Mindre, lättare, snabbare…

I begynnelsen var Osborne 1. Det var den första dator som det var meningen att användaren skulle bära omkring på. Men det var snarare tal om att släpa omkring på den, Osborne 1 vägde nästan tolv kilo. Ändå lanserades den som ”liten och lätt” i annonserna. Och allt är ju relativt. ”Lätt att stuva undan och tar nästan ingen plats alls”, tyckte annonsören. Och Osborne 1 blev faktiskt trots sitt relativt höga pris på drygt 14 000 kronor en succé, om än en kortvarig sådan.

 

– På den tiden var pjäserna tyngre, men mottogs väldigt väl på den professionella sidan. Vi kallade dem för släpbara för att de såg ut som symaskinslådor, men man fick in full pc-funktionalitet i en förpackning som gick att bära omkring, säger Mark Reznik som är produktchef på HP och som även jobbat på dåvarande Compaq.

 

Osborne Computer Corporation klarade inte konkurrensen från IBM pc-klonerna och dukade under 1983, bara två år efter lanseringen av Osborne 1. Då hade både Compaq och IBM släppt varsin bärbar dator, liksom Osborne 1 låg dessa en bit över tio kilo.

 

Bärbart ökar! Försäljningssiffrorna från analysföretaget IDC visar att bärbart kommit i kapp och är på väg att passera försäljningen av stationära datorer.

 

1984, du sköna nya värld

---

Men det var först 1984 en dator som någorlunda liknade de vi är vana vid idag såg dagens ljus. Den hette Data General One, förkortat DG 1. Med fyra kilo, fullstort tangentbord och cga-skärm med 640×200 pixlars upplösning var den långt före sin tid. Tyvärr lite för långt, den 5,25-tums diskettenheten som var standard hade ersatts med den nyare för 3,5 tumsdisketter.

 

Vid den här tiden var det inte aktuellt för vem som helst att skaffa en bärbar dator, inte ens för dem som normalt brukade en stationär. Dels var de oerhört dyra och dels var funktionaliteten så begränsad.
– Det var mer en nischprodukt, det kanske gick 15 stationära på varje bärbar som såldes, berättar Johan Falkström som jobbat länge med datordistribution. Det var en produkt för den som hade ett behov som inte gick att lösa på annat sätt, typ ingenjörer som är ute och mäter. Man måste tänka på att då fanns inte internet eller mejl så nyttan med den bärbara var inte kommunikation som det är idag. Då var det mer inåtvänt arbete, att gå igenom siffror och dokument.

 

Den bärbara datorns introduktion förde först inte med sig några större förändringar i sättet att se på arbetet. Den var mer av ett effektiviseringverktyg.
– Det som tog tre timmar förr kan jag göra med datorn på 1,5, resonerade man. Det handlade inte om ett annat sätt att arbeta. Det skulle nog till exempel inte fallit affärsgubbarna in att fälla upp datorn på flyget, tror Johan Falkström.

 

– Man började diskutera den mobila arbetsplatsen, men man såg rätt lite av det egentligen. Det var inte det som drev utvecklingen, säger Mark Reznik.

 

– Visionerna fanns, aha-upplevelsen var mobiliteten som vi pratade otroligt mycket om. Men det är först nu som de visionerna infrias.

Liten platta gör big business

---

I slutet av 80-talet blev datorerna mer behändiga. Toshibas T1000 var den första riktigt populära bärbara datorn, den vägde bara 2,9 kilo vilket i sammanhanget gjorde den oerhört portabel. Men det riktiga genombrottet kom 1992 när IBM lanserade sin Thinkpad 700C. Den var något helt annat än de tunga, kantiga burkar som funnits tidigare. 700C var utrustad med flera av de drag vi känner igen till och med på dagens Thinkpads: svarta hölje, en röd trackpoint istället för muskula eller styrplatta skyddande ram runt skärmen. Skärmen med den nya tft-tekniken gav nästan lika bra bild på din bärbara som på ”skrivbordsdatorn”.

 

Inte långt därefter slog både internet och mobiltelefonerna igenom på allvar vilket gjorde det enklare att utnyttja den bärbara datorn till att arbeta mobilt.
– 1993 började jag köra internet på allvar, säger Lennart Ekman på datorkonsultföretaget Pulsen. Det gav en skjuts för bärbart, man kunde jobba överallt med inbyggt modem. Nätet hade en stor roll i bärbara datorers utveckling.

