Strömmande spel blir allt hetare. I nuläget handlar det inte om, utan snarare när det slår igenom på allvar. Tekniken finns där, men hur väl den fungerar i praktiken beror mycket på mottagarens kapacitet. I detta fall själva internetuppkopplingen.

 

I Sverige är vi privilegierade med en riktigt modern infrastruktur för nätet, oavsett om vi talar om sedvanlig bredbandsuppkoppling eller de mobila 4G- och 5G-näten. Därför följer vi upp vår stora artikel om molnströmning med en praktisk jämförelse av de tre största tjänsterna just nu: Google Stadia, Xbox Cloud Gaming och Nvidia Geforce Now.

 

Förstnämnda är techjätten Googles första försök att slå sig in i spelbranschen. Du köper titlarna för sig och kan då strömma dessa oberoende av prestandan i din dator. Allt som krävs är ett Gmail-konto och en kompatibel webbläsare. För den som vill strömma i högsta kvalitet erbjuder Google även ett abonnemang, där gratisspel ingår varje månad. Ungefär som Playstation Plus och Xbox Live Gold.

 

Xbox Cloud Gaming är i sin tur Microsofts sätt att erbjuda Xbox-spel via molnet. Som bekant har de varit en del av branschen sedan början av 2000-talet, och har därmed ett försprång vad gäller egna exklusiva titlar. Deras molntjänst fungerade inledningsvis bara på Androidmobiler och surfplattor, men numera även på webbläsare. Det bör dock nämnas att Xbox Cloud Gaming fortfarande befinner sig i en betafas, och saknar således vissa inslag som de andra aktörerna bjuder på.

 

Nvidia är nog den aktör som varit aktuell längst tid av samtliga. En tidig version av deras tjänst Geforce Now, då kallad Nvidia Grid, lanserades så tidigt som 2013. Då var tjänsten exklusiv för Nvidias bärbara tablet- och konsolhybrid Shield. Numera kommer vi åt Geforce Now på alla typer av datorer, Android tv-enheter och webbläsare. Nvidias tjänst skiljer sig lite från de övriga, då de inte säljer eller hyr ut spel själva. Istället erbjuder de strömning av pc-spel som du redan äger sedan tidigare.
 

 

Hur vi gjorde testet

Alla tre tjänster har testats intensivt under en längre period. Vi kollade särskilt på ett antal förbestämda kategorier och har betygsatt dessa för sig. Spelutbudet är ett av de viktigaste beståndsdelarna, men också den kategori som är svårast att jämföra med varandra. Inte för titlarna som erbjuds i sig, men för att företagen bjuder på så åtskilliga sätt för konsumenten att införskaffa dessa. 

 

Övriga kategorier är:

 

Stabilitet – Hur själva strömningen av spel fungerar i praktiken, både via wifi och ethernet. Hur är fördröjningarna med de olika styrdon som erbjuds? Finns det särskilda tillbehör som kommunicerar direkt med servrarna, och är det stor skillnad jämfört med andra kontroller som använder datorn som mellanhand?

 

Flexibilitet – Här nämner vi alla olika tillvägagångssätt du kan använda för att nå speltjänsterna. Det kan röra sig om allt från webbläsare och mobilen till mediaspelare och olika “casting”-enheter. Här listas också vilka styrenheter du kan använda med tjänsten, såsom touchkontroller, handkontroller samt möss och tangentbord.

 

Prisvärde – Hur ter sig priserna kontra spelutbudet? Finns vissa funktioner låsta bakom ytterligare avgifter? Och hur är dessa jämfört med priserna för de sedvanliga spelen som vi laddar ned eller köper på skiva? Finns det några nackdelar med att gå över till spelströmning uteslutande? Vad du får för pengarna, helt enkelt.

 

Framtidsutsikter – Hur har tjänsterna mottagits hittills? Hur ser företagens planer ut inför framtiden? Jobbar de på att införa nya inslag som förbättrar spelbarheten? Här lägger vi också vikt på huruvida aktörerna levererat utlovade funktioner.
 

 

Xbox Cloud Gaming

Kärt barn har många namn. I begynnelsen var det Project Xcloud, och sedan den första lanseringen har Microsofts spelströmningstjänst benämnts som Xbox Cloud Gaming. Men även som enbart Xbox Game Pass Ultimate. Detta då molnspelandet är en av de inkluderade funktionerna i den dyraste varianten av Microsofts Netflix-liknande system för spelkonsoler och pc. Som heter just Xbox Game Pass Ultimate.

 

Lyckligtvis återspeglar namnkomplikationerna inte hur själva tjänsten fungerar. Faktum är att Xbox Cloud Gaming, namnet som vi hädanefter kommer att använda, är ett av de enklaste och mer prisvänliga alternativen. Tanken är helt enkelt att erbjuda strömmade Xbox-spel över nätet, för både den egna konsolpubliken men också för pc- och mobil-användare.
 

Spelutbud

Mjukvarujätten Microsoft har sedan intåget in i spelbranschen, år 2001, varit ständigt aktuella med sina Xbox-konsoler. Därmed har de också samlat på sig en hel del exklusiva spelserier som enbart kan spelas på deras egna plattformar. Detta gäller förstås även Xbox Cloud Gaming, som av förklarliga skäl är den enda molntjänsten som erbjuder spel från Microsoft Games Studios.

 

Det innebär att spelserier som Halo, Gears of War och Forza (både vanliga och Horizon) finns fullt spelbara och redo att strömmas. För att nämna några. Sedan tidigare har ju även Microsoft investerat i att köpa upp ett antal spelstudios, för att bygga på deras exklusiva katalog med nuvarande och kommande titlar från exempelvis Rare, Obsidian, Ninja Theory och Double Fine.

Givetvis får vi inte förglömma deras senaste fördärv, Zenimax. Microsofts uppköp uppmärksammades rejält, dels för den enorma summan pengar de var villiga att betala för att äga Bethesda, Id Software, Arkane och svenska Machine Games. Men också för att titlar som tidigare var givna att släppas på alla format helt plötsligt blev exklusiva för Microsofts egna plattformar.

