M3 testar Nokia 8600

Om du råkar ha alldeles för mycket pengar på dig så brukar Vertus telefoner vara något att lägga slantarna på. Eller någon av de otaliga kristallbesmyckade utgåvor av vanliga telefoner som gjorts. Men om du inte vill lägga ett par hundra tusen på en ny telefon, utan bara snuskigt mycket pengar med medelsvenssonska mått mätt, så har Nokias 8000-serie alltid funnits som ett alternativ.

Utsidan har varit rejält exklusiva historier med olika metaller och annat godis. Insidan har alltid varit hopplöst efter i tiden, vilket bortförklarats med att det är utsidan som ska vara exklusiv, inte insidan.

 

Moonphone
Luna skiljer sig inte på utseendefronten när det kommer till exklusivitet. Större delen av telefonen är gjord i svart stål och likt 8800 är det knappsatsen som skjuts fram från luckan snarare än tvärtom som normalt är fallet med slajdlurar. Luckan i det här fallet är gjord i frostat glas, vilket ger illusionen av en solid svart yta. Men när knappsatsen börjar lysa så syns det igenom glaset och ger en cool effekt.
I och med all metall så känns telefonen ganska tung, exklusiv och välbyggd, men nästan lite för tung för storleken. Knappsatsen fungerar helt okej, med undantag för den nedersta raden som är lite bökig att komma åt då den ligger väldigt nära luckan.

 

Återuppståndelse
Inuti telefonen möts vi av ett menysystem som är minst lika snyggt och väldesignat som utsidan. Visserligen är det bara ett simpelt tema, men det ger ändå en bättre helhetskänsla.
Operativet som puttrar under skalet är Series 40, något vi inte direkt är bortskämda med numera när Nokia försöker slänga in Series 60 i var och varannan telefon och kalla det för smartphone. Det är lite förlegat gentemot sin uppdaterade storebror, men erbjuder allt du normalt använder och är ljusår bättre än stenåldersoperativet som 8800 drogs med.

Kameran är en klassisk tvåmegapixlare som återfinns i nästan varenda telefon numera. Ganska kass, men tillräcklig för enkla nöjesfoton.

 

Ljudkvaliteten är i samma klass som vilken annan telefon som helst och inte direkt bättre bara för att prislappen är högre.
Det finns möjlighet att spela upp musik, men någon plats för minneskort får vi inte, vilket tillsammans med det lite åldrade Series40 lämnar ett lite lätt förlegat intryck hos lyxtelefonen.

 

Men snygg är den.

---

+
Snygg
Välbyggd

 

–
Förlegad

 

=
Har du pengar och vill visa det så är det telefonen för dig, inte om du letar efter tekniska underverk.

 

Form/design 8
Ljudkvalitet 6
bildkvalitet 6
Funktioner 5
Användarvänlighet 7
Prisvärde      Köper du den här så bryr du dig inte om prislappar