HTC gasar på

Vi har väntat på hsdpa i ett par år nu. Ganska snabbt tröttnade vi på hastigheten som det vanliga 3g-nätet erbjuder (0,4 megabit per sekund) och började blicka framåt mot hsdpa, eller turbo3g eller 3,5g … Kärt barn har som bekant många namn.

 

I slutet av förra året lanserade företaget Tre hsdpa-tekniken i sina nät (maximalt 3,6 megabit per sekund). Än så länge handlar det inte om några jättestora täckningsområden, men när du läser det här ska förhoppningsvis de centrala delarna av Stockholm, Malmö och Göteborg ha täckning.

 

Hsdpa betyder visserligen att du måste skaffa ett nytt abonnemang, som ännu bara finns i företagsform. Vidare måste du ha en lur som stöder tekniken, men utöver det är det bara att surfa på. Hamnar du utanför täckningen så innebär det inga direkta problem, då övergår telefonen till vanlig 3g-hastighet.

 

Hsdpa vs wlan

Vi tog två lurar från HTC och vandrade runt lite i centrala Stockholm för att surfa. Helt klockrent fungerade inte mottagningen på alla ställen, men så är det alltid med ny teknik. Samtidigt kan det ha varit hemsidornas servrar som sölade, något som med den högre hastigheten faktiskt märks. Några 3,6 megabit kom vi dock inte upp i. Det är den högsta teoretiska hastigheten och HTC:s telefoner kommer maximalt upp i 1,8 megabit.

 

Visst går det rejält mycket fortare, nu räknar webbläsaren den inhämtade datan i hundratal kilobyte istället för tiotal per sekund. Vi gjorde ett test med HTC Tytn som har inbyggt wlan, för att se om någon av teknikerna gick fortare än den andra. Över gratisnätet som erbjuds på Stockholms centralstation visade det sig faktiskt att hsdpa tog ett par sekunder mindre på sig att ladda in de sidor vi testade med.

 

Explorer buggar

Att få igång telefonerna som usb- eller blåtandsmodem till datorn med turbo3g är lite meckigt, men när det väl är igång kan du surfa fortare än vad du kan med vanlig 3g-täckning. Det går aningen långsammare än vad det gör direkt på telefonen, men å andra sidan får du tillgång till en stor skärm och en vettig webbläsare.

 

Det är nämligen teknikens svagaste punkt för stunden; den mobila versionen av Internet Explorer buggar ur rätt hårt när vi läser in hemsidor, som exempelvis någon av våra dagstidningars eller M3:s. Dessutom är navigeringen allt annat än bekväm. Köper du den mobila versionen av Opera går det bättre, men utvecklarna av webbläsare för mobiler har fortfarande en lång väg att gå.

 

En titan bland insekter
Kolossen av de två testade lurarna försvarar sin större storlek genom att erbjuda både större skärm och ett näst intill komplett tangentbord. Tytn ser precis som föregångaren 9100 ut som en vanlig handdator tills du skjuter fram tangentbordet. Tangenterna är riktigt sköna att knappa på trots den mindre storleken. Våra svenska tecken kommer du åt genom att trycka på funktionstangenten först och sedan på respektive knapp. Inte lika smidigt som separata knappar, men det är en stor förbättring mot föregångarens krav på att stöka runt i menyer för att hitta rätt tecken.

 

Alla sätt är bra
Själva hanteringen av telefonen har också förbättrats rejält och den seghet som fanns i tidigare modeller har i stort sett eliminerats. Den har även trådlöst nätverkskort inbyggt om du föredrar det.

 

Vill du inte använda tangentbordet så har du såväl pekskärm som klickhjul och styrkors att styra telefonen med. Alla sätt funkar helt okej och det är en riktigt rolig telefon att använda just för de överlägsna inmatningsfunktionerna.

 

Den är stor och klumpig och inte heller speciellt vacker, men det är något vi kan leva med.

 

Stålnallen
HTC Mteor gör verkligen skäl för sitt namn, för av någon anledning är stora delar av telefonen gjorda i metall. Det gör den riktigt tung för att vara en så pass liten och tunn lur. Mteor känns lite som vissa stryktåliga telefoner brukar göra, men vi vågade inte testa om den tålde någon direkt misshandel.

 

Du styr antingen med ett klickhjul på sidan eller via en joystick. Den senare är också gjord i metall med en liten gummibeklädd topp. Det är definitivt en av de bästa mobiljoysticks vi använt och den gör navigeringen riktigt bekväm.

 

Tyvärr saknar telefonen wlan, men bortsett från det känns det som en av de mer lyckade kombinationerna av handdator och mobil, där storleken fått vara betydande. Den är lite högt prissatt, sett till att den saknar wlan och inte har den bästa batteritiden.

 

Bortsett från några mindre detaljer och avsaknad av bra lokalisering till oss svenskar så handlar det om två grymma telefoner från HTC. Vi ser också riktigt bra potential i hsdpa, även om tekniken kan behöva mogna.