 

När vi inspekterar utbudet för spelströmning finns de allra flesta av Microsoft Games Studios Xbox One-spel tillgängliga. De få anmärkningsvärda titlarna som saknas är Minecraft, som förvisso redan finns konverterat till alla relevanta format, och tidigare versioner av Forza. Sistnämnda är dessvärre en följd av licenser som upphört, en mer eller mindre vanlig företeelse bland racing- och sportspel.

De allra flesta av Zenimax/Bethesdas titlar finns också representerade. Både nyare spel som Doom Eternal och äldre som Prey, Dishonored, Wolfenstein 2: The New Colossus och Doom från 1993. Här finns till och med Xbox 360-spel som Fallout 3 och Fallout: New Vegas samt Xbox-versionen av The Elder Scrolls 3: Morrowind.

 

Men tredjepartsaktörer då? Speljätten EA har exempelvis en egen Netflix-liknande tjänst kallad EA Play, och då den numera ingår i Xbox Game Pass finns även ett tiotal av dess spel inkluderade för spelströmning via Xbox Cloud Gaming. I dagsläget innefattar det dessvärre varken Fifa eller NHL. Förstnämnda finns däremot att ladda ned via den “vanliga” versionen av Game Pass, för både pc och Xbox. Det kan vara en indikation på att även sporttitlarna förr eller senare kanske kommer till Xbox Cloud Gaming.

Vad gäller övriga tredjepartstitlar finns de tillgängliga under liknande villkor som filmer gör i de mer traditionella filmtjänsterna. Du kan med andra ord inte räkna med just din favorittitel alltid kommer att finnas för strömning. Men i fallet Xbox Cloud Gaming får du åtminstone reda på vilka titlar som är på väg bort från tjänsten. Till skillnad från den lokala, konsol- och pc-bundna versionen av Xbox Game Pass kan du inte köpa loss titlarna alls.

 

Här och nu har vi dock ett stort utbud av spel inom olika genrer och format, med Xbox One S (med undantag för vissa titlar som erbjuder Series X-versioner) som utgångspunkt. Själva kategorierna behöver dock fixas till. Att erbjuda Battlefield V via molnet är en bedrift i sig. Men det är sannerligen inget “fightingspel” á la Tekken eller Injustice.
 

Flexibilitet 

Inledningsvis skedde uppvisningen för dåvarande “Xcloud” på mobiltelefoner och surfplattor. Det är också på de formaten vi testat tjänsten allra längst tid. Det bör dock tilläggas att den dedikerade appen i dagsläget endast finns tillgänglig på Android-enheter. En dedikerad IOS-app har betatestats, men fick skrotas på grund av Apples policy gällande spelströmning.

 

Sedermera har Microsoft dock löst den biten genom att introducera spelströmning via webbläsare, som fungerar på såväl datorer som IOS-enheter. Det sistnämnda i form av en “webbapp” du med enkelhet kan placera bland andra appar. Därmed kan du använda dig av Xbox Cloud Gaming på alla möjliga sätt. Utom just via tv-skärmen då.

Det finns nämligen inga dedikerade Xbox-appar för smarta tv-apparater eller -boxar. Vi valde att testa en något inofficiell väg, genom en Nvidia Shield TV (med en parad handkontroll) samt Android TV-appen Open Browser. Resultatet blev inte tillfredsställande, då vi bland annat drabbades av fler fördröjningar än vanligt samt krångel vid byte av spel.

 

På det mer positiva planet har vi möjligheten att använda valfri handkontroll med tjänsten. Eftersom vi redan har ett antal Xbox One-kontroller sedan tidigare har vi mestadels använt dessa. Men vi har även testat att spela med Sonys Dual Shock 4 och Dual Sense. Enda kruxet då är att memorera vilka knappar som gör vad, då spelen som strömmas ändå är Xbox-spel (och visar då Xbox-knapparna för manövrering).

Till skillnad från de två andra strömningstjänsterna i denna artikel så kan vi inte använda mus och tangentbord. Detta då spelen som strömmas just nu är baserade på Xbox One S, några till och med i Xbox Series X-versioner. Vill du styra med mus och tangentbord får du med andra ord se dig efter konkurrenternas tjänster.

 

Ett annat styrningssätt som däremot har utökats sedan vårt förra test är touch-kontrollerna. Då fanns de enbart i Minecraft Dungeons, men idag har tillgängligheten utökats till ett sjuttiotal. Varje titel har touchknapparna utplacerade på sätt som förenklar spelandet, och med tanke på hur omständigt detta brukar vara på vanliga mobilspel så är det välkommet. Däremot måste vi ändå anmärka på valet av vissa titlar. Fightingspelet Killer Instinct blir exempelvis inte mer lättillgängligt med touch, snarare mer komplicerat.

Numera är molnsynkronisering av sparfiler ett vanligt inslag inom gaming, oavsett om du spelar Playstation eller pc-plattformar som Steam. Men vi måste ändå ge Microsoft kudos över den sömlösa integrationen format emellan. Förutsatt att du använder samma e-postadress då. I praktiken kan du då exempelvis börja spela Yakuza: Like a Dragon på en Xbox Series X, fortsätta vidare på samma sparning i Windows Store-versionen på pc, för att sedan spelar resterande via surfplatta eller mobiltelefon. Helt automatiskt.

 

Dessvärre fanns det ett antal titlar där funktionen inte fungerade för oss, bland andra Nier: Automata. Där kunde vi dessvärre inte fortsätta vår sparning från Windows-versionen. Men överlag fungerar det fint, särskilt med samtliga titlar signerade Xbox Game Studios.
 

