Det smarta hemmet – så funkar det om tio år

Framtiden är redan här, den är bara ojämnt distribuerad. Den träffande aforismen av den kanadensiske författaren William Gibson sammanfattar väldigt väl marknaden med uppkopplade produkter och tjänster som brukar buntas ihop som smarta hemmet-teknik.

 

Enligt marknadsundersökningsföretag Norstat har vart femte hushåll i Sverige en robotdammsugare. Om ägaren bor stort eller litet spelar inte någon större roll, enligt undersökningen. Däremot är det vanligare att kvinnor skaffar robotiserad städhjälp än män, 55 procent mot 45 procent, visar statistiken.

 

Cirka 23 procent av de som äger en städrobot bor i singelhushåll.

Från de första stapplande stegen till en spritt språngande konsumentartikel genomgår smarta it-prylar för hemmabruk tydligen en utvecklingsfas på minst femton år innan labblarven blir en försäljningsfjäril.

 

Svenska Electrolux var exempelvis under mitten av 1990-talet först ut med robotdammsugare för hemmamarknaden. Men det var inte förrän en bit in på 2010-talet som fenomenet fick fullt genomslag.

 

Sex olika avdelningar

När vi talar om smarta hem är det en god idé att definiera vad som ingår i begreppet. Själva produkterna delas vanligtvis in i sex avdelningar:

• Hemunderhållningssystem
• Ljusstyrningssystem
• Smarta hushållsapparater
• Värme- och vvs-kontroll
• Säkerhet- och åtkomstkontroll
• Trädgård, bevattning, etcetera

Till detta adderas lager: hemnätverket och dess uppkoppling till internet samt de appar, program och tjänster som styr prylar och funktioner eller som finns åtkomliga via det smarta hemmets apparater.

 

Marknad som växer

Den globala marknaden för smarta hemmet-teknik har i år ett uppskattat värde på ungefär 790 miljarder kronor, enligt färska siffror från analysföretaget Grand View Research. Samma firma förutspår ett årligt genomsnittligt tillväxttal på 27 procent fram till år 2030.

 

Läs också: Det här är Matter – nya standard för smarta hemmet

 

Stora stålar i omlopp, med andra ord. Det är inte direkt något chockartat över uppsvinget, samtidigt som det inte är solklart åt vilket håll de olika marknadsdelarna kommer att utvecklas.

 

Hur vår vardag i våra intelligenta bostäder kommer att se ut över det kommande årtiondet finns det givetvis ingen som med säkerhet kan berätta. Men just därför är det intressant att försöka läsa tecknen och våga sig på några utbildade gissningar. Tittar vi bakåt i tiden blir forna tiders framtidsvisioner lätt lustiga, men inte desto mindre intressanta.

– Vi kommer att få se en fortsatt ökad robotisering av hemmen, i takt med att produkterna blir mer lättanvända och billigare. Vi ser också system som drar nytta av information från flera olika håll för att bidra i beslutsfattande, säger Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering och professor i Människa–datorinteraktion på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

 

Han tror även att röststyrningen kommer att öka i omfattning:
– Google Home, Apple Siri och Amazon Alexa har bara precis gjort sitt intåg, det kommer att komma allt fler tjänster som går att kontrollera genom tal. 

Daniel Akenine är fysiker och tidigare hjärnforskare på Karolinska Institutet. Han arbetar numera som nationell teknikchef för Microsoft i Sverige, och han delar Jan Gulliksens bild:

 

– Ett område som utvecklats snabbt de senaste åren är röstigenkänning och rörelsedetektering, vilket delvis är ett resultat av nya hårdvaruchip designade för ai (artificiell intelligens) och särskilda uppgifter. Det innebär att det blir enklare att kommunicera med våra smarta hem utan att använda mobiltelefonen, säger han.

Ett av de viktigaste områdena för utvecklingen de kommande åren är standardisering av smarta hem-tekniken. Det tror Joakim Eriksson som enhetschef för uppkopplad intelligens på Sveriges forsknings­institut Rise.

 

– Inom ett lite längre perspektiv kommer nog 5g att bli en viktig standard för smarta hem. Standardisering kommer att leda till att ekosystemen kring smarta hem kommer att fungera bättre tillsammans. Jag hoppades på detta redan för tio år sedan, men standardisering tar lång tid, förklarar han. 
 

 

Fokus på energi

Med utgångspunkt från situationen i världen talar mycket för att de kommande årens produktutveckling kommer handla en hel del om energibesparingar av olika slag.

 

– I närtid finns det ju ett väldigt stort intresse av effektövervakning av våra hem. Vad är det som drar ström? Är det värt funktionen den levererar? Hur kan man smartare värma upp ett golv? Kanske blir våra prylar betydligt smartare om några år än de vi har idag, säger Daniel Akenine på Microsoft.

 

Läs även: Spara el – enkla tips för dig som vill dra ned på energikonsumtionen

 

Om vi för en stund går tillbaka till städrobotarna så är de, om vi ska vara ärliga, inte fullt utvecklade än. Dagens produkter städar ju bara golvet och de kräver en del pyssel med möblering och annat för att inte fastna eller fuskstäda. Det vi egentliga vill ha är ju svärmar av drönare som kan fräscha till hela hemmet från golv till tak: damma, torka och till och med plocka undan och göra riktigt fint till helgen.

