Halo 5: Guardians: Greppar tag hårt från allra första stund
Microsofts stora hopp i vinter är som så många gånger förr Halo. Och serien gör oss inte besvikna denna gången heller.
Av Anders Wollner
M3
Halo är för Microsoft vad Super Mario Bros är för Nintendo. Det gäller inte bara betydelsen serien har för sin konsol utan även rent spelmekaniskt. På samma sätt som att Super Mario Bros är mer än ett simpelt plattformsspel har Halo en hel del djup under sin actionstinna yta. För till skillnad från Call of Duty och Battlefield handlar Halo rätt lite om att leka med tunga vapen och ha ihjäl så många fiender som möjligt. Striderna är istället snillrikt uppbyggda för att de ska kännas så lekfulla som möjligt. De startar nästan alltid i mindre skala, och blir mer utmanande allt eftersom. Och du har oftast enorma ytor att röra dig på, vilket får till följd att alternativen är fler än vad de är hos konkurrenterna.
Halo 5: Guardians känns som ett steg tillbaka till när Bungie hade hand om serien, även om det på sina håll är rejält högt tempo.
Öppnare miljöer
Redan när vi testade de första timmarna av Halo 5: Guardians tidigare i höst anade vi att serien var på väg tillbaka till det här tänket efter den mindre besvikelse som Halo 4 var. Intrycket kvarstår när vi har spelat igenom hela kampanjen. De stora och öppna utomhusmiljöerna är många, samtidigt som fiendesorterana ständigt varieras, och bjuder på rejält med motstånd. Under några av de mest välgjorda uppdragen är det lätt att dra paralleller till den första delen i serien. Under äventyret får vi chansen att kontrollera en rad olika fordon. Snårig berättelse Men samtidigt lyckas inte utvecklaren 343 Industries hela vägen. Mot slutet finns en hel rad av mindre intressanta passager och när eftertexterna till slut rullar är det svårt att komma på något uppdrag som verkligen sticker ut. Nu är det inte hela världen – överlag är nivån för det mesta hög.
Kampanjen kretsar denna gång kring både Master Chief och Locke – och vi får chansen att spela som båda grupperna. Det märks att 343 Industries gärna vill att det här greppet ska kännas spännande, men dessvärre lyfter handlingen aldrig riktigt. Mycket går att skylla på det rejält snåriga manuset. Efter fem huvuddelar och flera avstickare finns det så många trådar att hålla reda på att det bitvis är svårt att hänga med.
Nytt och gammalt online
Nu är kampanjen bara halva nöjet – om ens det. Många lär främst köpa Halo 5: Guardians för dess onlineläge. Det består av två delar: Warzone och Arena. Warzone är den stora nyheten, och kan förklaras med att datorkontrollerade bossar och andra fiender hoppar in i matcher mellan två olika lag. Eftersom Warzone känns något slumpartat i sin uppbyggnad kommer spelläget förmodligen inte få fäste hos de mer seriösa spelarna, men det är ett utmärkt sätt att göra gapet mellan kampanj och online enklare att ta sig över.
Det mer klassiska Arena låter oss slåss i flera olika spelsätt, från traditionella Slayer (Halos variant på dödsmatcher) och Capture the Flag till mer originella Breakout, där alla skölder är borta och bara en handfull vapen finns på banan.
Onlineläget är den absoluta höjdpunkten i Halo 5: Guardians. Det märks att 343 Industries har lagt ner en hel del tid.
Specialegenskaper fungerar riktigt bra
Onlinedelen i både Halo 4 och i Halo: The Master Chief Collection lämnade en del att önska (särskilt det sistnämnda, som var närmast ospelbart de första månaderna), men nu har 343 Industries lyckats desto bättre. Det absolut viktigaste är att man valt att inkludera spartan abilities, som visserligen inte är unikt för onlinedelen, men som kommer till sin fulla rätt här. De fungerar på så sätt att du genom en knapptryckning snabbt förflyttar dig åt olika håll. Utöver det kan funktionen bland annat användas från höjder, för att göra ett störtdyk ner på din motståndare. Att lära sig spartan abilites tar en stund, men så snart det sitter får du större möjligheter i både offensiven och defensiven.
Omdöme: bättre än senast
Förutom Warzone och spartan abilites är det mycket som känns igen – men det gör inte så värst mycket. Grundkonceptet är bra nog att hålla en gång till (och förmodligen i flera delar framöver). Om sedan Halo 5: Guardians är den bästa delen i serien är väl mer tveksamt. När utvecklaren Bungie hade hand om Halo pratade de om sina 30 sekunder. Så länge de kunde ta fram 30 sekunder av ren underhållning kunde de upprepa dem om och om igen, genom hela spelet. 343 Industries bemästrar kanske inte det designtänket lika väl, men de börjar sannerligen komma nära. För oavsett en del problem finns det forfarande något genuint underhållande över den här serien och som gör att den greppar tag hårt från första stund. Och Halo 5: Guardians utgör inte något undantag.
Fakta: Halo 5: Guardians
Utvecklare/utgivare: 343 Industries/Microsoft Plattform: Xbox One Pris: cirka 600 kronor.
Grymt bra online. Dedikerade servrar både i onlinedelen och kampanjen. Snyggt och bra flyt.
Saknar de där riktigt minnesvärda stunderna. Handlingen haltar. Slutpartiet är inte det bästa. AI:n på medspelarna är inte klockren för dig som spelar ensam.
Spela helst fyra samtidigt
Precis som i de senare delarna i serien kan upp till fyra spelare uppelva kampanjen tillsammans. Och det är absolut att föredra. Det går bra att spela även på egen hand, men de datorkontrollerade medspelarna agerar inte alltid naturligt. De har exempelvis en ovana att gömma sig bakom dig, om du nu inte beordrar dem att attackera ett specifikt mål.