Det är tuffa tider, och inte blir de lättare av att vi doomscrollar oss genom dem. En ny folksjukdom har fötts. Är den här för att stanna – eller kan vi råda bot på den?
Det har varit några tuffa år, minst sagt. Covid 19-pandemin fortsätter, politisk osämja råder, krig och kriminalitet härjar och braskande klimatrubriker strömmar in. Det är bara de första sakerna som strålar oss rätt i ansiktet när våra trötta hjärnor kollar mobilen på morgonen i väntan på nästa på katastrof.
I och med den ökade isolationen som uppstått under pandemin har människor i högre grad spenderat mer tid på nätet och sysselsatt sig med att scolla igenom det till synes aldrig sinande träsk av elände som det rapporteras om.
Detta har lett till ett nytt begrepp: “doomscrolling”, eller domedagsskrollande. Fenomenet att spendera stora mängder tid framför skärmen och konsumera negativa nyheter.
Den engelska varianten av ordet blev känt under covid-19-pandemin 2020 medan Språkrådet gjorde “Domedagsskrollande” till ett av årets nyord 2021.
Nytt men gammalt beteende
Foto: Madeleine AhlströmSiri Helle. Siri Helle som är psykolog, föreläsare och författare aktuell med boken “Känslofällan – Ta makten över dina tankar, känslor och ditt beteende” säger att det finns uppenbara anledningar kring varför vi ägnar oss åt detta.
– Det är något djupt mänskligt i oss att vi är intresserade av negativ information. Vi människor har ett negativitetsbias. Vi riktar vår uppmärksamhet mot negativ information i högre utsträckning än positiv och neutral information. Har man ett medarbetarsamtal och hör tre bra saker och en dålig är det den man kommer ihåg. Det har ett större överlevnadsvärde att vi intresserar oss för möjliga faror och hot.
Så uppfattar vi doomscrolling som produktivt?
– Nej, jag skulle säga att det är instinktivt. Många kan ju tycka att det är jättejobbigt och att det kommer i vägen för produktiviteten. Att man vet att man borde träna och jobba men istället fastnar i scrollandet och har svårt att vända blicken.
Är det mest obehagligt eller kan det ha en betydande påverkan på vår hälsa?
– För det mesta är det väl att det stjäl tid och man blir på sämre humör. Men sen finns det ju då, till exempel kriget i Ukraina eller när det sker skolskjutningar, som man kan fastna i flera timmar per dag och det skapar en orospiral. Ju mer orolig du blir desto mer läser du på. Och det kan verkligen ta över så att man får svårt att sova och är distraherad på jobbet. Men då är det ofta något annat också. Till exempel att man har en orolig läggning.
En studie som University of Florida i USA gjort har kategoriserat doomscrollning som ett nytt och unikt beteende. Studien visar att beteendet är lika vanligt förekommande oavsett vilken del av det politiska spektrumet du intresserar dig för. Däremot är det vanligare bland män och unga än bland kvinnor och äldre.
Kan doomscrolling vara som en form av missbruk? Som att vi egentligen letar efter något som kan få oss att må bättre när vi gör det?
– Nä, det tror jag inte. Det beror på vilken typ av medier vi pratar om. Med sociala medier kan det vara så. Där kan det vara en blandning mellan upplyftande och hemskt innehåll. Men nyheter är ju tyvärr mest hemskheter.
Finns något bra med doomscrolling?
– Det är ju bra att hålla sig uppdaterad om omvärlden. Doomscrolling är ju per definition när det gått för långt. Foto: Liza Summer, PexelsTecken på överhettat nyhetsklimat
Även om konceptet med doomscrolling är helt nytt påminner delar av det om vad som kallas “Mean world syndrome”, den hemska världen-syndromet, som kommunikationsforskaren George Gerbner myntade på 70-talet. En hypotetisk kognitiv bias som gör att människor, på grund av att de exponerats så mycket för våldsamt innehåll av massmedia, uppfattar världen som farligare än vad den är.
Skillnaden mellan 70-talet och nu är förstås att istället för morgontidningar och kvälls-tv–sändningar är vi nu totalt stöpta i nyheter dygnet runt. Vi bär runt dem i fickan, pushnotiser ringer hela dagen och negativa nyheter tycks sippra in i alla delar av livet. Plus att det är allt folk tycks vilja prata om.
En annan preliminär studie gjord av Shawn Achor och Michelle Gielan från 2012 visar att folk som konsumerar negativa nyheter kontra lösningsorienterade nyheter i större utsträckning rapporterade att de sedan tyckte de hade en dålig dag.
