Hemmabiomarknaden i sig är inte så där överdrivet gammal, för nej, vi räknar inte semesterfilmer på super 8 dit. Men det är svårt att avgöra riktigt vad som var först eftersom det länge funnits olika sätt att spela upp film hemma och avnjuta ljudet i mer än två kanaler, även om det per definition inte kallats hemmabio förrän ganska nyligen.
Laserdisc
Lanserad: 1978
Lanserad bara två år efter vhs-formatet, men det var först framåt mitten av åttiotalet och början av nittiotalet som det började talas om formatet som en ersättare till vhs-bandaren. Tidigt rörde det sig om ett litet formatkrig mellan den dubbelsidiga skivan i stenkakeformat och dvd-skivan (regissören Kevin Smith gick till och med så långt som att fördöma dvd-formatet på kommentatorspåret till Chasing Amy, något han fått äta upp sedan dess).
Force Feedback
Lanserad: olika produkter sedan 60-talet
Outsidern i hemmabiosammanhang. Olika typer av vibrationer för att förhöja upplevelsen när det spelas tv-spel eller tittas på film brukar presenteras med jämna mellanrum. Samtliga hävdar att de kommer att revolutionera upplevelsen lika mycket som 5.1-ljud med efterföljare gjort, men ingen har hittills lyckats.
Betamax
Lansering: 1975
Ett år innan vhs kom formatet som skulle leda till alla formatkrigs urmoder. Så fort någon teknikpryl får konkurrens i dagsläget är de flesta inte sena att basunera ut ”Betamax vs vhs” och försöka hitta likheter mellan krigen.
Lansering: okänt, utvecklades från Multimediadatortermen från slutet av åttiotalet till mediadator och vidare till htpc.
Kanske inte så mycket en klassiker som ett pågående fenomen som ständigt växer. Tanken med att sammanfoga alla enheter i en überpryl är varken unikt för hemmabioscenen eller något speciellt nytt fenomen. Samtidigt är det htpc-maskinerna som i stor mån känns som de maskiner där det finns störst möjlighet att lyckas slå samman funktioner för att spela upp film (dvd och blålaser… eller vilket format du nu känner för), spela in film (över hårddisk, minneskort eller direkt på skiva), ta emot tv-signaler (analogt, digitalt, marksänt eller satellit… eller alla samtidigt), spela spel, och spela upp vilket virtuellt ljud- och bildformat du vill (från valfri källa).
Lanserad: 1928 (1956 i Sverige)
Men vi avslutar med att se tillbaka på hur och varför det hela började. Modellen från RCA här ovan som lanserades 1939 må ha väldigt lite gemensamt med en 1080p-förberedd plasma med stämningshöjande bakgrundsbelysning och hdmi-stöd, men så såg det ut på mellankrigstiden. Skärmar på enbart ett par fjuttiga tum placerades i enorma lådor till en början för att sedan växa i skärmstorlek successivt. Först ut på banan var Telefunken 1934, några decennier senare (1992) såg den första plasmaskärmen med färgstöd dagens ljus.
Här går vi därför igenom fem fenomen som betytt olika mycket för utvecklingen av hemmabiomarknaden. Vissa delar har tvärdött redan på startbanan medan andra är en så självklar del av vår vardag att vi inte riktigt tänker på det.
Laserdisc
Lanserad: 1978
Lanserad bara två år efter vhs-formatet, men det var först framåt mitten av åttiotalet och början av nittiotalet som det började talas om formatet som en ersättare till vhs-bandaren. Tidigt rörde det sig om ett litet formatkrig mellan den dubbelsidiga skivan i stenkakeformat och dvd-skivan (regissören Kevin Smith gick till och med så långt som att fördöma dvd-formatet på kommentatorspåret till Chasing Amy, något han fått äta upp sedan dess).
Bevisligen dog formatet ut och dvd tog över, ganska naturligt med tanke på kvalitetsförbättringen som dvd innebar. Laserdisc blev stort i finsmakarkretsar och en relativt stor hit i Japan (å andra sidan gillade de vcd också vilket kanske säger en del).
M3 väntar spänt på en dvd-, bluray- eller hd-dvd-upplaga av laserdiscen, för det är trots allt något speciellt med att hålla en tolvtums skiva i handen jämfört med de fjuttiga dvd-skivorna.