Stabilitet 

Här har det hänt en hel del sedan vi först testade den första beta-versionen av tjänsten. Givetvis beror utgången på dina egna förutsättningar och utrustning. Mestadels av tiden var vi uppkopplade till vår wifi-routers 5 GHz-nät, vilket också är det Microsoft rekommenderar. Tanken med molnspelande är ju att nå titlarna oavsett plats, och där är ju ändå wifi mer vanligt förekommande än ethernet och ethernet-kompatibla enheter.

 

Med det sagt har vi märkt stora förbättringar i latensen, men hur mycket just du märker av den beror mycket på vald titel och sättet du kopplar handkontrollen på. Det sistnämnda går att påverka själv, beroende på situation. Använder du bluetooth för att para kontrollen med mobilen eller datorn skapar du mer fördröjning jämfört med att koppla en handkontroll direkt via usb.

I vårt test fick vi allra bäst resultat med Kishi, en attrappkontroll från Razer som kopplas in direkt i telefonens usb-ingång. För pc växlade vi mellan trådade usb-kontroller och Microsofts egen usb-dongle (2,4 GHz) parad med en Xbox One-kontroll. Med det sagt är den billigaste lösningen att ta en befintlig kontroll och para den via bluetooth, och för mobiler tillkommer även en kostnad för så kallade “mobilklipp” som fäster mobilen till din valda handkontroll.

 

Bildkvalitet och bilduppdatering är två andra inslag som bör klaffa rätt för den optimala spelupplevelsen. Just nu befinner sig tjänsten dock mitt i ett skifte, där den går från att baseras på Xbox One S till den betydligt kraftfullare Xbox Series X. Med det höjs också upplösningen, från 720p till 1080p. Och eftersom vi än så länge inte kan använda Xbox Cloud Gaming på en tv (åtminstone inte officiellt), blev vår utgångspunkt mobilen och pc-monitorer.

Förstnämnda såg riktigt bra ut även när vi fick nöja oss med Xbox One-arkitekturen, och blir bara ännu behagligare av skiftet till Series X. Detta då en hel del spel låter oss välja mellan hög upplösning eller bättre bilduppdatering. Xbox Cloud Gaming i sig är låst till max 1080p och 60 bildrutor per sekund, vilket gör valet riktigt enkelt.

 

På en pc-monitor å andra sidan, blir skavankerna något mer synliga. Åtminstone när vi spelar de mer actionfyllda spelen med mycket fart i. Då kan delar av skärmen helt plötsligt slinka efter i strömningen, vilket uppenbarar sig i form av kvadrater runt om på skärmen. Dessa stannar såklart enbart i några hundradels sekunder, men är irriterande nog att anmärkas på. Några exempel på spel där vi råkat ut för det är Doom (2016), Forza Horizon 4 och Grand Theft Auto 5 (som inte längre är tillgängligt för tjänsten i skrivande stund).
 

Prisvärde

Xbox Cloud Gaming är som vi tidigare skrivit en del av den dyraste varianten av Microsofts Netflix-liknande tjänst, Game Pass Ultimate. Då får du, utöver molntjänsten, även möjlighet att ladda ned “vanliga” spel till din Xbox eller pc (Windows Store-versioner av spel, bör tilläggas). Kostnaden för just Ultimate är 135 kronor per månad, vilket är något dyrare än Geforce Nows prioriterade medlemskap (99 kronor per månad) och Stadia Pro (99 kronor per månad).

 

För det priset får du alltså tillgång till 267 olika molntitlar, däribland så gott som samtliga från Xbox Game Studios. Dessa är dock de enda som är garanterade att alltid finnas tillgängliga för strömning, då spel från tredjepartstillverkare tillkommer och försvinner från tjänsten emellanåt. En annan punkt som är värd att notera gäller titlarnas tillgänglighet på de olika “Game Pass-formaten”. Att Tekken 7 finns tillgängligt att ladda ned på Xbox One och Series-konsolerna innebär inte per automatik att spelet även går att strömma.

I de fall där spelen finns i både konsol- och strömningsversion är den stora fördelen att sparningar synkas automatiskt, och därmed kan du alltså fortsätta spela där du slutade sist. För pc-spel varierar funktionen beroende titel, men för det mesta slipper du börja om från början. Åtminstone med de allra flesta av titlarna vi testat.

 

Därmed är tjänsten som mest prisvärd om du redan är en befintlig Xbox- eller pc-spelare. Då får du en blandad kompott av strömningsbara titlar och spel att ladda ned på din Xbox eller dator. I det långa loppet tror vi dock att Microsoft kommer att behöva ta fram ett betalningsalternativ för nya kunder som enbart är intresserade av spelströmning. Särskilt då planen för Xbox Cloud Gaming är att expandera bortom de nuvarande formaten.
 

Framtidsutsikter

Vad som först verkade vara en bonus för Game Pass-användare har med tiden växt och blivit ett seriöst alternativ för alla som vill spela via molnet. Tjänsten är under ständig utveckling och känns betydligt stabilare nu jämfört med betafasen. Microsoft överraskade också stort när de nyligen började att uppgradera själva arkitekturen i Xbox Cloud Gaming.

 

Tjänsten gick då från att erbjuda spel baserade på det något klena Xbox One S till att strömma Xbox Series X-versioner. Framöver är det också tänkt att ägare av de äldre Xbox One-konsolerna ska kunna ta del av nya spel, just genom Xbox Cloud Gaming. Dessutom har Microsoft planer på att ta tjänsten bortom Xbox-konsoler, mobiler och pc. Utöver en renodlad Xbox Cloud Gaming-enhet pratas det också om att bygga in tjänsten i tv-apparater.

Hur det hela slutar kan vi tyvärr inte sia om. Men klart är att Microsoft ser molnet som en del av framtiden för Xbox-varumärket. Nu hoppas vi bara att de också jobbar på en särskild wifi-kontroll som kopplas upp direkt mot Azure-servrarna. Det, samt ett betalningsalternativ för enbart molnspel, kan göra en redan utmärkt tjänst till en ännu bättre.
 

