Sega Mega Drive Mini: Efterlängtad retrokonsol gör nästan allt rätt

 

Sega Mega Drive Mini: Efterlängtad retrokonsol gör nästan allt rätt

Testad produkt: Sega Mega Drive Mini
Pris: 878 kronor hos Spelbutiken.

 

Sega mot Nintendo. Den striden var ett av 90-talets stora snackisar spelentusiaster emellan. Antingen var du ”Team Mario” eller ”Team Sonic”. Segas historia efter 16-bitseran har däremot inte varit lika lycklig, med halvlyckade tillägg som Mega CD och otillräckliga konsoler som Saturn. När företaget till slut gjorde allt rätt med konsolen Dreamcast var det alldeles för sent. Tillgångarna var slut och sortin ur konsolbranschen ett faktum.

Sedan dess har Sega etablerat sig som en av de större tredjepartstillverkarna av spel och numera känns det inte alls konstigt att spela Sonic på en Nintendo-konsol. Länge trodde vi också att den gamla rivaliteten företagen emellan var död och begravd för evigt. När Nintendo däremot lanserade sin NES Classic, och sedermera även sin SNES Classic, började vi drömma om en ny omgång av det gamla goda konsolkriget.

 

Men det finns väl redan en Mega Drive Mini, eller?

Problemet var bara att Sega genom åren redan hade licenserat ut sin Mega Drive till andra tillverkare. Tillverkare som kanske inte prioriterade förvaltning av Segas historia i sin dagordning. Utan att gå in alltför djupt kan vi konstatera att majoriteten av nyversionerna inte hållit måttet. Om det inte var kass emulering med segare (pun intended) gameplay som följd var det undermålig ljudkvalitet som var den stora boven.

 

Därför blev vi riktigt glada när vi hörde att en riktig Mega Drive Mini äntligen var på väg, nu med Sega själva bakom spakarna. Den här gången har det anrika företaget även tagit hjälp av portningsmästarna på M2 (ingen relation till M3), som tidigare släppt de utmärkta konverteringarna som är Sega Ages- och 3D Classics-samlingarna till Switch respektive 3DS.

 

Salig blandning av klassiker och g(l)ömda juveler

Redan vid uppstarten märker vi att den nya konsolen känns betydligt mer äkta, med nykomponerad 16-bitsmusik i bakgrunden och en diger samling spel att välja mellan. 40 olika, närmare sagt. Givetvis finns Sonic representerad i form av de två första spelen, allt annat vore konstigt. Däremot saknar vi Sonic 3 och förstår inte alls hur man kommer på tanken att ersätta det med undermåliga Sonic Spinball. Eller varför de ens har med den urusla 2D-versionen av Virtua Fighter 2.

 

I övrigt känns urvalet av Segas egna titlar rätt med spel ur nästan varenda genre. Mer överraskande är tredjepartsspelen från bland andra Konami och Capcom. Gladast blev vi av inkluderingen av två titlar som idag klassas som riktiga rariteter: Mega Man: The Wily Wars och Castlevania: New Generation. Det första är en samling av de tre första spelen i serien, fast med finare grafik och bättre ljud. Det senare är en annorlunda tagning på Castlevania-spelen, väldigt olikt titlarna som återfinns på Nintendo-konsolerna.

 

Så nära man kommer problemfri emulering

Men vad är ett rikt och varierande spelbibliotek om inte utförandet är troget originalen? Turligt nog har vi under våra tester inte märkt av några emulationsbuggar, annat än de slowdowns som redan fanns ursprungligen. Även ljudet känns riktigt förbättrat jämfört med andra Mega Drive-kopior och är så nära man kan komma originalspåren. Givetvis är emuleringar av denna sort aldrig hundraprocentiga och den som är en inbiten retrofanatiker lär hitta små skavanker även här och där.

Emulering innebär dock även positiva inslag och Mega Drive Mini bjuder på flera välbehövliga sådana. Ett problem vissa äldre spel dras med är svårighetsgraden i kombination med bristen på sparfunktioner. Precis som med andra minikonsoler, eller emulatorer överlag, finns det åtgärdat även här och vi kan till och med ha fyra olika sparningar per spel. En annan finurlig funktion är filtret som får upplevelsen att kännas som på en riktig gammaldags bildrörs-tv. Nackdelen då är att spelen tappar lite av sin färg, men funktionen är inte obligatorisk och i slutändan handlar det mer om smak.

