Dvd har tagit filmvärlden med storm och det säljs filmer och tv-serier som aldrig förr. Nu står vi i inledningsskedet för de nya formaten som ska ersätta dvd-skivan. De främsta försäljningsknepen är bättre bild och ljud, men samtidigt kräver dessa en hel del av användaren. Något tillverkarna helst talar tyst om.
Sedan finns det ett flertal alternativ som bubblar i botten av grytan.
Nackdelarna som man gärna inte talar högt om är en sämre tålighet mot repor och högre produktionskostnader. Dels för att det är en ny teknik vilket gör att fabrikerna måste investera stora pengar för att sadla om och dels för att Sony tar ut en licensavgift på varje skiva.
Ett annat trumfkort är förstås Playstation 3 som har en bluray-spelare inbyggd, men det är något vi ska behandla i en senare del.
Utöver det så finns det ett antal filmbolag som släpper titlar till båda formaten, bland de större kan nämnas Paramount, Warner Bros och New Line Cinema.
Något som det talas flitigt om är stöd för båda formaten. LG:s första försök i den vägen möttes av negativa reaktioner från hd-dvd-sidan för bristande funktionsstöd. Dessutom finns det planer på att börja producera skivor där båda formaten stöds. Warner har kommit längst och hävdar att deras Total hi-def ska finnas ute på marknaden under andra halvan av 2007. På en sådan skiva bränns hd-dvd-spår in på ena sidan och bluray på den andra.
Även NEC är positiva till multiformatstödet och de var faktiskt först ut med ett chip som stödjer funktionen. Andra företag som Broadcom och Stmicroelectronics har hybridchip under utveckling och väntas sälja dem till andra tillverkare som exempelvis Samsung.
På hårdvarusidan märks främst aktörer inom datorvärlden, främst Microsoft och Intel, som förespråkare för systemet.
Å andra sidan finns det vissa produktionsbolag som ställt sig ovilliga till hd-format i allmänhet, då det skulle avslöja allt för många skavanker hos dem som agerar framför kameran. Frågan är också förstås hur stark porrfaktorn är idag, under videoformatkriget var som bekant inte internet och fildelning en faktor i sammanhanget.
Sedan finns det ett flertal alternativ som bubblar i botten av grytan.
Kombattant 1: bluray
Sony har redan utropat sig som vinnare i kriget och pekar på bättre försäljningssiffror och en spelkonsol med stöd för formatet. Utöver den gigantiska apparat som utgör Sony så står även andra större företag som Apple, Dell och Panasonic bakom formatet. Bland de filmstudios som ställt sig bakom återfinns Columbia Pictures, Disney, 20th Century Fox och MGM. Den senare ägs däremot av Sony så det går inte riktigt att räkna den som tredjepartsstöd, även om vi inte ska blunda för det företagets enorma filmarkiv.Tekniskt skryter formatet om uppåt 200 gigabyte lagringsutrymme per skiva, något som rent teoretiskt betyder förutsättningar för väsentligt högre bild- och ljudkvalitet än hd-dvd. Än så länge har det inte rapporterats några egentliga skillnader mellan bluray och hd-dvd när det kommer till de aspekterna.
Nackdelarna som man gärna inte talar högt om är en sämre tålighet mot repor och högre produktionskostnader. Dels för att det är en ny teknik vilket gör att fabrikerna måste investera stora pengar för att sadla om och dels för att Sony tar ut en licensavgift på varje skiva.
Ett annat trumfkort är förstås Playstation 3 som har en bluray-spelare inbyggd, men det är något vi ska behandla i en senare del.
Folket i mitten
Likt en lite halvtrög domare står det ett par företag mitt emellan formaten och släpper filmer och produkter åt båda hållen. Bland hårdvarufirmorna finns HP, LG, Lite on och Onkyo som större namn där bland annat LG går på linjen att skapa en hybridspelare mellan formaten. Den modellen premiärvisades på CES i januari.Utöver det så finns det ett antal filmbolag som släpper titlar till båda formaten, bland de större kan nämnas Paramount, Warner Bros och New Line Cinema.
Även NEC är positiva till multiformatstödet och de var faktiskt först ut med ett chip som stödjer funktionen. Andra företag som Broadcom och Stmicroelectronics har hybridchip under utveckling och väntas sälja dem till andra tillverkare som exempelvis Samsung.