 

Totalbetyg:

 

Geforce Now

Hårdvarutillverkaren Nvidia är kanske mest kända för grafikkort, och på senare tid även för Shield-produkterna och strömningstjänsten Geforce Now. Vad många däremot inte vet är att tjänsten varit under ständig utveckling sedan 2013, och har därmed genomgått olika faser fram till dess nuvarande form.

 

Dagens version av Geforce Now, som lanserades officiellt den 4 februari 2020, skiljer sig dock en aning från de två andra tjänsterna vi skriver om i den här artikeln. Nvidia säljer nämligen inte titlar du kan strömma, eller abonnemang som ger dig en rad spel att vraka mellan. Istället satsar de på att erbjuda dig möjligheten att strömma titlar som du redan äger på befintliga plattformar som Steam, Epic Games Store och Gog.
 

Spelutbud

Därför är utbudet också helt beroende av pågående överenskommelser med olika spelutgivare. I ett tidigare skede kunde Geforce Now-användare strömma titlar från alla de största aktörerna, exempelvis Activision och EA. Idag har sistnämnda dragit tillbaka den möjligheten, medan andra stora utgivare som Ubisoft och Square Enix numera omfamnat tjänsten.

 

Som vi tidigare nämnt behöver du också äga dina spel sedan tidigare, på de plattformar som för tillfället stöds av Geforce Now. Detta är sannerligen goda nyheter för dig som redan har ett stort bibliotek av pc-spel, eftersom det är de versionerna som stöds. Rent tekniskt ger dig Nvidias tjänst tillgång till en virtuell pc där du helt enkelt loggar in i respektive tjänst.

Just nu är Geforce Now integrerat med både Steam och Epic Games Store. Titlarna som är knutna till dessa synkroniseras smärtfritt, men i fallet Epic Games Store har enskilda spel krävt mer manuellt letande. Här bör det också nämnas att en del titlar, som i grunden finns att köpa på bägge affärerna, enbart går att strömma från endera av tjänsterna.

 

Ett exempel på hur allt bör fungera i praktiken är Cyberpunk 2077 från CD Projekt Red. Det kan du nämligen strömma via Geforce Now oavsett om du köpt titeln från Steam, Epic Games Store eller Gog. Annat kan sägas om Alan Wake-spelen eller Assassin’s Creed: Valhalla, där enbart Steam-versionerna är kompatibla (samt Ubisoft Connect för sistnämnda).

I fallet Ubisoft Connect har vi också stött på autentiseringsproblem. Under vårt första försök att spela Immortals Fenyx Rising fick vi en uppvisning på hur krångligt allt kan bli om man loggar in på fel Ubisoft-konto. Vi råkade nämligen mata in detaljer för ett äldre konto, utan några köp alls. Sedan följde en kamp för att få Nvidias molndator att slutligen logga ut från Ubisofts server helt. En liten petitess, men väl värd att lägga på minnet om du har flera konton hos de olika affärerna.

 

På tal om webbaffärer är Geforce Now också den tjänst med flest anslutna f2p-spel, alltså spel du inte behöver betala för alls. Allt du behöver att göra är att registrera din nedladdning på spelens respektive tjänster. I skrivande stund finns det stöd för 90 spel och bland dem återfinner vi allt från Fortnite och Rocket League till Counter-Strike: Global Offensive och Apex Legends.

Det förekommer även stöd för särskilda storspel med alldeles egna launchers, såsom det superpopulära moba-spelet League of Legends samt ett antal spel i World of Tanks-serien. En nackdel med att spela live service-spel via molnet kontra installerat lokalt, är att ett par millisekunders fördröjningar följer med på köpet. Men spelar du titlarna helt casual har du plötsligt ett stort bibliotek som du kan nå på såväl mobilen som andra datorer och kompatibla enheter.

 

Geforce Nows enda riktiga problem gällande utbudet är att vi inte riktigt vet hur länge respektive spelutgivare planerar att stödja plattformen. Vad är det som säger att Square-Enix, Ubisoft eller någon av de andra giganterna inte smider planer på egna strömningstjänster? I dagsläget är Geforce Now tjänsten som erbjuder flest spel. Men återigen, bara om du redan köpt dessa på Steam, Epic Games Store och andra butiker.
 

Flexibilitet

Inledningsvis existerade Nvidias spelströmningstjänst enbart på deras numera nedlagda Shield-enhet – en portabel Android-enhet formad som en handkontroll, med inbyggd skärm. Idag har Geforce Now utvecklats till en mer flexibel tjänst som du kan nå överallt, även om vissa tillvägagångssätt kan kräva extra hårdvara.

 

Precis som hos konkurrenterna finns dedikerade Geforce Now-appar för Android-mobiler och surfplattor. Dessa spelas bäst med en tillkopplad handkontroll, exempelvis valfri Xbox-kontroll. Har du inte tillgång till dessa finns det lyckligtvis en touch-lösning. Nu är ju förstås spelbarheten på touchskärmen helt beroende av vilken titel du spelar, men i regel fungerar det fint i långsammare spel.

Dessvärre är layouten på knapparna exakt likadana för varje spel. Inte specialanpassade som hos Xbox Cloud Gamings mobilversion. Fast å andra sidan har samtliga titlar vi testat tillgång till just touch-kontroller, vilket ändå är en bedrift. Touch-kontroller åsido är den stora fördelen med Nvidias tjänst just kompabiliteten med olika kontrollmetoder.

 

Men även här kan det finnas anledningar att se upp med just mobilversionen. Eftersom du kopplar upp dig mot en virtuell pc blir förutsättningarna likadana. Har ditt valda spel inte stöd för handkontroller kan det bli knepigt att fixa det i efterhand. Det problemet slipper du dock om du spelar via den dedikerade appen för datorer, eller på tv:n via Nvidias Shield TV-enhet.