Skulle du säga att dygnet runt-tillgången till negativa nyheter påverkar oss extra mycket?
– Jag tror verkligen att det möjliggör för de som har en tendens att fastna i det här. Just att man kan bära med sig nyhetsapparna överallt, säger Siri Helle.
Finns det en lagom mängd konsumtion gällande negativa nyheter? Finns det några tecken man kan titta efter när det blir för mycket?
– Ja, vi psykologer under både pandemin och kriget i Ukraina brukar säga; Om du vet med dig att du blir orolig och fastnar är det bra att du begränsar din konsumtion till en sändning per dag. Stäng av push-notiserna som drar in dig. Det är individuellt, om man är intresserad av eller jobbar med omvärldsbevakning är det annorlunda. Men det kan vara en tumregel. Vissa kanske inte ens behöver läsa nyheterna alls. Något nyhetsmagasin på söndagarna som sammanfattar veckan. Kan utvecklas till ett genuint problem
Om man känner att man har ett doomscrollning-beteende vad kan man göra och inte göra rent praktiskt för att hantera det?
– Begränsa det. Man sätter ramar för sig själv och håller det till vissa tider eller situationer. Som när du åker buss till jobbet. Den gyllene regeln för beteendeförändringar att du ska inte sluta göra något. Du ska börja göra något. Tänk vad du vill lägga din tid på istället. Du kanske fastnar och doomscrollar framför tv:n om kvällarna. Då kan det vara bra att boka in något annat.
Finns det någon punkt när man borde söka professionell hjälp för doomscrolling?
– Ja, om du upplever att du har ett användande som går ut över ditt mående. Du har svårt att fungera som du ska i vardagen och på jobbet. Det är inte några dagar utan ett mönster som du har. Då kan du vända dig till vårdcentralen. Det kan räcka med några rådgivande samtal för att det ska bli bättre. Ofta är det symptom på en större problematik. Exempelvis att man känner sig deprimerad.
Det kan också vara värt att ha uppsikt på andra som doomscrollar.
– Man kanske har en familjemedlem eller en kollega som gör det och då kan det vara bra att ta snacket. Påtala att personen sitter ofta med mobilen och tar upp hemska saker den läst. Vad tycker den om det? Hur får det den att må? Ha ett öppet samtal om det. Personen kanske säger att det är kul eller så kanske den säger “Ja, det har jag också tänkt på”.
Tycker du att nyhetsmedia och sociala medier har ett ansvar här?
– Ja, vi har ju alla ett ansvar att bidra till ett bättre samhälle tänker jag. Och det finns ju väldigt mycket man skulle kunna göra i utformningen av tjänsterna för att inte bara främja vår aphjärna, utan också vara en ängel på vår axel. Ge oss det där vi inte visste att vi behövde, men som gör oss till bättre människor. Nyheterna ska också beskriva när det går bra i världen. Inte bara tillfälliga katastrofer utan de stadiga förbättringar som sker. De goda nyheterna. Sen finns en större fråga om incitament och affärsmodeller, som man kan se med techbranschen. När folk började kritisera Facebook och de andra techapparna skedde en utveckling på plattformarna. De vill ju inte förlora användare. Facebook började exempelvis premiera inlägg från familj och vänner, snarare än inlägg som ska göra dig upprörd.
Ett Chrome-tillägg som tar bort Facebooks nyhetsflöde och ersätter det med ett inspirerande citat. Hela Facebook finns kvar men du måste själv välja vad du vill titta på istället för att algoritmen slänger det på dig. Ungefär som den gamla versionen av internet. Finns även till Firefox.
DF Tube Ett Chrome-tillägg som skapar en distraktionsfri version av Youtube utan någon startsida, rekommenderade videor eller automatiska uppspelningar.
Skärmtid och Appbegränsningar I din smartphone kan du aktivera inställningar både för skärmfri tid och för hur mycket tid du vill budgetera till olika appkategorier. På så vis får du påminnelser om att inte låta aphjärnan ta över helt och hållet.
Motmedel Har du problemappar kan du byta ut dessa till en helt annan app. Något du bara kan slökolla i. Det kan exempelvis vara bilder på söta djur, ett enkelt mobilspel eller en e-bok.
Flipboard Själv är bäste dräng. Ta kontroll över din nyhetskonsumtion och gör en helt egen digital tidning med Flipboard
Utomhus Full verklighet i högsta möjliga upplösning. Långsam och varken så bra eller dålig som det först verkar. Lägg in lite träning eller ta en promenad i den och du kommer i alla fall inte må sämre.
