NFT – vad är det egentligen och hur fungerar det?

När auktionshuset Christie’s 11 mars sålde det digitala konstverket ”Everydays — the first five thousand days” av konstnären Mike Winkelmann (aristnamn Beeple) landade köpesumman på nära 600 miljoner kronor, det tredje dyraste konstverket av en nu levande konstnär. Nyheten spreds snabbt över världen och plötsligt fick allmänheten upp ögonen för fenomenet NFT.

 

Sedan dess har allt från små okända konstnärer och musiker till kändisar av olika slag hoppat på trenden. Artisten Grimes, vars makes företag har satsat stort på kryptovalutor, har sålt NFT:er för flera miljoner. Monty Python-skådisen John Cleese driver narr med fenomenet genom att auktionera ut en simpel skiss av Brooklyn-bron.

 

Men vad är det egentligen? Varför lägger folk miljontals kronor på att köpa dem, och vem tjänar pengar på fenomenet?
 

The NFT market has grown,

As eight-figure auctions have shown.
The overall price is
A worse climate crisis
For art you pretend that you own.— Limericking (@Limericking) March 15, 2021

 

 

Vad är NFT?

NFT står för ”non-fungible token”. Den första biten handlar om unikhet. Till skillnad från pengar (och kryptovalutor) som är utbytbara – en hundralapp är visserligen fysiskt unik men du kan byta den mot en annan hundralapp utan att vinna eller förlora något – är en viss NFT unik.

 

En ”token” är ett så kallat smart kontrakt lagrat i en blockkedja. Varje token tillhör en viss adress (det som brukar kallas en ”plånbok” för kryptovalutor), det är därför enkelt att bevisa vem som äger en viss NFT. Ingen kan manipulera en NFT när den väl har skapats och ingen annan än ägaren kan påverka ägarskapet. Det gör ägarskapet potentiellt tryggare än för andra samlarobjekt som kan stjälas.

 

NFT:er kan representera i princip vad som helst. Hittills har tekniken huvudsakligen använts för att representera unika kopior av digitala konstverk, men även musikalbum, spel och annat. En del spelutvecklare har experimenterat med NFT:er för att representera unika föremål i spel, så att du kan vara den enda på servern som har ett visst magiskt svärd eller nåt annat.

 

Det finns trevande försök att använda NFT:er för att representera fysiska objekt också. Ethereum Foundation drömmer om en framtid där ägandet av till exempel en fastighet ligger i en NFT. För att det ska kunna bli verklighet måste så klart lagar ändras så att myndigheter också ser det på samma sätt.

 

Normalt ger en NFT inte ägaren ensamrätt över själva innehållet, till exempel en bild, och konstnären behåller som vanligt upphovsrätten.

 

Så vad är det du faktiskt äger med en NFT?

Själva NFT:n består av ett antal dataposter. Utöver ägarens adress finns diverse metadata som beskriver vad det är den representerar, exempelvis ett visst konstverk. Exakt vad som beskrivs i metadatan skiljer sig åt. En del har webbadresser som pekar på innehållet och beskrivningar av det. Andra använder IPFS (interplanetary file system) som lagrar data decentraliserat, vilket är tänkt att skydda innehållet så det inte slutar vara tillgängligt.

 

Twitter-användaren Jonty Wareing har rotat i detta och har en förklarande tråd här. Som ett exempel är det faktiska innehållet i Beeples ”Everydays”-NFT följande json-formaterade data:

 

{
"title":"EVERYDAYS: THE FIRST 5000 DAYS",
"name":"EVERYDAYS: THE FIRST 5000 DAYS",
"type":"object",
"imageUrl":"https://ipfsgateway.makersplace.com/ipfs/QmZ15eQX8FPjfrtdX3QYbrhZxJpbLpvDpsgb2p3VEH8Bqq",
"description":"I made a picture from start to finish every single day from May 1st, 2007 - January 7th, 2021. This is every motherfucking one of those pictures.",
"attributes":[
{
"trait_type":"Creator",
"value":"beeple"
}
],
"properties":{
"name":{
"type":"string",
"description":"EVERYDAYS: THE FIRST 5000 DAYS"
},
"description":{
"type":"string",
"description":"I made a picture from start to finish every single day from May 1st, 2007 - January 7th, 2021. This is every motherfucking one of those pictures."
},
"preview_media_file":{
"type":"string",
"description":"https://ipfsgateway.makersplace.com/ipfs/QmZ15eQX8FPjfrtdX3QYbrhZxJpbLpvDpsgb2p3VEH8Bqq"
},
"preview_media_file_type":{
"type":"string",
"description":"jpg"
},
"created_at":{
"type":"datetime",
"description":"2021-02-16T00:07:31.674688+00:00"
},
"total_supply":{
"type":"int",
"description":1
},
"digital_media_signature_type":{
"type":"string",
"description":"SHA-256"
},
"digital_media_signature":{
"type":"string",
"description":"6314b55cc6ff34f67a18e1ccc977234b803f7a5497b94f1f994ac9d1b896a017"
},
"raw_media_file":{
"type":"string",
"description":"https://ipfsgateway.makersplace.com/ipfs/QmXkxpwAHCtDXbbZHUwqtFucG1RMS6T87vi1CdvadfL7qA"
}
}
}