Det förstnämnda säger sig självt, eftersom du förmodligen har både mus och tangentbord tillkopplade. Detsamma gäller webbläsarversionen av Geforce Now, som är snarlik datorappen i både utseende och utförande. Bägge versioner har också stöd för handkontroller, både trådade som trådlösa. Det är också webbläsarversionen som används för åtkomst med IOS-enheter. Av samma skäl som med Xbox Cloud Gaming.

 

Om du har en Shield TV-enhet hemma sedan tidigare finns det en rad extrafunktioner att dra nytta av när du använder Geforce Now. Främst uppskattar vi ai-uppskalningen. Funktionen gör bilden betydligt behagligare när du kopplar in de nyare modellerna av Shield TV till en 4K-tv. Har du svårt att se skillnad finns det till och med ett läge där halva skärmen visar upp den uppskalade bilden, och den andra originalet.

Denna funktion kan bli avgörande framöver, men då behöver också Nvidia bredda sin tjänst till andra Android TV-enheter. I dagsläget är stödet nämligen inte särskilt utbrett, trots ambitioner att expandera. Om du ändå inte kan vänta på att just din enhet ska bli kompatibel finns ju alternativet att trixa med apk-filer (Android Package Kit). Metoden är dock inte officiell och därför inte heller något vi testat.

 

Andra funktioner som öppnas upp med Shield TV är virtuella mus och tangentbord via mobilen. Dessa är inte revolutionerande i sig, men kan behövas för navigering när du loggar in på de olika webbutikerna som tillhandahåller dina spellicenser. Som bekant kopplar Geforce Now upp dig mot virtuella datorer och därmed krävs det att du loggar in på de olika tjänsterna mer frekvent.

Sist men inte minst undrar nog vän av ordning om tjänsten synkroniserar sparfilerna eller inte. Svaret på den frågan är ja, då samtliga butiker och spel som kopplas samman med Geforce Now redan har någon variant av molnlagring för sparfiler. Dessa synkas automatiskt så fort du startar respektive spel, vilket är riktigt goda nyheter för dig med ett befintligt bibliotek av pc-spel.
 

Stabilitet

Nvidia driver sin tjänst från drygt 20 olika platser runt världen, vissa i egen regi och andra med hjälp av lokala aktörer. Sistnämnda gäller för länder som Japan, Korea och Taiwan. Från Sverige är vi dock direktuppkopplade till Nvidias närmsta europeiska serverhallar. Därmed är fördröjningen relativt låg. Överlag är Nvidia öppna med status för servrarna och delar även med sig om vilka spel som drabbats av tillfälliga problem.

 

Ibland råkade vi däremot ändå ut för diverse felmeddelanden vid uppstart av spel. Dessa var mer förekommande här än i de två andra tjänsterna. Lösningen var dock bara ett klick bort, nämligen att välja en annan server att ansluta till. Tyvärr fanns det inte utskrivet någonstans, vilket lär skapa irritation bland nya kunder.

Applikationen varnar också för att starta igång spelen vid alltför dåliga wifi- eller nät-förhållanden. I likhet med Stadia kan du dock ta kontroll över din strömmade spelupplevelse. Under inställningar finner du nämligen ett par alternativ att växla mellan, beroende på hur stor mängd data du är villig (och har möjlighet till) att spendera. Nvidia själva rekommenderar minst 15 Mbps för 720p-upplösning och 60 bilder per sekund.

 

Lirar du hellre i 1080p behöver du ha minst 25 Mbps. Under testet använde vi mobiltelefoner, Ipad och Shield TV uppkopplade till 5 GHz-wifi, samt datorer i både trådlöst och trådat läge. Utöver tillfällliga problem med att starta enstaka spel, var det främst så kallade live service-spel som drabbades av fördröjningar. Minimala sådana, men ändå påtagliga för den uppmärksamme. Spelar du med avsikt att bli ett e-sportsproffs är molnspelande med andra ord inte rätt väg att gå. Än så länge.

Vad gäller kontrollmetoder och latens använde vi främst sladdförsedda möss och tangentbord, samt kontroller med usb-sladdar. För mobilen använde vi Razers Kishi, en kontroll som kopplas direkt in i telefonens usb-utgång. Givetvis kan du även köra det billigare bluetooth-alternativet, alltså att parkoppla mobilen med en Xbox- eller Playstation-kontroll. Men den vägen är inte rekommenderad då den skapar extra fördröjning.

 

Bäst trådlöst resultat fick vi, föga förvånande, via Microsofts 2,4 Ghz-mottagare för Windows 10, där vi knappt märkte av några fördröjningar under våra tester. Och när vi spelade på Shield TV Pro gjorde vi det med Nvidias egna Shield-kontroller. De är något kantiga och kommer inte falla alla i smaken, men de använder åtminstone Wifi direct-teknik istället för bluetooth. Tekniken är snabbare än bluetooth, men på bekostnad av strömförsörjning.
 

Prisvärde

Geforce Now erbjuder två olika prisklasser beroende på vad du är ute efter. Den ena passar utmärkt för dig som bara vill testa själva tjänsten. Kanske vill du få ett hum om hur allt fungerar i praktiken, innan du öppnar plånboken? Ingångsalternativet är nämligen gratis, men kommer med ett par nedgraderingar jämfört med det så kallade “prioriterade medlemskapet”.

 

Som gratismedlem kommer du åt exakt samma spelbibliotek av titlar du redan äger, med den stora skillnaden att tillgången inte är direkt. Du får nämligen räkna med väntetider för att bli tilldelad en “virtuell dator”, i allt från sekunder till flera minuter. När du väl tillåts strömma är sessionerna dessutom låsta till max en timme per dag. Vi inledde våra tester med just detta alternativ.

Men trots att tekniken fungerar väl som introduktion får du ut så mycket mer genom att prenumerera på tjänsten. 99 kronor per månad ger dig inte bara åtkomst till spelservrarna på momangen, utan även en rad extrafunktioner som förhöjer upplevelsen. En av dessa är att tidsspärren tas bort, vilket är givet med tanke på hur konkurrenternas betaltjänster fungerar. Ett desto mer intressant inslag är rtx-kompatibilitet, alltså strålspårning (raytracing) i särskilda spel.

