25 år har passerat sedan Locust-svärmen besegrades. De överlevande människorna har börjat bygga upp civilisationen igen, men ett nytt hot lurar i mörkret. Nu är det upp till JD Fenix att gå i sin fars fotspår och rädda det som är kvar av mänskligheten.
Kalkerpapper och kopiator
Den sjunde november 2006 definierades på många sätt den förra konsolgenerationen. Trots att det emotsedda kraftpaketet Playstation 3 bara var några dagar bort stal Microsoft och Epic Games allt rampljus med Gears of War, det första spelet som andades en ny konsolgeneration. Grafik, spelkänsla och onlinemöjligheterna glänste i det brutala äventyret; succén var ett faktum och spelmotorn Unreal Engine 3 blev snabbt standardvalet för många utvecklare.Tio år senare har mycket hänt i spelvärlden. Unreal Engine 4 är inte alls lika dominerande som sin föregångare och Gears of War-serien har köpts upp av Microsoft. Utvecklingen av serien sköts numera av den någorlunda nybildade spelstudion The Coalition, som hittills endast har en remake av det första Gears of War-spelet på sin meritlista.
En historia av våld
De stora likheterna med seriens tidigare delar blir uppenbara redan under spelets inledning. I en oväntat stämningsfull sekvens får vi via återblickar delta i flera stora slag som vi tidigare endast har hört talas om. I varje strid intar vi rollen som en anonym soldat, men både karaktärer, vapen och miljöer känns till viss del igen från de tidigare spelen.Även i kontrollen ringer många klockor och i stort sett varje liten knapp fungerar precis på samma sätt som vi är vana med. De enda egentliga nyheterna är att du kan hoppa över hinder utan att stanna vid dem, samt ta tag i fiender och kasta dem över kanter. Det är visserligen positivt att inte behöva lära sig kontrollen på nytt, men det gör också att denna fjärde del snarare känns som en expansion än ett helt nytt äventyr.
Har vi inte varit här förut?
Den starka känslan av déjà vu minskar inte av att grafiken i mångt och mycket är en förfinad variant av vad vi redan har sett. Eftersom det är samma värld som målas upp är det så klart väntat att miljöer och arkitektur känns igen, problemet är att grafiken har något föråldrat över sig. Fiendedesignen är halvdan, medan miljöerna är lite lågupplösta och stela. Det ser ut som Gears of War alltid har gjort, men inte på ett positivt sätt.Alla områden som besöks är dessutom väldigt linjära och det finns ytterst sällan någon annan väg än rakt fram. Även om ett rum är fullt med dörrar är det endast en som går att öppna – men först efter att alla fiender i närheten är besegrade. Ett annat exempel på föråldrad speldesign är de stationära kulsprutor som står här och var. När du ser en sådan är det bara att knata dit eftersom det alltid väntar en fiendevåg som lägligt nog springer rakt mot kulsprutans mynning.
Däremot får miljöerna ett stort plus i kanten för att de ofta är spännande att utforska. De flesta områden är ruskigt välgjorda och dryper av stämning, vilket gör att vi verkligen sugs in i spelvärlden och vill utforska vad som har hänt. Tyvärr avtar den härliga mystiken så snart de högljudda och utdragna striderna drar igång.
Pang, pang, fikapaus, pang, pang
Köttiga och brutala strider med blod som sprutar är ett signum för Gears of War-serien. Köttigt och brutalt är däremot inte samma sak som bra och ofta behövs ett hundratal stålkulor rakt i fiendens ansikte innan de ger med sig. Lägg därtill fiender som hoppar, blir osårbara och äter upp folk(!) så har vi strider som har en tendens att bli alldeles för utdragna. Att ens datorstyrda medhjälpare knappast har de vassaste hjärncellerna gör inte saken bättre.Det är egentligen först under spelets slutsträcka, när The Coalition äntligen vågar veckla ut sina vingar och bjuda på något lite mer oväntat, som striderna underhåller. Den avslutande delen är till och med så pass underhållande att vi nästan glömmer bort hur monotona striderna är under resten av äventyret. Men bara nästan.
Likt föregångarna räddas dock striderna av samarbetsläget som fungerar både online och på delad skärm. Även om det fortfarande är segt att nöta ner fiende efter fiende blir allt roligare med sällskap.
Letar efter andra spelare….
Avslutningsvis ska det sägas att vi inte har haft möjlighet att testa det till synes välfyllda onlineläget ordentligt. Det lilla vi har spelat lovar i alla fall gott och det finns högvis med spellägen och inställningar i flerspelarmatcherna.
Det eminenta spelläget Horde gör också comeback. Precis som tidigare ska en bas försvaras och förstärkas med bland annat taggtråd och kanontorn samtidigt som mängder med fiender kommer rusandes. Den stora nyheten denna gång är att basen kan byggas vart som helst på kartan. Precis som i enspelarkampanjen är det inga omvälvande nyheter, men fansen lär bli nöjda.
En bra men feg uppföljare
Även om det är en annan utvecklingsstudio som ligger bakom Gears of War 4 är det spelmässiga väldigt välbekant. Det är samma överflöd av skyddsbarriärer, samma brutala motorsåg, samma klumpiga kontroll – även om den senare har blivit lite mer smidig i alla fall. Att fienderna är nya spelar ingen större roll när de till stor del ser ut och beter sig precis som de tidigare elakingarna.Något som däremot är bättre i del fyra är miljöer, karaktärer och handling. Att vi faktiskt bryr oss om huvudpersonerna gör det lättare att nöta igenom de monotona striderna för att se vart resan tar dem. Vad gäller berättelsen kommer den inte att vinna några priser, men den gör sitt jobb och lockar oss hela tiden vidare.
Totalt sett har ändå The Coalition gjort ett bättre Gears of War-spel än vad seriens skapare Epic Games lyckades med. Tyvärr glömde de bort att det inte är 2006 längre.
Fakta Gears of War 4
Genre: Action.Format: Pc, Xbox One.
Testat på: Xbox One.
Lansering: 11 oktober 2016.
Oväntat vettiga karaktärer.
Varierade miljöer.
Många bra onlinealternativ.
Säker uppföljare som inte innehåller mycket nytt.
En del buggar och korkad AI stör upplevelsen.
Klumpig kontroll.