftarens Guide till Galaxen: ”Ta det lugnt”. Det är inte så komplicerat som det verkar.
Välj rätt kabel
För att få bilden överförd till din tv måste din dators videoutgång matcha din tv:s videoingång. Leta efter hdmi, dvi, vga, s-video (scart på tv:n) eller komposit. Vi har skrivit ut dem i ordning efter bildkvalitet. Hdmi är således bäst och komposit sämst. Det gäller att både datorn och tv:n har den port du väljer. När du tagit reda på det kan du köpa motsvarande kabel. Värt att notera, speciellt om du äger en Mac, är att dvi-utgången på datorn fungerar ihop med hdmi-ingången på tv:n. Alla kablar utom hdmi kräver att du köper en separat sladd för ljud.

Alla in- och utgångar ger olika bra bild. I dagsläget får du bäst resultat av att koppla ihop dem via hdmi-portarna, då slipper du som sagt köpa till en extra kabel för ljudet och du kan dessutom kolla på högupplöst material. Du märker inte någon större skillnad om du sitter med en 40-tummare hemma. Men har du en ännu större tv eller en projektorduk hemma kan du verkligen dra nytta av tekniken. Det krävs dock att du har en full hd-tv/-projektor eller att din tv/projektor är hd-ready.
En tv eller projektor som är hd-ready klarar inte full hd-upplösning. Den är till för 720p och 1080i. Full hd-tv:s/-projektorer klarar däremot alla tre hd-upplösningarna. Kom ihåg att hdmi-ingången på din tv eller projektor kan vara begränsad till enbart hd-upplösning.

Många saknar fortfarande hdmi-port och en tv eller projektor som är hd-ready. Tumregeln för bra bild är då att s-video går före komposit.
Har du valt s-video via tv:ns scartingång bör du kontrollera att ingången klarar just s-video. Är tv:n inställd på kompositsignal kommer du få ut svartvit bild. Vissa tv-apparater har två scartingångar. Kontrollera vilken av dem som klarar s-video eller om du behöver göra några inställningar för att den ska förstå vilken signal den ska ta emot. Det gör du i så fall i tv:ns bildskärminställningar.
Ställ in som ett proffs
När du inhandlat det du behöver är det dags att koppla ihop prylarna. Börja med att stänga av datorn och tv:n. Sätt i kabeln du valt i datorns utgång och sätt sedan in andra änden i tv:ns ingång. Du måste självklart välja den in- och utgång som passar den kabel du valt.

De flesta har nu två alternativ. Antingen kloning, du får då upp en kopia av din skärm på tv:n, eller Dualview/utökat skrivbord vilket är precis vad det låter som. Din dators skrivbord blir större och den utökade delen är den du ser på tv:n.

Har du ett grafikkort tillverkat av Nvidia hittar du klonalternativet under Nview. Är det ett ATI ska du troligen sätta skärm ett som main och skärm två som clone i Catalyst Control Center, eller aktivera din tv under Displays.