 

Detta erbjuds oavsett om du har hårdvara som stödjer det eller inte, då det sköts helt från Nvidias egna servrar. Bland de titlar som erbjuder strålspårning finner vi bland andra Cyberpunk 2077, Metro Exodus, Control och Watch Dogs Legion. Och eftersom du kan strömma dessa till såväl mobiler och surfplattor som datorer och android tv-boxar framstår det alltmer som en riktigt bra deal. Så länge storspelen fortsätter ramla in, vill säga.
 

Framtidsutsikter

Geforce Now är den plattform som varit under utveckling längst tid och därför också den mest funktionsrika av de tre giganterna. Men det finns ett fåtal skavanker, exempelvis mjukvaran. Här saknar vi en ordentlig katalog med exakt alla kompatibla spel. I skrivande stund finns över tusen titlar, men med den nuvarande lösningen är det svårt att planera inköp efter Geforce Now-kompatibilitet.

 

Dessutom verkar vissa spel saknas beroende på plattformen du använder. Vi testade att söka efter Fortnite på vår Ipad, och trots att Geforce Now körs genom en webbapp så saknas Epics populära shooter bland de kompatibla spelen för IOS.

En annan punkt som för tillfället är osäker rör huruvida Nvidia kommer att erbjuda 4k-strömning inom en snar framtid. Just nu är det närmaste vi kommer att använda Shield TV och dess AI-uppskalning, som dock får spelen att se riktigt bra ut på 4k-skärm. Google Stadia erbjuder spel uppskalade till 4k redan nu, och efterfrågan kommer nog bara att öka i takt med att allt fler köper kompatibla skärmar.

 

Trots det ser vi ändå Geforce Now som den stora vinnaren just nu. Priset är även överkomligt för vad vi faktiskt får, nämligen att strömma spel vi redan äger till vilka format vi än önskar. De sista pusselbitarna är att få tjänsten inbyggd i fler tv-apparater och boxar. En dedikerad wifi-kontroll vore inte heller dumt. Tjänsten har ju redan över tusen spel tillgängliga, trots att vissa utgivare tyvärr hoppat av tåget.

Här gäller det för Nvidia att fortsätta bygga broar med andra bolag, kanske till och med locka tillbaka desertörerna. Lyckas de med det är det mycket möjligt för grafikkortsjätten att slå de stora techbolagen på fingrarna ett bra tag till framöver.
 

 

Totalbetyg:

 

Stadia

Googles satsning på molnbaserade spel, Stadia, var tänkt att starta strömningskriget på allvar. Men dessvärre gick inte lanseringen som väntat, med hårda recensioner och massiv kritik i sociala medier. Kritiken gällde främst själva betalningsmodellen, men också om alla utlovade funktioner som dessvärre inte fanns någonstans att finna vid lanseringen.

 

Rent teoretiskt finns däremot allt som behövs för att göra Googles alternativ till det ledande inom spelströmning. Techjätten har enorma tillgångar gällande teknik och infrastruktur, samt är världsledande inom molntjänster.
 

Spelutbud

Stadia har än så länge inte det enorma spelutbud som präglar konkurrenternas tjänster. Egentligen är det ingen konstighet, då bägge använder sig av befintliga titlar som redan finns utgivna på pc respektive Xbox. För att släppa ett spel till Stadia-plattformen krävs det en sedvanlig konvertering, alternativt att bygga upp spelet från grunden med Stadia i åtanke.

 

Det förstnämnda ingick ett tag i Googles planer, där de bland annat släppte exklusiva Gylt i samband med tjänstens lansering. De startade till och med en egen spelstudio och anlitade veteranen Jade Raymond att leda den. Idag är de planerna skrotade och Google själva menar att tjänsten istället ska satsa fullt ut på att leverera tredjepartsspel.

I skrivande stund finns drygt 200 titlar att köpa direkt från Googles Stadia-butik. Samtliga stora spelutgivare finns representerade. I praktiken innebär det att du har tillgång till spel som Cyberpunk 2077, Resident Evil Village, Fifa 21 och Red Dead Redemption 2 – utan att nödvändigtvis behöva äga en spelkonsol eller dyr dator.

 

Dessa köps var för sig och kostar ungefär lika mycket som ett vanligt spel. Vi testade några av stortitlarna samt de allra flesta spelen som ingår i Stadia Pro, plustjänsten som har extrafunktioner för Stadia samt en rad spel du behåller så länge du är aktiv prenumerant.

En av de stora frågetecknen kring de tillgängliga spelen är inte om de dyker upp på Stadia, utan snarare när. Hittills har ett flertal titlar släppts samtidigt som versionerna till de traditionella konsolerna och pc, men långt ifrån alla följer detta mönster. Ett faktum som var känt redan vid lanseringen av Stadia, då utbudet främst bestod av konverteringar av äldre titlar.

 

Vi måste dock ge Stadia kudos där det är befogat. I denna kategori gäller det just sättet kategorierna presenteras jämfört med de andra tjänsterna. Till skillnad från Geforce Now finns det möjlighet att se alla spelen, dock skiljer sig antalet tillgängliga titlar tjänsterna emellan. Till skillnad från Xbox Cloud Gaming stämmer kategorierna överens med innehållet – bläddrar du bland actionspel hittar du just actionspel.
 

Flexibilitet

Här har Stadia växt allt mer ju längre tid som gått från det att tjänsten lanserades. Ursprungligen kunde vi enbart strömma via Chromecast Ultra, Chrome-webbläsaren samt ett fåtal mobilmodeller. Numera är betydligt fler telefoner kompatibla med tjänsten och de som inte är det officiellt kan ändå spelas i ett så kallat “experimentellt” läge. En av våra testmobiler fick användas i detta läge och resultatet var helt utan negativa anmärkningar.