 

Som du ser finns inte plats här för de 5 000 ingående bilderna. Förutom namn på skaparen och en beskrivning finns några IPFS-hashkoder och adresser som pekar på kopior av innehållet.

 

Det finns undantag där kompletta konstverk ligger helt och hållet på blockkedjan. Autoglyphs består till exempel av 512 unika konstverk som skapas av kod som körs på Ethereum-nätverket och där varje tokens unika id-kod används som utgångspunkt för en slumpgenerator. Men det tillhör i högsta grad undantagen, i de flesta fall är det bättre att jämföra en NFT med en lagfart eller ett ägarcertifikat.

 

Så du äger varken upphovsrätten eller en faktisk kopia av konstverket?

Exakt så.

 

När du köper en NFT ingår vissa rättigheter, som rätten att själv använda en bild online, eller skriva ut en fysisk kopia. Exakt vad du får göra framgår av avtalet på marknadsplatsen och ingår inte i själva NFT:n, så det gäller att läsa på innan du slår till. I de exempel vi känner till ingår inte rätten att reproducera och sälja kopior, varken digitalt eller fysiskt.

 

Hur kan json-metadata vara värt miljontals kronor?

Hur kan ett spelkort vara värt flera tusen kronor? Eller en serietidning? Som med andra samlarobjekt är det inte hur unikt något är i sig (eller hur vackert), utan hur efterfrågat något är som skänker det dess värde. Det finns inget bruksvärde av en NFT, lika lite som av ett hockeykort eller ett ovanligt frimärke. En NFT är värd så mycket som någon annan är beredd att betala för den, helt enkelt.

 

Precis som med traditionell konst är det en form av spekulation och inte en investering.
 

 

Finns det något som hindrar någon att skapa en NFT baserad på någon annans skapelser?

Egentligen inte. Vem som helst kan skapa en NFT som representerar vad som helst, med länkar som leder till kopior av till exempel en bild. När den väl ingår i blockkedjan kan den inte raderas. Det här har redan börjat utnyttjas av skrupelfria personer som har börjat sälja NFT:er baserade på andras konst, utan dessas vetskap. The Verge skriver om konstnärer som har börjat söka efter sig själva på de stora NFT-handelsplatserna för att kontrollera om någon försöker tjäna pengar på piratkopior.

 

För någon som Beeple är detta förmodligen ingen större risk. Den som tänker betala miljoner för ett NFT-konstverk lär kontrollera att den verkligen har skapats av konstnären. Och inte ens Beeple själv kan underminera värdet i exempelvis ”Everydays”. Om han får för sig att skapa nya NFT:er som representerar samma bilder är det trivialt enkelt för köpare att se att det inte är just den NFT som såldes på Christie’s-auktionen.

 

Finns det några risker med NFT?

Ett större potentiellt problem är att NFT:er kan användas för att föreviga till exempel smygfoton, hämndporr och ännu värre saker. Vice rapporterar om porrskådespelare som har börjat skapa NFT:er själva innan någon annan hinner före.

 

Å andra sidan finns exempel som Zoe Scaman som delade följande idé på Twitter:
 

I’ve figured out a way to stop the Twitter DM bad behaviour

 

From now on, if you send me an unsolicited dick pic or a shitty message, I’m going to turn it into an NFT, etching it onto the blockchain with your name attached as the artist

 

You want it gone? You’ll have to pay me 😉— Zoe Scaman (@zoescaman) March 24, 2021

(Vi behöver knappast säga att utpressning av det här slaget är olagligt även om någon har skickat en ”dick pic”.)

 

NFT och miljöpåverkan

Ethereum är i dag precis som Bitcoin en extremt energislukande teknik, vars energiåtgång växer i takt med värdet på kryptovalutan. Till skillnad från Bitcoin har Ethereum planerat att gå över från dagens så kallade ”arbetsbevis” (proof-of-work) till en teknik kallad ”insatsbevis” (proof-of-stake). Om det blir av kommer Ethereum-kedjan att kunna drivas med en bråkdel av dagens energiförbrukning.

 

Just NFT:er lär inte heller skickas runt lika mycket som en valuta och bidrar därför inte heller lika mycket till energiåtgången som kryptovalutorna.