Chat GPT och upphovsrätt – detta gäller när du använder ai-genererad text och bild
Att genera innehåll som text och bilder med hjälp av ai som Chat GPT och Dall-E är lättare än någonsin tidigare. Men får du använda innehållet hur som helst? Vi går igenom vad som gäller för upphovsrätt och artificiell intelligens.
Ai-tjänster som Open AI:s Chat GPT och Dall-E 2 gör det enkelt att automatgenera text och bilder på sekunder. Resultatet håller ofta hög nivå. Men får du använda innehållet hur som helst?
Det finns en mängd olika problem som kan uppstå när det gäller AI och upphovsrätt. Här är några exempel:
AI-system kan skapa nytt innehåll som kan falla under upphovsrätten, såsom musik, bilder eller text. Det kan vara svårt att avgöra vem som är upphovsmannen eller -kvinnan till detta innehåll och hur upphovsrätten ska hanteras.
AI-system kan användas för att automatiskt översätta eller paraphrasera existerande innehåll, vilket kan innebära en kränkning av upphovsrätten.
Punkterna ovan är skrivna av ai-tjänsten Chat GPT. Vad den skriver är inte bara välskrivet, det stämmer också: Det finns fallgropar att se upp med när ai-skapat innehåll används.
M3 har pratat med en riktig människa, Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, om ai och copyright. Nedan hittar du svar på de vanligaste frågorna.Läs mer om ai
Det korta svaret är: Ja, så länge texten är helt skapad av en maskin. För att upphovsrätt ska gälla måste en människa ha varit involverad i skapandeprocessen. Ett tydligt exempel där det inte gick att åberopa upphovsrätt var de bilder en apa tagit på sig själv, trots att en fotograf satt upp utrustningen och skapat situationen som gjort bilden möjlig.Christina Wainikka, Policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv svarar på frågor om artificiell intelligens och upphovsrätt. Men det finns så klart gråzoner när det kommer till ai-genererad text. – Det finns några frågetecken som inte är lika klara och det handlar om när man använt AI någonstans i skapandet, men där det är en människa varit med och fattat några avgörande beslut, säger Christina Wainikka.
I de fall en människa har varit inblandad skulle man alltså kunna argumentera för att upphovsrätt gäller. Hur stor del som behöver vara ”rent ai” för att kunna använda texten fritt behöver avgöras utifrån det vanliga originalitetskravet i upphovsrätten, enligt Christina Wainikka.
Att få tjänster som Open AI (Dall-E 2) att skapa bilder i samma stil som kända konstnärer är inte svårare än att skriva in ett textkommando och trycka enter. Upphovsrätten gäller inte för en stil eller ett manér utan för den konkreta bilden. Det gör att samma principer gäller för bilder som för text. Har de tillräckligt mycket ändringar när det gäller konkreta uttryck (färg, form, proportioner…) så faller det utanför upphovsrätten till originalet.
Har källorna till ai-genererad text och bild upphovsrätt?
Även om ai-tjänsterna inte kopierar rakt av så hämtas informationen någonstans ifrån. Det som skapas omfattas dock inte av originalverkens upphovsrätt. Enligt Christina Wainikka har det diskuterats om det som skapats ska omfattas av en upphovsrätt där den som skapat AI-lösningen ska bli innehavare av rättigheten, men så är ännu inte fallet.
– Det upphovsrättsliga skyddet omfattar inte bakomliggande idéer eller informationsinnehåll, det gäller det konkreta uttrycket. Som exempel: Jag tittar så här runt jul på en massa julfilmer. Alla har samma handling (karriärkvinna från storstan hamnar på landet, blir kär och julentusiastisk – hon stannar kvar på landet). Trots det har varje film en egen upphovsrätt, eftersom de som skapat filmen har gjort filmen originell genom konkreta val (vilken storstad, var på landet, vilken karriär hade hon och så vidare).
Det innebär att det finns en risk att ai kan bli ett verktyg för att kringgå andras upphovsrättigheter, vilket också har uppmärksammats. The Guardian har skrivit om ett aktuellt fall här.Ai-genererad bild inspirerad av Edvard Munch, skapad i Open AI Dall-E 2.
Är upphovsrätten tillräcklig som den ser ut i dag för att täcka in ai?
– Det som kan diskuteras är vad detta kan komma att få för effekter. Idag skapas en stor mängd material som omfattas av upphovsrättsligt skyddat material som kanske i framtiden kan skapas av AI. Hit hör kanske reklamjinglar eller genrebilder. Där människor är en viktig del av skapandet lär det inte hända på samma sätt. Hur kommer det påverka marknaden? Vilka kreatörer kommer att slås ut? Det skulle behöva diskuteras, säger Christina Wainikka.
Den upphovsrättsliga lagstiftningen har hittills i grunden varit teknikneutral. Problemet som Christina Wainikka ser det är att vår användning av sådant som omfattas av upphovsrätt förändras, vilket gjort att hela branscher har stöpts om.
– Ett tydligt exempel är hur digital fotografi har förändrat hela vår relation till bilder. Från något som tas för att bevaras och sättas i album till något som är ett flöde (där vissa tjänster bygger på att saker inte ens sparas). Hur AI i förlängningen kommer att påverka våra beteenden kan vi inte säga än, det gör att vi behöver diskutera frågorna men lagstiftaren ska inte vara den som springer först. Det är först när konkreta problem uppkommer som lagstiftning behöver ändras. Risken blir annars att vi blir sittande med en lag som den vi har om ”elektroniska anslagstavlor”, en teknik som var populär under en väldigt kort tid.