 

Numera slipper vi också använda usb-kablar mellan den officiella Stadia-kontrollen och andra enheter som inte är Chromecast Ultra. Som bekant har Googles kontroll en fördel gentemot andra handkontroller i och med dess wifi-stöd. Därmed slipper du all latens som skapas genom att exempelvis ansluta en vanlig bluetooth-kontroll till tjänsten.

Som vi redan konstaterat är Stadia en betydligt öppnare och mer lättillgänglig plattform. Att spela på din tv-apparat har exempelvis blivit mycket enklare än någonsin. Du slipper nämligen jaga efter de få Chromecast Ultra som finns kvar och kan exempelvis använda andra Android TV-prylar för att komma åt tjänsten. Ett exempel är Googles egen Chromecast med integrerat Google TV, som av någon underlig anledning släpptes utan stöd för Stadia.

 

Ett annat exempel är konkurrenten Nvidias Shield TV-enheter. Vi använde en Pro-modell för jobbet och kunde därmed spela med både Nvidias Wifi direct-kontroll och vanliga bluetooth-kontroller, men också själva Stadia-kontrollen direkt uppkopplad mot Googles egna servrar. Detsamma gäller numera också IOS-enheter, där vi inte hade några problem att ansluta den officiella kontrollen direkt från Stadias webbapp.

Stadia är sedan tidigare också tillgängligt på webbläsaren Chrome och idag finns det möjlighet att spela på andra Chromium-baserade webbläsare. Huruvida Google planerar att bygga in det i fler prylar förtäljer inte historien, men vi vet att åtminstone att de tillsammans med LG planerar att släppa en version för den senares smarta tv-apparater inom kort.

 

En liten petitess som dock är värd att nämna är de så kallade Google Assistant-funktionerna som till stor del saknas än idag. Men utöver dessa kan vi också nämna att de grundläggande, som fungerar med Chromecast Ultra, ännu inte emigrerat till andra format. Att trycka på Assistant-knappen när du spelar via en mobil är lönlöst med andra ord.
 

Stabilitet

Den punkt där Stadia faktiskt triumferar över andra format. Som vi uttryckt i våra tidigare texter om tjänsten: det bara fungerar. Och det snabbt också. Från det ögonblick du trycker på spelets logotyp i ditt eget bibliotek tar det enbart ett par sekunder förrän du är framme vid spelets huvudmeny. Även inuti själva spelen är laddningstiderna minimala, och vilket annat spel är bättre att nämna än Cyberpunk 2077? Här finns det enorma skillnader gentemot de andra formaten vi äger spelet till (pc, Xbox).

 

Vi har främst använt Stadia genom Chromecast Ultra. Ändå tänker vi sällan på att det är ett strömmat spel. Vän av datorspecifikationer kan förstås räkna exakt hur många gånger bilden släpar efter i tävlingsinriktade pubg, men i enspelarupplevelser som Cyberpunk 2077 saknar det mer eller mindre betydelse. Det händer att bilden blir grynig i någon mikrodelssekund, men det är inte ofta vi märker av det.

Här kan särskilt du som är Pro-medlem välja om du ska strömma i 4k, eller gå ned i upplösningskvalitét de gånger du vet med dig att nätförhållandena är sämre. Av förklarliga skäl måste även din skärm stödja 4k-upplösning för att slå på det läget. Som gratismedlem kan du däremot enbart växla mellan 1080p och 720p. För vår egen del kör vi det förstnämnda när vi använder strömning genom webbläsare.

 

Vad gäller latens kan vi återigen nämna tjänstens dedikerade handkontroll, som är uppkopplad direkt till Googles servrar. I dagsläget är Google den enda som erbjuder något liknande, med viss undantag för Amazons Luna-kontroll som av förklarliga skäl inte säljs här. Tjänsten har nämligen inte lanserats i Sverige. För dig som bara vill testa Stadia går det alldeles utmärkt att koppla till handkontroller av andra typer och ändå slippa en latens. Allt du behöver är att använda usb-kommunikation istället för bluetooth.

Och på tal om handkontroller måste vi också nämna ett litet problem som vi råkat ut för, men som egentligen inte spelar roll för den som enbart lirar Stadia på tv:n. Nämligen att tillgängliga kontrollmetoder inte finns att överskåda på ett enkelt sätt. Spelar vi via webbläsaren har vi med största sannolikhet mus och tangentbord tillgängliga. Men till vår förvåning fungerar exempelvis pubg enbart med handkontroller, medan Cyberpunk 2077 fungerar med bägge alternativen.
 

Prisvärde

Priserna är dessvärre fortfarande en av de stora snackisarna varje gång enskilda Youtubers pratar om Stadia i sina sjuttioelfte videos om ämnet. Skämt åsido finns det en viss skepticism till att betala lika mycket, ibland mer, för strömningsrättigheter som för nedladdning av enskilda titlar. Här har Google fortfarande inte presenterat en lösning som kan locka potentiella konsumenter.

 

Det finns däremot ett par fördelar med att köpa loss enstaka titlar, jämfört med konkurrenternas prenumerationer. En är att du inte riskerar att spelet tas bort ur utbudet – har du väl köpt en titel kan du spela det oavsett tid och plats. Så länge du har uppkoppling och minns inloggningen till din personliga Gmail-adress.

Ett annat är om du är ointresserad av att ha ett stort bibliotek och enbart vill ha en viss titel. Klarar du dessutom dig utan 4k och hdr lägger du bara ned pengar för själva spelet. Vad som händer med dina titlar om tjänsten läggs ned är det däremot ingen som vet. Men vår gissning är att du förlorar åtkomsten.

 

Vill du lyxa till din Stadia-upplevelse finns det ett Pro-medlemskap. För 99 kronor i månaden aktiverar du inte bara möjligheten att strömma i 4k med hdr och 5.1-ljud, utan också ett gäng bonusspel som Google väljer och byter ut varje månad. Tänk Playstation Plus. Men precis som Sonys tjänst förlorar du åtkomst till spelen om du avslutar din prenumeration.
 