 

Pusselbitar

---

I mitten av 90-talet slog den bärbara datorn igenom på allvar. Det avgörande var en kombination av faktorer, berättar Lennart Ekman.
– Alla grejer föll lite på plats; datorerna fick hygglig batteritid, hyggliga prestanda och hyggligt pris. Innan dess var det bara de som var tvungna att ha bärbart som hade det.

 

Men fortfarande var den bärbara datorn förhållandevis dyr jämfört med en stationär. I mitten av nittiotalet hade hälften av svenskarna dator hemma, men det var fortfarande den stora, stationära burken som dominerade. En bärbar dator kunde vara mångdubbelt dyrare än en stationär dator med liknande prestanda.

 

– Under hem-pc-reformen såg man konsumentmarknaden öppnas för notebooks. Då ökade även konsumentbehovet av en dator över huvud taget väldigt kraftigt, säger Johan Falkström.

 

– När hem-pc kom 1997 var det nästan bara stationära som såldes, sedan dess har bärbara ökat till nästan hälften, säger Lennart Ekman.

 

– Framförallt var det större bärbara som slog igenom, inte nödvändigtvis för att kunna ta den med sig utan det var snarare lite ”compact living”-tänk; man ville kunna packa ihop datorn i en skrivbordslåda när man inte använde den.

 

Åren strax innan millennieskiftet började informationsteknologin med den bärbara datorn och internet i spetsen att förändra sättet många såg på arbete. Med hjälp av datorn behövde man inte längre vara på kontoret för att utföra sitt jobb. Bärbara datorer efterfrågades ännu mer, inte bara av dem med specialbehov utan av ”vanliga” användare.

 

Behovet styr

---

När användandet av den bärbara datorn ökar så ökar även behovet av olika typer av datorer, vilket branschen uppskattar.
– Nu hoppas vi att man ska börja välja dator efter sina behov istället för vad datorn innehåller, till exempel en lätt dator om du reser mycket eller en vassare för att spela, säger Johan Falkström. När det gäller bilar är det ingen som frågar vad det är för slags bromsar, koppling eller växellåda, utan det är mer utseende och funktioner folk tittar på. Det är samtidigt lite branschens fel som hela tiden pratar om tekniska framsteg, i datorn är det de här fasta värdena som räknas.

 

– Idag är det den billigaste datorn som säljer bäst, det skulle jag vilja komma bort ifrån. Det är ingen som skryter med att man han köpt den billigaste digitalkameran eller den billigaste telefonen, men med datorn gör man det, man säger att man ”kommit undan billigt”. Folk sitter ju otrolig tid framför datorn, varför ska den då kosta så lite som möjligt? Jag tror att det är lätt att bli dumsnål.

 

Klassiska tekniska stickspår IBM 701C ”Butterfly” 1992 lanserade IBM en av de tidiga datorerna i Thinkpad-familjen som fick namnet 701C. Men ganska snart gick den istället under benämningen ”the butterfly”, ”fjärilen”. Anledningen till det är det säregna tangentbordet som glider isär när locket fälls upp och gör att användaren får ett större tangentbord än vad som egentligen medges av datorns format. Dock plågades 701C av ett rykte om att konstruktionen lätt gick sönder vilket förmodligen var en av anledningarna till den dåliga försäljningen. Inbyggd skrivare Bärbara datorer med inbyggd, eller påbyggd, skrivare var vanligt under 80- och tidigt 90-tal. Canon släppte 1993 modellen BN-22 som matade papper ”genom” hela konstruktionen; in på baksidan och ut under tangentbordet på framsidan. En tidigare variant var Sharps PC-2500 som kom 1985 och hade en inbyggd fyrfärgsplotter. Svenska Ericssons första bärbara dator, EPPC, lanserades också med inbyggd skrivare. Fickdatorer Företaget Psion lanserade under mitten av 80-talet sina första ”fick-datorer”, utseendemässigt inte helt olika avancerade miniräknare. 1991 kom deras första vikmodell som på allvar liknade en bärbar dator, men i miniformat. HP lanserade 1993 sin HP-200LX som också den hade en litet format men även ett innehåll därefter. Trots att datorerna klarade av mer än bara enkla handdatoruppgifter blev formatet ingen succé och Psion som höll ut längst lanserade sin sista variant ”Serie 5” så sent som 2001.