Precis som vi alltid har misstänkt (och Batman alltid vetat) är den trikåklädde Stålmannen innerst inne en svinaktig och maktgalen diktator. Efter händelserna i det första Injustice-spelet, där Stålmannen förlorade Metropolis, Lois Lane och sitt ofödda barn, har han nu tappat förståndet helt. För att få sin hämnd bestämmer han sig för att alla brottslingar, oavsett vad de har gjort sig skyldiga till, ska avrättas – och att han är den ende som är kapabel att styra vår planet. På sin sida har han valda delar av Justice League.
Batman är å andra sidan inte särskilt förtjust i den idén och tar hjälp av den andra halvan av Justice League för att stoppa kalsongpojken. Under deras kamp tonar emellertid ett ännu större hot upp och hjältarna måste samarbeta för att rädda världen ännu en gång. Men vändningarna tar inte slut där och storyn som förmedlas via både strider och välproducerade mellansekvenser greppar tag från början till det bittra slutet.
Även om berättelsen inte ens förtjänar en Guldbagge-nominering är det en imponerande bedrift att lyckas väva in spelets samtliga 28 karaktärer i en sammanhängande och intressant story. Faktum är att handlingen på flera sätt slår Batman v Superman: Dawn of Justice på fingrarna, även om det kanske inte är någon större bedrift.
Läcker design och oöverträffad teknik
Något som däremot är en stor bedrift är grafiken. Huvudkaraktärerna är oerhört väldesignade och speciellt Jokern, Harley Quinn och Catwoman sticker ut extra positivt. Likaså är arenorna som slagsmålen utspelar sig på riktigt läckra och fyllda med interaktiva objekt och möjligheten att dunka in motståndaren på helt nya områden av arenan.
Men det är framför allt kvaliteten på mellansekvenserna som imponerar. Många karaktärer ser läskigt mänskliga ut med naturtrogna rörelser i både mun, ögon och ansiktsmuskler. Ansiktsanimationerna i Injustice 2 kan mycket väl vara de bästa vi någonsin har sett i ett spel. Lustigt nog ser till exempel Cyborg mer mänsklig ut i renderad spelform än vad han gör i skådespelarform i den kommande Justice League-filmen.
Extraarbete med finess
Vid sidan av den eminenta enspelarkampanjen hittas även ett par andra spellägen som är väl värda din tid. Det mest intressanta alternativet heter The Multiverse och bjuder på dagliga utmaningar och uppdrag som ger belöningar i form av erfarenhetspoäng, utrustning och lootlådor fyllda med allt möjligt skoj.
I takt med att karaktärerna går upp i nivå kan de utrustas med bättre föremål, vilket förbättrar egenskaper som hälsa och styrka. Dessutom påverkas även karaktärens utseende av vilken utrustning som används. Att blanda in loot-hysteri i ett fightingspel är ett lysande drag och det är alltid lika belönande att få en uppgradering som gör din favoritkaraktär både snyggare och starkare.
För de som istället vill slåss mot mänskliga spelare finns det ett välfungerande och välfyllt onlineläge. Där hittas förutom de väntade matchalternativen såsom rankade matcher och vänskapsmatcher, även stöd för guilder och turneringar.
Banka med extra B
Grafik, spelalternativ och handling i all ära, men det viktigaste i ett fightingsspel är ändå kontrollen. Lyckligtvis imponerar Injustice 2 även på den punkten. Fightingsystemet i Injustice 2 är en förfinad variant av föregångarens, vilket i sin tur känns igen från Mortal Kombat-spelen. Varje karaktär har tillgång till tre grundattacker av olika styrka, ett smärtsamt kast, samt en enklare specialattack som är unik för varje karaktär. Under matchens gång fylls också en mätare som när den är full kan användas för att utföra spektakulära (och ofta överdrivet långa) superattacker.
Förutom att aktivera en superattack kan mätaren också användas till att starta dueller, där den som startade duellen kan återfå eller förlora hälsa beroende på vem av slagskämparna som vill och kan offra mest av sin supermätare. Det öppnar för flera taktiker där det till exempel går att lura motståndaren att tömma sin supermätare, medan din egen är oförändrad.
Det bästa med fightsystemet är dock hur lättillgängligt det är för nybörjare, samtidigt som det finns gott om djup för mer avancerade spelare att grotta ner sig i. Dessutom är det inte tal om några superavancerade attackkombinationer som kräver att 17 knappar trycks in i takt med Superman-temat, så med lite övning kan även nybörjare lära sig att bemästra de flesta av karaktärerna.
Stelopererade kämpar på avvärjning
En av få saker vi har att klaga på är den lite ryckiga spelstilen som Nether Realms spel är kända för. Även om den inte är lika framträdande här som i föregångaren och Mortal Kombat X, gör de stundtals styltiga rörelserna att fighterna aldrig får till det där härliga flytet. Det är visserligen en smaksak och vissa gillar den stela stilen, men det är inte något som faller oss i smaken.
Något annat som irriterar är att vissa karaktärer känns överdrivet kraftfulla och kan attackera över hela skärmen samtidigt. Det gäller framför allt de två bonuskaraktärerna Brainiac och Darkseid, varav den senare låses upp med riktiga pengar. Även Brainiac kan låsas upp direkt för en femtiolapp för de som inte orkar spela igenom storyläget.
De tidigare nämnda loot-lådorna är en annan sak som det går att spendera riktiga pengar på och precis som i Mortal Kombat X ligger mikrotransaktionsmolnet tungt över Injustice 2. Lyckligtvis är det ganska enkelt att få tag på lootlådor genom vanligt spelande, så det är inget krav att betala extra.
Fighting med extra allt
Med Injustice 2 tar Nether Realm Studios allt som var bra med föregångaren och skruvar upp det ytterligare en nivå. Striderna är bättre tack vare ett högre tempo, finslipade attacker och mer interaktiva arenor, medan storyläget får ett stort lyft med välproducerade mellansekvenser, passande humor och en spännande story. Lägg därtill det lysande levelsystemet och lootlådor som vi aldrig tröttnar på att öppna.
Någon fullständig fullträff är Injustice 2 däremot inte. De underliga och stela animationerna som Ed Boon och hans gäng har envisats med sedan det första Mortal Kombat är visserligen inte lika utmärkande som de brukar vara, men de lurar under ytan och gör striderna onödigt ryckiga. Dessutom känns inte alla karaktärer helt balanserade och speciellt de två bonuskaraktärerna är bara dryga att möta.
Men på det stora hela är det svårt att inte bli imponerad av Injustice 2. Ensamma spelare har mängder med innehåll av vitt varierad svårighetsgrad att ta sig an, medan de som föredrar mänskligt motstånd har ett robust onlineläge med flera smarta funktioner att utforska. Oavsett om du är amatör eller proffs finns det massor att göra här. Och vem vill inte slå Stålmannen på käften?
Fakta Injustice 2
Genre: Fighting
Format: Playstation 4, Xbox One, pc
Testat format: Playstation 4
Pris: 600 kronor
Lättillgängligt och djupt fightingssystem.
Mängder med innehåll oavsett om du vill spela ensam eller mot andra.
Lysande level- och loot-system.
Utmärkt storyläge.
Onödigt styltiga strider
Flera superattacker är irriterande långa
Ibland missar slag som inte borde göra det