 

– Det är ganska långt kvar till att det händer. Några av de saker som vi kan tycka är enkla, till exempel att bädda en säng, är egentligen en otroligt komplicerad uppgift som kräver finmotorik, känsel och kognitiv förståelse, säger Daniel Akenine på Microsoft.

 

– Vi måste säkerställa att ai och sensorteknik utvecklas och blir så pass tillgänglig att vi kan samexistera med autonoma robotar, droider och drönare utan att uppleva en risk för olyckshändelser eller fatala misstag. Tänk bara möjligheten för en äldre, som behöver genomlida att många olika hemtjänstpersoner hjälper dem. I stället skulle de kunna få hjälp av robotiserade intelligenta funktioner, säger Jan Gulliksen på KTH.

Just inom området vård- och hälsa görs det många tester och forskas frenetiskt för att ta fram lösningar för distanssjukvård och egen provtagning i hemmet. Om tio år kan det vara fullständigt normalt att din smarta toalettstol analyserar urin och avföring för att meddela dig hur du mår.

 

De som är kroniskt sjuka kan slippa långa resor till vårdgivare och det finns inte en regionpolitiker värd sitt namn som inte blir stormförtjust vid tanken på alla besparingar en sådan teknikutveckling skulle innebära.

 

Joakim Eriksson på Rise tror att det här får stor betydelse i vår vardag:

 

– Om vi antar att vi kommer att få fler och fler sensorer både i hemmet och på oss själva (puls, temp, och så vidare) så kanske vi kan se olika former av smarta hälsoassistenter som lär sig när vi mår bra och mindre bra. De kanske kan stödja oss på olika sätt för att vi ska må så bra som möjligt: rekommendera oss att jobba hemifrån om vi är på väg att bli förkylda, kanske pusha för middag med vännerna för att säkerställa lagom dos av social samvaro och sådant, säger han.

 

Ai på stark frammarsch

Ett berövat sätt att förutspå stora skiften på konsumentmarknaden är att kolla in vad de stora jättarna investerar i. Att tech-bolagen investerar i sin egen utveckling är i sammanhanget rätt ointressant. Däremot, att McDonalds gjort sin mest betydande tekniska investering någonsin på tre miljarder kronor för att förvärva ett israelisk startup-företag inom artificiell intelligens (ai) för att ge oss en personlig artificiell kundupplevelse, det är spännande på riktigt.

 

– Redan idag finns ju en hel del ai i smarta hemmet-sammanhang, till exempel Googles, Apples och Amazons smarta assistenter och vissa smarta kameror som analyserar bildinnehåll. Idag sker det mesta i molnet – vilket inte är helt optimalt ur ett integritetsperspektiv. Här kommer vi att få se mer lokal ai som kör på smarta enheter med högre beräkningskapacitet, säger Joakim Eriksson på Rise.

 

Vi har vant oss vid att prenumerera på nättjänster av allehanda slag, som Netflix och HBO. Kanske nästa steg är en ai-som-tjänst med månadsfaktura.  

 

– Jag tror mer på tillämpad ai i olika sorters tjänster snarare än en generell ai-som-tjänst, säger Joakim Eriksson. Redan idag är det möjligt att styra värmesystem och elbilsladdning som tjänst via till exempel Ngenic och Tibber. Framöver kommer nya mer avancerade tjänster både för huset och trädgården – kanske gräsklippning och bevattning som prenumerationstjänst.

 

Företag som Tesla och Neurolink testar idag möjligheterna att erbjuda konsumenterna människa till maskin-kommunikation direkt till och från hjärnan. Frågan är om det hunnit slå igenom år 2032. Då kan vi strunta i röststyrning och bara tänka Spela en riktig jäkla banger – det är fredag!.
 

 

Det kan ta tid

– Tio år är en lång tid, men jag tror nog att vi börjat få mycket enkla basala tjänster för sådant i framtiden, men allt som innebär invasiva ingrepp, exempelvis att operera in chips, tror jag kommer att ha en betydligt längre horisont innan vi ser att det verkligen sker. Lyckas vi lösa hjärna till dator-kommunikation utan invasiva ingrepp kan utvecklingen gå mycket fortare, säger Jan Gulliksen på KTH.

 

Och Joakim Eriksson på Rise räknar också med att vissa saker kan ta tid:

 

– Neuralinks teknik är jätteintressant, men jag tror att det kommer att ta lång tid innan det är allmänt tillgängligt eftersom det kommer att krävas rigorösa medicinska godkännanden innan en sådan produkt kan komma till marknaden på bred front. Däremot kommer vi nog ändå att se ai-baserade tillämpningar som förbättrar kommunikationen mellan människa och maskin, till exempel ai-modeller som förstår oss bättre och som förbättrar kommunikationshastigheten och upplevelsen.

 

Vi i västvärlden har inbördes olika behov, betalningsförmågor och intresse av att ta till oss ny teknik. Det redan spretiga utbudet inom paketeringen smarta hem lär bli ännu mer diversifierad fram till 2030-talet.

 

– Eftersom jag har hundar så vore det intressant med ett smart hem som kan få dem att känna sig mer trygga när man är borta och signalera till mig att allt står rätt till, önskar sig Daniel Akenine på Microsoft.

 

– Samtidigt kommer behoven av att bara slå av allt och hålla tekniken borta att öka, avslutar Jan Gulliksen på KTH.