Kombattant 2: hd-dvd
Toshiba är det tyngsta namnet bland hd-dvd-kämparna och ser sig själva som självklara vinnare. De hävdar att de har ett bredare stöd bland filmstudios, som i dagsläget utgörs av Universal och Weinstein co. Enligt Toshiba finns det även ett större lokalt stöd i Europa för formatet, även om inga större företag ställt sig helt bakom hd-dvd i dagsläget.På hårdvarusidan märks främst aktörer inom datorvärlden, främst Microsoft och Intel, som förespråkare för systemet.
Något som sätter hd-dvd i första vagn är dess billigare utvecklingskostnad. Tekniken bygger på dvd-skivans och därför behöver skivfabrikerna inte göra mycket för att ställa om sina tryckerier för den nya tekniken. De licensavgifter som kommer in för formatet blir dessutom inte speciellt blodiga då de delas upp och går tillbaka ut till de företag som stödjer tekniken. Något som sätter stopp är däremot den teoretiska maxgränsen på 45 gigabyte per skiva, något som skulle kunna göra att kvaliteten blir lidande. En kul detalj är däremot att de allra flesta bluray-filmer som säljs idag ligger på 25 gigabyte-skivor medan mer än 90% av de släppta hd-dvd titlarna kör på 30 gigabyte stora skivor, något som troligen kommer vara den genomgående standarden för filmsläpp på formatet. Bluray-standarden framöver planeras till 50 gigabyte.
Ett ännu så länge osäkert kort är porrbranschen. Sony har sagt sig vara ovilligt inställda till porrfilmer över bluray vilket har gjort att ett flertal större aktörer mer eller mindre exklusivt sällat sig till hd-dvd. Vi känner alla till historien om hur porrbranschen avgjorde striden mellan Betamax och VHS när det begav sig, så något kan det ligga i saken. Fenomenet behandlades nyligen i en svensk webcomic.
Å andra sidan finns det vissa produktionsbolag som ställt sig ovilliga till hd-format i allmänhet, då det skulle avslöja allt för många skavanker hos dem som agerar framför kameran. Frågan är också förstås hur stark porrfaktorn är idag, under videoformatkriget var som bekant inte internet och fildelning en faktor i sammanhanget.
Logistiken: ditt hemmabiosystem
Det är inte bara spelaren du behöver för att kunna avnjuta blålaserformaten i full utsträckning. En skärm eller projektor med stöd för 1080p-upplösning är idealet, om än väldigt dyrt i dagsläget. En vanlig hd-skärm med stöd för 720p-upplösning går givetvis utmärkt och så gör en vanlig bildrörsburk, men då sitter du inne med vetskapen om att långt ifrån all kvalitet kommer till användning. Ett fett hemmabiosystem för ljudet är också ett krav, gärna med stöd för de senaste hd-teknikerna från Dolby och DTS och en större samling högtalare.När det gäller spelare så finns det inte mycket att tillgå. Toshiba håller fanan högt med en handfull hd-dvd-spelare mellan 5 000-10 000 kronor medan Sony, Samsung och Panasonic har en mindre samling spelare för 10 000 kronor och uppåt. Ingen av spelarna stödjer inspelning i dagsläget, trots att inspelning varit på tapeten sedan formaten introducerades. Toshiba förklarar det med att det är onödigt att inkludera sådana funktioner när det knappt finns några hd-sändningar. Ge oss en rec-knapp och en inbyggd hårddisk i alla fall säger vi. Några inspelningsbara apparater är dock inte planerade förrän till slutet av året, och då bara med vanlig standardupplöst inspelning.
Än så länge är det alltså en ytterst kostsam affär att gå över till blålaser, särskilt om du vill ha tillgång till båda formaten. Men under året lär priserna dala och fler modeller dyka upp. M3 väntar på dagen då en hybridspelare med inspelningsstöd för såväl hd-dvd som bluray dyker upp, men den ligfger långt fram i en oviss framtid.
Under veckan kommer vi gå igenom läget för htpc-marknaden, spelmarknaden, läget med filmerna och slutligen de som hamnar i kläm, nämligen oss konsumenter. Så bänka er framför M3 varje eftermiddag den här veckan för en uppdatering.
Nästa del >>