Framtidsutsikter

Vi hade hoppats att Google hunnit längre än så här sedan lanseringen. Men trots att själva huvudsyftet med tjänsten är uppnådd finns det en rad punkter som ännu inte åtgärdats. Och då talar vi inte ens om frågan gällande enstaka titlar kontra prenumerationstjänst. Utan alla utlovade funktioner som ännu inte blivit verklighet.

 

När har Google tänkt att införa alla futuristiska Youtube-funktioner de en gång i tiden utlovade? Nu när konkurrenterna är på framfart hade det varit ett riktigt bra sätt att utmärka tjänsten på. Tillgångarna finns där, men just nu verkar det som om hela Stadia-projektet inte är särskilt prioriterat hos techjätten.

Ett tecken på det är den tidigare nämnda interna spelstudion som Google lade ned. En strömningstjänst är inte mer än de titlar den erbjuder och just nu är Microsoft den enda av de tre vi testat som kan skryta om exklusiva titlar. Precis som med spelkonsoler är det dessa som många gånger får oss att välja X- före Y-konsol.

 

Det minsta Google kan göra nu, utöver att skynda på med funktionerna som saknas, är att åtminstone se till att alla stora titlar finns att strömma på deras plattform, samtidigt som de lanseras på övriga format. Annars är vi dessvärre rädda att Stadia inom kort blir ännu en icke-vinstdrivande tjänst som hamnar i den okända “Google-kyrkogården”.
 

 

Totalbetyg:

---

 

 

Andra konkurrenter

Givetvis finns det fler plattformar än de tre vi valt att fokusera på i denna jämförande test. Anledningen till urvalet är att dessa tjänster anses vara de mest aktuella här och nu. Med det sagt finns det ändå andra aktörer att hålla ögonen på.
 

Amazon Luna

Den allra främsta konkurrenten har faktiskt inte hunnit lansera sin tjänst till våra breddgrader, men har börjat lite smått på andra sidan Atlanten. Vi talar förstås om Amazons speltjänst Luna, som drivs helt och hållet via Amazon Web Services. Rent funktionsmässigt har tjänsten likheter med både de andra aktuella spelströmningstjänsterna.

Precis som Google kommer Amazon att erbjuda en dedikerad handkontroll som kopplas direkt till servrarna, vilket lär förbättra latensen. Och i likhet med Xbox Cloud Gaming ger prenumerationsmodellen dig tillgång till ett stort urval av titlar att strömma. I skrivande stund är antalet titlar runt hundra. Något datum för en Sverige-lansering finns för närvarande inte.
 

Playstation Now

Även Sony deltar i strömningskriget med deras Playstation Now. Tjänsten erbjuder kort och gott strömning av Playstation-spel direkt till Sonys egna konsoler samt pc. I dagsläget strömmas PS2-, PS3- och PS4-spel, där vissa titlar till och med kan laddas ned lokalt. På senare tid har tjänsten alltmer gått åt Xbox Game Pass-hållet, där vissa titlar enbart finns för nedladdning.

Det är svårt att sia om hur seriösa Sony är med Playstation Now. Dels har de lagt ned tjänsten för såväl de äldre Playstation Vita-konsolerna som Sonys egna tv-apparater, dels har vi inte hört något om eventuella planer för strömning av Playstation 5-spel. Som kontrast har vi Xbox Cloud Gaming, som just nu genomgår en uppgradering från Xbox One S-versioner till att erbjuda Xbox Series X-strömning.

 

Ett annat orosmoment med Playstation Now är att den officiella usb-stickan för parning av Playstation 4-kontroller med pc inte längre finns till försäljning. Huruvida det betyder att de har en ny under utveckling, för parning med Dual Sense-kontrollen, vet vi inte heller i dagsläget.
 

Slutsats

Kriget om strömmade spel och dess potentiella kunder är långt ifrån över och fler nya aktörer finns säkerligen bortom horisonten. Just nu har vi dock tre giganter som bjuder på helt olika typer av upplägg och betalningsmodeller. Vilket som kommer att segra i slutändan är svårt att sia, men klart är att konsumenter inte är imponerade av Googles modell. Och här är vi beredda att stämma in.

 

Inte för att det är något fel på att betala för enskilda titlar, det är något vi gladeligen gör på andra format. Vi tror snarare att det rör sig om osäkerheten kring hur mycket Google själva är beredda att satsa. Och med det – vad som händer med våra licenser om, eller när, de lägger ned Stadia. 

 

Aktör nummer två, Microsoft, är idag mer villiga än någonsin att binda samma hela Xbox-ekosystemet. Och det i sig är inte fel. Game Pass Ultimate är en riktigt prisvärd tjänst och att strömma våra favorittitlar via molnet är en riktigt bra bonus. Men för att locka nya kunder behövs det en särskild prenumeration för enbart Xbox Cloud Gaming. 

 

Vi tror att det bara är en tidsfråga, det ryktas nämligen om såväl dedikerade strömningsboxar som tv-stickor. Klart är i alla fall att Xbox Cloud Gaming är här för att stanna och att Microsoft har alla chanser att bli den dominanta aktören. Om de bara ser bortom den egna kundbasen, vill säga. 

 

Sist men inte mins har vi Nvidia, aktören vars tjänst är den som kommit längst. Geforce Now känns redan nu som en komplett tjänst tillgänlig för oss oavsett hur vi vill spela. Nivdia har kommit förbi fasen att etablera grunden och lägger just nu till ännu fler funktioner som gör spelandet mer behagligt, funktioner vi inte ens visste att vi behövde.

 

Därför är de också vinnaren i vårt stora test, den här gången. Nu behöver de bara se till att behålla takten, övertyga de utgivare som hoppat av och expandera med ännu fler serverhallar.