Sony Ericsson X10: Svenskhoppet är en svenskflopp

Här är alltså X10. Sony Ericssons flaggskepp och tillika telefonen som ska rädda ett företag på ruinens brant. Det är mycket som står på spel med den här telefonen och det är därför vi hade förväntat oss så mycket mer.

 

Det är av förklarliga skäl en ganska bastant telefon, vilket i första hand beror på den fyra tum stora skärmen. Efter att ha sett hur Sony Ericsson behandlat medelstora skärmar i Vivaz känns det dock som att telefonen faktiskt hade kunnat göras lite mindre. Fördelarna för surf, tangentbord och filmvisning med en storm skärm är självklara, men storleken gör också att du måste ha rejält långa fingrar för att ens tänka på någon form av enhandsanvändning.

 

Prislappen på strax under 6 000 kronor beror dels på skärmen, och dels på den inbyggda processorn, en Snapdragon-modell på en gigahertz vilket är det fetaste du kan ha i en mobiltelefon idag. Med den prislappen förväntar vi oss också ett bygge av absoluta toppklass, men X10 lever inte riktigt upp till den förhoppningen.

 

De tre frontknapparna känns ganska sladdriga och helt enkelt billiga och över skärmen sitter ett skyddsglas vars kanter gör att det mer ser ut som någon form av skyddsplast från förpackningen. Medan vikten visserligen är bra för den här typen av lur gör plastskalet att den ändå känns ganska billig i jämförelse med förra årets coolaste mobil, HTC Hero, som kostade ungefär lika mycket när den släpptes och hade en ruggigt bra byggkvalitet.

 

 

Vi förstår inte

En ofta ganska förbisedd hårdvarudetalj som hamnat i skuggan av skärmen och processorn är kameran. Sony Ericsson kan sina kameror och den åttamegapixlare som sitter i X10 är definitivt den bästa som återfunnits i en Androidtelefon, men i övrigt på ungefär samma nivå som företagets andra mobiler med åtta megapixel på sensorn.

 

Det stora med insidan av X10 är som bekant det egna Androidskalet UX med beståndsdelarna Mediascape och Timescape, eller mediagränssnittet och ”allt”-gränssnittet. Mediascape gör ett ganska bra jobb med att visa upp dina filmer, musikfiler och bilder, i alla fall om du vill ha dem flashigt presenterade.

 

 

Timescape är istället till för att samla allt som pågår i telefonen. Twitter, Facebook, mejl, kontakter, media och lite annat ligger ihopklumpat i en enda über-app för att du enkelt ska kunna få översikt över allt i telefonen.

 

Till att börja med är dessa två påhitt separata appar och inget som känns direkt integrerat med telefonen, vilket skulle ha gjort det mer lättanvänt och poängfullt. Lite överallt i de båda gränssnittet hittar du en ikon med oändlighetstecknet på som bland annat visar upp relaterad information och som låter dig webbsöka det aktuella materialet.

 

Just den funktionen är klockren, men när det kommer till något annat, framför allt i Timescape, känns allting mest rörigt och mer som en uppvisning av grafikprestanda än något som faktiskt leder någonstans. På så sätt är det visserligen tur att det bara rör sig om två lösa appar, eftersom du kan ta bort dem från startskärmen, installera en vettig filhanterare och Twitter-/Facebookklient och faktiskt ha en rätt trevlig upplevelse mjukvarumässigt.

 

Gammal Android

En annan besvikelse är musikspelaren. Sony Ericsson har Walkman-varumärket i ryggen som ska försäkra oss om grymma musikspelare, vilket de har gjort. Men när inte ens de kan knåpa ihop en musikspelare med EQ känns det som att Android verkligen inte är gjort för media i dagsläget.

 

Inte ett problem som är Sony Ericssons fel, och ljudet är faktiskt riktigt bra som det är. Men vi borde kunna förvänta oss mer. En Android-tabbe som däremot är Sony Ericssons fel är att luren levereras med version 1.6 av Android. Medan 1.6-versionen numera tillåter installation av skojigare nyheter som Google Goggles och senaste versionen av Google Maps missar vi en hel del grundfunktioner och nedladdningsbara appar som bara funkar med version 2.0 och högre.

 

En uppdatering ska komma någon gång under året, men i och med att de båda scape-apparna inte är vidare djupt integrerade i telefonen borde det inte varit något problem att ge oss en aktuell Androidversion.

 

Lös hårdvara

Ovanstående problem är något som går att leva med. För i många fall är X10 en riktigt trevlig bekantskap, men hårdvaran är något av en besvikelse. Medan den i många fall är snabbare än exempelvis HTC Hero känns den betydligt slöare än de andra Snapdragon-telefoner vi har testat. Både Google Nexus One och HTC HD2 känns oerhört mycket piggare, och med tanke på att X10 är en direkt konkurrent till dem är det riktigt oroväckande.

 

 

Det största problemet ligger dock i skärmens egenskaper. Medan storlek och upplösning är positivt går själva pekskärmsanvändandet extremt segt. Först trodde vi att det berodde på hårdvarufel och plockade därmed in ett till exemplar av X10 för att se om det blev bättre, men icke.

 

 

Grejen är att det inte är själva X10 som är seg, utan det verkar snarare vara relationen mellan hur skärmen reagerar på dina tryck och när, eller om, den informationen når operativsystemet.

 

Att scrolla på en hemsida betyder i samtliga fall att du hinner dra fingret ungefär en halv centimeter innan något faktiskt rör sig på skärmen. Detta problem återkommer ständigt i precis allt du gör i telefonen och är inget vi skådat på någon Androidtelefon tidigare, där informationen på skärmen börjat röra sig så fort fingret nuddat vid glaset.

 

Det gör att du absolut inte får ha bråttom när du använder X10, vilket ganska mycket motverkar allt den står för. Särskilt tydligt blir det när du skriver något. Om du skriver för fort tappar X10 gärna bort bokstäver lite här och där, även om skärmvibrationen talar om för dig att tryck har registrerats. Värst verkar det vara längs med kanterna, där vi ofta kan få trycka både två och tre gånger innan programmet hajar att vi försöker skriva exempelvis bokstaven a (detta medan skärmen vibrerat varje gång för att visa att den registrerat tryck). Om du däremot tar det väldigt lugnt och försiktigt fungerar det nästan vid varje skärmtryckning.

 

Vi hade hoppats att X10 skulle vara precis så grym som den verkade. Men när en telefon för 6 000 kronor beter sig så här kan vi inte bli annat än djupt besvikna. Det går säkert att rätta till i en mjukvaruuppdatering, vilket gör att Sony Ericsson följer sina gamla traditioner med att släppa en ofärdig telefon som i bästa fall kan bli användbar om några månader. Men det här är den telefon som ligger ute i butik inom kort, och då blir betyget därefter…
 

---

+
Kameran
Musikljudet
Skärmens bildkvalitet

 

–
Plastig
Überseg skärm
Svårt att skriva

 

=
Under alla problem finns en bra telefon som kanske blir användbar efter ett par mjukvaruuppdateringar. Men risken är stor att den hinner bli gammal innan dess.

 

BETYG
Form/design: 8
Ergonomi: 6
Ljudkvalitet: 8
Bildkvalitet: 8
Funktioner: 6
Användarvänlighet: 3
Prisvärde: 5

 

Totalt: 5