“Håll er till att skriva om prylar istället”. Det är en ganska vanlig reaktion som kan dimpa ned i
e-postinkorgen de gånger vi haft mage att skriva om ett känsligt eller politiserat ämne i den snäva nisch som en konsumentinriktad pryl- och tekniksajt ska täcka in. Vi hör er, men…
Svenska politiker krälar i stoftet för att köpslå sig till ännu en attraktiv datahallsdeal på landsbygden. Hela samhällen får nytt liv (på gott och ont) runt batteritillverkning. Polismyndigheter vill ha bakdörrar till chattprogram för att sätta dit terrorister och gängkriminella. EU kör sitt race med idel nya regler och lagar.
Filmtips: På Netflix finns den kontroversiella och lite för verklighetsförankrade komedin Don’t Look Up. Filmen gör (bland annat) satir på hur mänskligheten sätter sitt hopp till dessa teknikentreprenörer. Hur det går får du se själv.
e-postinkorgen de gånger vi haft mage att skriva om ett känsligt eller politiserat ämne i den snäva nisch som en konsumentinriktad pryl- och tekniksajt ska täcka in. Vi hör er, men…
De nördar som idag önskar mindre politik på prylsidorna går en mörk framtid till mötes. Teknikutvecklingen drivs mer eller mindre av entreprenörer och företag som spelar en central roll inom opinionsbildning, demokratiska processer och ren innovation – vare sig de vill eller inte.
Svenske Daniel Ek och hans Spotify är bara det senaste exemplet. Musiktjänstens satsning på podcasts får plötsligt helt fel strålkastarljus på sig när en avgudad amerikansk komiker börjar belysa antivaccinteorier för sin miljonpublik samtidigt som snart 5,7 miljoner människor dött med covid-19. Företaget säger sig ha rigorösa rutiner mot desinformation på plats, men varför ska en stenrik entreprenör plötsligt få dra gränsen för vad som går an och inte?
Tesla-vd:n Elon Musk kan krascha ekonomier med en vårdslös tweet. Amazons grundare Jeff Bezos korsar stratosfären i rymdraket samtidigt som hans undersåtar kuvas för att du ska få dina nya hörlurar dagen efter beställning. Facebook (förlåt, Meta!), med Mark Zuckerberg i spetsen, driver utvecklingen av de virtuella parallellverkligheter som fått arbetsnamnet “metaversum”. Vem ska bestämma vad som kommer att få försiggå där och hur ska den rent tekniska tillgången demokratiseras globalt?
Tro mig, jag kan också drömma mig tillbaka till den tid då “Playstation vs Xbox”, “Android vs Apple” och typ piratkopiering var det mest kontroversiella som försiggick på prylsajterna. Som ni klickade, kommenterade och hetsgnabbades! Men vi är inte där längre – point of no return har passerats för länge sedan och vi pratar om viktigare saker nu.
Din smartphone är politik. Vilket land du köper den ifrån och hur tillverkningsprocesserna ser ut har aldrig varit mer angeläget. Digitaliseringen är politik. Kontantlösa, uppkopplade samhällen tar form där nyskapande tjänster både hyllas och anklagas för utestängning. Integritetsfrågor, standardisering, monopol, miljöpåverkan, komponenttillverkning… ja, nästan all digitalisering och teknisk innovation kokar ned till politik. Det kan skapa en trötthet hos “Nisse i Hökarängen” som bara vill lyssna på Spotify.
Att göra välinformerade inköp och val som konsument handlar om mycket mer än att hitta rätt vara till rätt pris. Teknikföretagen sitter idag på så mycket politiskt och ekonomiskt inflytande att det är stört omöjligt att blunda för. Det enda vi som konsumenter kan göra är att bestämma hur vi ska hantera det.
Filmtips: På Netflix finns den kontroversiella och lite för verklighetsförankrade komedin Don’t Look Up. Filmen gör (bland annat) satir på hur mänskligheten sätter sitt hopp till dessa teknikentreprenörer. Hur det går får du se själv.