Force Feedback
Lanserad: olika produkter sedan 60-talet
Outsidern i hemmabiosammanhang. Olika typer av vibrationer för att förhöja upplevelsen när det spelas tv-spel eller tittas på film brukar presenteras med jämna mellanrum. Samtliga hävdar att de kommer att revolutionera upplevelsen lika mycket som 5.1-ljud med efterföljare gjort, men ingen har hittills lyckats.
Det mest framgångsrika ligger hos tv- och datorspel där skakfunktion i handkontroller numera är standard (utom i Playstation 3 på grund av en rättstvist).
Annars har det handlat om separata fåtöljer, hela soffor eller helt enkelt olika apparater som ska monteras i soffan för att på ett eller annat sätt ruska om häcken på dig när det sprängs och levs djävul på skärmen, ofta som ett komplement till en fet subwoofer.
Tanken är god som sagt, men vi väntar fortfarande på en lösning som känns lika bra rent fysiskt som den känns motiverad och genomtänkt…
Betamax
Lansering: 1975
Ett år innan vhs kom formatet som skulle leda till alla formatkrigs urmoder. Så fort någon teknikpryl får konkurrens i dagsläget är de flesta inte sena att basunera ut ”Betamax vs vhs” och försöka hitta likheter mellan krigen.
Som bekant så var det Sony som var huvudintressent bakom Betamax, formatet som gav bättre ljud och bild gentemot vad vhs kunde prestera. Nackdelen låg istället i att kassetterna inte höll speciellt långa filmer, och när kassetter kom som fixade två timmar eller mer så visade det sig att de maskiner som kundde spela upp dem samtidigt inte kunde spela de äldre kassetterna. Inte kunde de äldre spelarna få igång de nyare kassetterna heller, en historia som så här långt upprepar sig igen med vissa bluray-spelare.
Htpc
Lansering: okänt, utvecklades från Multimediadatortermen från slutet av åttiotalet till mediadator och vidare till htpc.
Kanske inte så mycket en klassiker som ett pågående fenomen som ständigt växer. Tanken med att sammanfoga alla enheter i en überpryl är varken unikt för hemmabioscenen eller något speciellt nytt fenomen. Samtidigt är det htpc-maskinerna som i stor mån känns som de maskiner där det finns störst möjlighet att lyckas slå samman funktioner för att spela upp film (dvd och blålaser… eller vilket format du nu känner för), spela in film (över hårddisk, minneskort eller direkt på skiva), ta emot tv-signaler (analogt, digitalt, marksänt eller satellit… eller alla samtidigt), spela spel, och spela upp vilket virtuellt ljud- och bildformat du vill (från valfri källa).
Det som egentligen saknas är en lösning för att integrera en förstärkare i datorchassit för att driva hemmabiohögtalare. Några försök har gjorts, men det finns inget konkret och kvalitativt ute alls.
En annan nackdel är det ständiga meck som krävs för att få alla olika kort och hårdvarupryttlar att lira okej med varandra och de programvaror man använder. Men i och med att tekniken går framåt får vi hoppas att både förstärkardelen och mjukvaran löses på ett smidigt sätt. Då har vi en riktig klassiker att njuta av i framtidens tillbakablickar.
Televisionsapparaten
Lanserad: 1928 (1956 i Sverige)
Men vi avslutar med att se tillbaka på hur och varför det hela började. Modellen från RCA här ovan som lanserades 1939 må ha väldigt lite gemensamt med en 1080p-förberedd plasma med stämningshöjande bakgrundsbelysning och hdmi-stöd, men så såg det ut på mellankrigstiden. Skärmar på enbart ett par fjuttiga tum placerades i enorma lådor till en början för att sedan växa i skärmstorlek successivt. Först ut på banan var Telefunken 1934, några decennier senare (1992) såg den första plasmaskärmen med färgstöd dagens ljus.
Att själva tv-mottagningen har fått ta mindre plats gentemot inkoppling av externa videospelare allt mer under senare år behöver knappast nämnas. Revolutionen med att kunna ta emot tv-sändningar har idag reducerats till något av en standarddetalj i moderna skärmar, och i allt fler människors ögon är broadcast-fenomenet redan passé, utom för livesändningar.
Därmed har vi nått slutpunkten i M3:s nostalgitrippade retro-vecka. Men diskussionen slutar inte här. Nu vill vi ha dina tankar och synpunkter om prylarna just du minns och helst vill glömma, vi vill veta vad just du tycker är de viktigaste punkterna och produkterna i prylhistorien. Lägg en kommentar här eller maila till Anders Engström