JVC har sedan en tid försökt få oss att anamma hårddiskkamerorna. Med långt över tio produkter på den svenska marknaden råder det inget tvivel om vilken tillverkare som leder hårddiskracet. Nu börjar dock även konkurrenterna få upp ögonen för hur smidigt det är att slippa dv-banden när släktmiddagen ska förevigas. 

När det gäller kamerornas yttre betingelser råder det ingen tvekan om att JVC:s svarta skönhet faller M3 bäst i smaken. Det är inte så att Sonys silverfärgade maskin är ful, tvärtom. Den är stilrent utformad och ligger bra i handen. Den är något längre än en modern dv-kamera, men är annars mycket lik sina äldre släktingar. JVC 505 är däremot proffsigt svart med några små loggor och reglage med avvikande metallglans. Den knubbiga kroppen, 3ccd-loggan och det lilla, men ack så tilltalande, motsolsskyddet, gör att vi känner oss som viktiga dokumentärfilmare så fort vi får kameran i vår hand. Precis så här ska en kamera se ut! Det blir inte sämre av att JVC 505 är välbyggd, ligger bra i handen och är lätt att navigera med hjälp av navigationsspaken bredvid skärmen. Det här är en lösning vi gillar bättre än Sonys tryckkänsliga skärm och plottriga menysystem.
Ljudutbud

Båda kamerorna kan ta emot ljud från en extern mikrofon, vilket är ett tecken på att det inte är några budgetmodeller vi har att göra med. Sonys har utrustat DCR-SR90 med en speciell tillbehörssko som gör att kameran bara kan använda tillverkarens mikrofoner och tillbehör. På plussidan noterar vi att en trådlös mikrofon med blåtandsteknik finns som tillbehör. Värt att nämna är även att Sonys kamera kan ta upp ljud i 5.1-format. Dock ska det till mycket speciella omständigheter för att detta ska kunna höras på det inspelade resultatet. JVC:s kamera har en vanlig blixtsko i vilken du kan trycka dit lite vad du vill. En 3,5-millimetersingång ger tillgång till ett stort utbud av externa mikrofoner. Kamerornas inbyggda mikrofoner ger annars mycket jämt skägg vad gäller ljudet. Sonys kamera ger något mindre burkigt ljud, men skillnaden är extremt liten.
Båda kamerorna ger sju timmars inspelning när vi säger åt dem att prestera så bra som möjligt. Sonykameran har en ccd som maximalt ger drygt två miljoner effektiva pixlar i widescreenläge. JVC:s kamera har en 3ccd-lösning där rött, grönt och blått behandlas av varsin ccd, något som brukar resultera i bättre ljud och bild. Fler effektiva pixlar är det dock inte tal om, kameran ger cirka 2,3 miljoner pixlar i filmläge.

För att återgå till filmkvaliteten presterar båda kamerorna bra. Mpeg-2-inspelningarna i äkta 16:9-läge konkurrerar helt klart med dv-kameror i mellanskiktet och borde således räcka gott för såväl semesterfilmare som mer kräsna användare. Sonys kamera drar dock det längsta strået med vassare autofokus, bättre skärpa och mer levande färger. Sony-kameran har även en bättre skärm, trots att storleken och upplösning är likvärdig med JVC-modellen. För den vilsne sökaren är det Sonys kamera som gäller, JVC 505 saknar sökare.
Sony sr90

+
Bildkvaliteten
Bildskärmen
Menysystemet
Tråkigt yttre
Sonys SR90 är en värdig utmanare till bandbaserade videokameror. Bildkvaliteten är helbra och kameran känns gjuten i handen. Det största minuset är menysystemet som är krångligt.
Bildkvalitet 8
Funktioner 7
Användarvänlighet 6
Prisvärde 8

Jvc gz-mg505
Proffsbygget!
Lättnavigerad
Tillbehörssko
Skärmen
Stillbildskvaliteten
JVC GZ-MG505 är en kamera som vi aldrig vill släppa ur handen. Det proffsiga svarta yttre får oss att dra rejält på munnen. Bildkvaliteten är bra men Sonys SR90 ger några snäpp bättre stillbilder och filmer.
Bildkvalitet 6
Funktioner 7
Användarvänlighet 7
Prisvärde 6


Sonys första hårddiskkamera heter DCR-SR90 och är en silverglänsande liten pryl med 30 gigabyte hårddisk under skalet. Samtidigt som Sonys kamera trillade in på redaktionen släppte även JVC en ny modell med 30 gigabyte hårddisk. Dags för duell med andra ord!
Utsidan är inte allt – men mycket!

