Fe – svenskutvecklade indietiteln lika unik som vacker
Från Göteborg kommer ett av den senaste tidens mest omtalade indietitlar. M3 har testat supervackra Fe.
Av Anders Wollner
M3
När Fe först visades under E3-mässan 2016 fick det uteslutande positiva reaktioner. Inte bara för att det rent visuellt såg så läckert ut, utan även för att speljätten Electronic Arts vågade satsa stort på ett ordentligt udda koncept. Med facit i hand var det nog en nödvändighet. För i februari 2018 behöver Electronic Arts Fe mer än någonsin, med tanke på all kritik utgivaren fått från hardcore-publiken genom framför allt Star Wars: Battlefront 2.
Bakom Fe hittar vi den lilla svenska studion Zoink, med bland annat Stick it to the Man och Zombie Vikings på meritlistan – småtrevliga titlar som kanske inte riktigt nått ända fram. Det tar dock inte lång stund innan det står klart att Fe är studions mest ambitiösa spel hittills. Här tar vi oss an rollen som den rävliknande karaktären Fe och får snabbt börja utforska en sagolikt vacker skog, befolkad av otaliga djur och växter.
Det går naturligtvis inte att prata om Fe utan att nämna dess grafik. Med sin lummiga, nästan dystra stil med mätta färger och en rosaskimrande ton liknar Fe inte något annat. Här ligger ett filter som får allt som inte är i direkt synfält att hamna i nästan överdrivet ofokus. Det skapar en känsla som går åt det vemodiga – nästan ångestladdade – hållet, vilket förstärks ytterligare genom ett fantastiskt soundtrack bestående av sorgsna stråkar och toner, som tydligt framhäver ljuden från naturen. Fe är ett litet konstverk, inget snack om saken.
På tal om naturen så är det den som är den stora grejen här. Ondsinta robotvarelser har nämligen invaderat skogen, och håller som bäst på att fånga in dess invånare – och vår uppgift är således att sätta stopp för detta. Det här görs dock inte genom att du i sann plattformsanda besegrar fienderna med slag och sparkar – istället behöver du samverka med andra djur genom att sjunga för dem. När du träffar ett nytt djur håller du inne ena axelknappen för att få till rätt stämma, och efter ett tag möts era röster i symbios. Därefter kan du nyttja din nyfunne vän på diverse olika sätt, några går att rida på medan andra tar dig till svåråtkomliga platser eller öppnar passager du tidigare inte kunnat komma förbi.
De fiender du stöter på behöver du oftast gömma dig för, men det finns också tillfällen då du tvingas ta hand om dem på andra sätt – tidigt i spelet tar vi hjälp av ett argsint rådjur för att stånga undan motståndarna. Vid ett annat tillfälle behöver vi lura en stor robotapa för att den ska släppa ett särskilt föremål.
Zoink har uppenbart sneglat åt både The Legend of Zelda och Metroid. Det finns hela tiden en mening med vad vi gör, och ju mer vi spelar desto fler förmågor får vi, och som gör att vi kan ta oss till tidigare oåtkomliga platser.
Men Zoink är trots allt inte något Nintendo. Problemlösningen är sällan särskilt krävande, och det är väl fine – Fe gör ett gott arbete med att aldrig få dig att fastna i något moment, här är det ständig framåtrörelse som gäller. När det är som allra bäst tänker vi knappt på vad vi gör, något som kännetecknar ett riktigt bra flyt. Däremot känns det som att vissa saker hade mått bra av lite mer utvecklingstid. Trots att vi med hjälp av en guidande fågel när som helst kan få vägen till nästa mål utstakad är det inte alltid lätt att hitta rätt. Det är inte alltid konsevekt vad i världen vi kan integrera med, och vad som är kulisser. Här blir spelets säregna yta nästan till en nackdel eftersom färgpaletten är så sparsam.
Spelmomenten upprepas också en hel del gånger, och i slutändan blir Fe helt enkelt lite tjatigt.
Den största bristen ligger dock i kontrollen, eller rättare sagt i fysiken. Det finns liksom ingen tyngd i karaktären, vilket gör att det blir svårt att beräkna vad som ska hända. Flera gånger har vi fått göra om moment enbart på grund av att vi tajmat fel vid hopp, eller missat vilken plattform vi skulle ha landat på. På det här området ligger Fe närmare Little Big Planet än Super Mario Odyssey, vilket är olyckligt med tanke på att det ändå krävs ett visst mått av precision i plattformshoppen. Fe må innehålla en del unika inslag även i dess mekanik, men i jämförelse med den visuella prestationen är det designmässigt betydligt mer traditionellt.
Nåväl, i slutändan väger ändå det positiva över. Intentionerna är goda, äventyret är precis lagom långt och allt är klätt i en fantastisk grafik som inte liknar något annat. Kan du bara ha överseende med ett och ett annat frustationsmoment väntar ett välsmort och mysigt plattformsäventyr, som både lyckas överraska och kännas som en frisk fläkt i spelbranschen.
Fakta Fe
Genre: Plattformsäventyr Utgivare: Electronic Arts Utvecklare: Zoink Plattform: Nintendo Switch, Playstation 4, Xbox One, Microsoft Windows Testad plattform: Playstation 4 Lansering: 16 februari Grafiken. Samspelet mellan djuren fungerar riktigt bra. Bra flyt. Kontrollen ställer till med en del problem. Inte jätteroliga pussel. Bitvis svårt att navigera. Något för många upprepningar.