 

Varför treknapparskontroller?

Givetvis finns det andra inslag i detta paket som inte är lika klockrena. Det börjar nästan bli en vana att minikonsoler inte levereras med tillhörande ac-adaptrar och så är även fallet med Mega Drive Mini. Men jobbigast av allt är att Sega valt att inkludera två stycken treknapparskontroller, istället för den betydligt bättre varianten med sex knappar. Hade samtliga spel varit fullt spelbara skulle vi inte anmärka på detta, men nu ingår ju även fightingspel i utbudet och dessa använder i regel mer än tre knappar.

 

Värst är det med klassikern Street Fighter II: Special Champion Edition. I grunden har den här versionen egna meriter som får den att stå ut mer än versionen till Super NES. Med enbart treknapparskontrollen blir inlevelsen det motsatta. Vi försöker växla mellan sparkar och slag genom att trycka på startknappen, men fumlar mest runt utan att få in vettiga kombinationer. Men den riktiga käftsmällen är att den japanska utgåvan av Mega Drive Mini levereras med de uppdaterade kontrollerna, medan vi i väst blir hänvisade till tredjepartskontroller.

 

Omdöme

Det var bara en tidsfråga innan Sega kontrade den gamla rivalen Nintendo med en egen miniatyrkonsol. Vi är väldigt imponerade av resultatet, speciellt med tanke på hur undermåliga andra outsourcade varianter av Mega Drive har varit historiskt. Med sin egen version av Mega Drive Mini visar Sega varför de en gång i tiden var de enda som kunde hota Nintendos dominans på marknaden.

 

Utmärkta egenproducerade spel och en god blandning av tredjepartstillverkade titlar gör denna miniatyrkonsol till ett måste för Sega-fans som saknar den gamla goda tiden. Samtidigt är produktionen så pass upptrappad att Mega Drive Mini även fungerar som en historielektion för yngre generationer framöver. Synd bara att Sega snålade in på kontrollerna och ber oss att köpa till separata. Nu återstår bara frågan: När får vi en Dreamcast Mini, Sega?

Vi kollade även in konsolen på E3-mässan.

---

 

Specifikationer

Produktnamn: Sega Mega Drive Mini
Testad: September 2019
Tillverkare: Sega
Utgivare: Sega/Koch Media
Antal spel: 40
Vikt: 187 gram
Klarar äldre kassetter: Nej
Anslutningar: Hdmi out, usb (tre st varav två för kontrollerna)
Pris: 878 kronor hos Spelbutiken.

Riktigt bra emuleringar av äldre spel.
Stor variation av titlar från både Sega och tredjepartsutvecklare.
Återigen, Mega Man och Castlevania.

Vad gör 2d-versionen av Virtua Fighter 2 här?
Och vart tog Sonic 3 (& Knuckles) vägen?
Enbart treknapparskontroller.

 

 

 

Spel

Sega Mega Drive Mini lanserades den 19 september till ett pris om 899 kronor. Nedan följer en lista på de spel som finns på maskinen:

• Alex Kidd in the Enchanted Castle
• Alisia Dragoon
• Altered Beast
• Beyond Oasis
• Castle of Illusion Starring Mickey Mouse
• Castlevania: Bloodlines
• Columns
• Comix Zone
• Contra: Hard Corps
• Darius
• Dr. Robotnik’s Mean Bean Machine
• Dynamite Headdy
• Earthworm Jim
• Ecco the Dolphin
• Eternal Champions
• Ghouls ’n Ghosts
• Golden Axe
• Gunstar Heroes
• Kid Chameleon
• Landstalker
• Light Crusader
• Mega Man: The Wily Wars
• Monster World 4
• Phantasy Star 4: The End of the Millennium
• Road Rash 2
• Shining Force
• Shinobi 3
• Sonic the Hedgehog
• Sonic the Hedgehog 2
• Sonic the Hedgehog Spinball
• Space Harrier 2
• Street Fighter 2: Special Champion Edition
• Streets of Rage 2
• Strider
• Super Fantasy Zone
• Tetris
• Thunder Force 3
• ToeJam & Earl
• Vectorman
• Virtua Fighter 2
• Wonder Boy in Monster World
• World of Illusion Starring Mickey Mouse and Donald Duck