Ställ därefter in upplösningen. Du som valt hdmi-/dvi-kabel kan använda hd-ut för att få rätt upplösning. I många fall slipper du då overscan, alltså att tv:n klipper av kanterna på bilden. Har du valt en annan kabel ska du välja den lägsta upplösningen för att se så det fungerar. Om du sitter med en bildrörs-tv ska du inte ha högre upplösning än 720×576, högre upplösning kan i vissa fall skapa problem. Klicka på verkställ för att se så det fungerade. Sedan kan du experimentera dig fram tills du hittar en upplösning som passar med din tv. Om du äger en platt-tv gör du smart i att använda den upplösning som din tv har. Annars måste tv:n skala om bilden eller beskära den och då får du sämre bildkvalitet. På vissa tv-apparater kan du ändra upplösning om du går in i din inställningsmeny.
För de allra flesta brukar det fungera vid det här laget. Men det finns en del andra inställningar du kan göra om det inte fungerar eller om du inte är nöjd.
Nummer ett är att ställa in vilket signal- och videoformat du vill ha. Signalformatet bestämmer metoden för att överföra färgsignalerna. PAL, Phase Alternating Line, är det signalformat vi använder i Europa. NTSC, National Television Systems Committee, används främst i USA och Kanada samt i vissa delar av Asien och Sydamerika. Signalformatet ska matcha det din tv har.
Videoformatet ska matcha den kabel du köpt, har du valt s-video är det således s-video du ska ha där med. Testa det automatiska valet för videoformatet först om du har ett sådant. Då känner datorn av vilket format du ska ha. Fungerar inte det kan du välja rätt själv. Ibland händer det av någon anledning att du får svartvit bild trots att du valt rätt, testa då att experimentera lite och se vilket som passar just din tv. Glöm inte det vi skrev tidigare angående rätt scartingång i tv:n och möjligheten att ställa in s-video tv:ns inställningsmeny.
Du kan även ändra uppdateringsfrekvensen. Uppdateringsfrekvens är precis vad det låter som, hur många gånger bilden på din skärm eller tv uppdateras per sekund. Om din tv har en uppdateringsfrekvens på 100 hertz uppdateras bilden 100 gånger på en sekund. För låg uppdateringsfrekvens gör att bilden blir flimrig. I vissa fall märker du det bara genom att ögonen blir trötta efter en stund, i andra fall kan du se det med blotta ögat. Kolla vad din tv har för uppdateringsfrekvens och testa dig fram till vad som fungerar bäst.

Under menyn enhetsjusteringar i Nview kan du justera problem med flimmer. Du kan även fixa med ljusstyrka och annat. ATI-ägare ska klicka på Overlay-fliken för att göra liknande inställningar. Återigen, testa dig fram till vad som passar dig bäst. Du ser resultatet på din tv när du klickat på verkställ.
I Overlay-fliken ska det även finnas något som kallas för Theater Mode. Theater Mode gör att dina drivrutiner känner av när du startar en video och skickar enbart själva videobilden till tv:n. För att Nvidia-ägare ska få upp video på tv:n måste de aktivera helskärmsvideo under menyalternativet med samma namn i Nview. Om du utökat skrivbordet har du ytterligare ett alternativ och det är att flytta spelaren till din tv:s skrivbordsyta, gör du det så ska du ha helskärmsvideo inaktiverat. Du styr då med fjärrkontrollen eller musen till din tv. Observera att detta inte fungerar för alla.
1. Kolla upp att ditt grafikkort hdmi, dvi eller vga-utgång. Plan B är s-video eller komposit.
2. Köp kabel/kablar som matchar dina in- och utgångar
3. Koppla ihop avstängd dator och TV med kabeln/kablarna
4. Klona skärmen eller utöka skrivbordet
5. Experimentera med upplösning för tv:n i datorn men sikta på att pixelmappa tv:ns native-upplösning, alltså att skicka ut den högsta upplösningen tv:n klarar.
Ordlista
HDMI: High Definition Multimedia Interface överför digitala video- och ljudsignaler förlustfritt. Den vanligaste varianten är Type A men det finns även Type B som är till för upplösningar över 1080p. HDMI 1.3 är den senaste standarden i skrivande stund och ger således bäst överföringskapacitet.
DVI: Digital Visual Interface överför digitala videosignaler, analoga RGBHV-signaler, EDID och DDC. Det finns tre typer. DVI-A som överför analoga videosignaler, DVI-D som överför digitala videosignaler samt DVI-I som överför bägge delarna.
S-Video: Supervideo är en analog videosignal som skickar luminans och kroma separat. Det gör att du får bättre bild än med komposit.
Komposit: Detta är en analog videosignal där luminans och kroma skickas över en ledare. Det ger sämre bildkvalitet än om du skulle valt s-video.