När det gäller kamerornas yttre betingelser råder det ingen tvekan om att JVC:s svarta skönhet faller M3 bäst i smaken. Det är inte så att Sonys silverfärgade maskin är ful, tvärtom. Den är stilrent utformad och ligger bra i handen. Den är något längre än en modern dv-kamera, men är annars mycket lik sina äldre släktingar. JVC 505 är däremot proffsigt svart med några små loggor och reglage med avvikande metallglans. Den knubbiga kroppen, 3ccd-loggan och det lilla, men ack så tilltalande, motsolsskyddet, gör att vi känner oss som viktiga dokumentärfilmare så fort vi får kameran i vår hand. Precis så här ska en kamera se ut! Det blir inte sämre av att JVC 505 är välbyggd, ligger bra i handen och är lätt att navigera med hjälp av navigationsspaken bredvid skärmen. Det här är en lösning vi gillar bättre än Sonys tryckkänsliga skärm och plottriga menysystem.

Båda kamerorna kan ta emot ljud från en extern mikrofon, vilket är ett tecken på att det inte är några budgetmodeller vi har att göra med. Sonys har utrustat DCR-SR90 med en speciell tillbehörssko som gör att kameran bara kan använda tillverkarens mikrofoner och tillbehör. På plussidan noterar vi att en trådlös mikrofon med blåtandsteknik finns som tillbehör. Värt att nämna är även att Sonys kamera kan ta upp ljud i 5.1-format. Dock ska det till mycket speciella omständigheter för att detta ska kunna höras på det inspelade resultatet. JVC:s kamera har en vanlig blixtsko i vilken du kan trycka dit lite vad du vill. En 3,5-millimetersingång ger tillgång till ett stort utbud av externa mikrofoner. Kamerornas inbyggda mikrofoner ger annars mycket jämt skägg vad gäller ljudet. Sonys kamera ger något mindre burkigt ljud, men skillnaden är extremt liten.
Båda kamerorna ger sju timmars inspelning när vi säger åt dem att prestera så bra som möjligt. Sonykameran har en ccd som maximalt ger drygt två miljoner effektiva pixlar i widescreenläge. JVC:s kamera har en 3ccd-lösning där rött, grönt och blått behandlas av varsin ccd, något som brukar resultera i bättre ljud och bild. Fler effektiva pixlar är det dock inte tal om, kameran ger cirka 2,3 miljoner pixlar i filmläge.
Kikar vi på respektive kamera står det 3,0 megapixel på Sonys modell och hela fem megapixel på den svarta JVC-kroppen. Det är vad du får i stillbildsläget. Här märker vi dock att antalet pixlar inte är allt, trots färre pixlar ger Sony SR90 klart bättre stillbilder med mindre brus och bättre skärpa.
Äkta 16:9

För att återgå till filmkvaliteten presterar båda kamerorna bra. Mpeg-2-inspelningarna i äkta 16:9-läge konkurrerar helt klart med dv-kameror i mellanskiktet och borde således räcka gott för såväl semesterfilmare som mer kräsna användare. Sonys kamera drar dock det längsta strået med vassare autofokus, bättre skärpa och mer levande färger. Sony-kameran har även en bättre skärm, trots att storleken och upplösning är likvärdig med JVC-modellen. För den vilsne sökaren är det Sonys kamera som gäller, JVC 505 saknar sökare.
Är bildkvalitet det enda rådande måttet på en bra kamera är det ingen tvekan om att det är Sonys modell du ska ha. Känner du däremot att menysystem, kamerans utseende och möjligheter att ansluta mängder av olika tillbehör spelar in blir JCV MG505 plötsligt en het kandidat som du absolut inte ska räkna bort ur matchen.
Sony sr90

+
Bildkvaliteten
Bildskärmen
–
Menysystemet
Tråkigt yttre
=
Sonys SR90 är en värdig utmanare till bandbaserade videokameror. Bildkvaliteten är helbra och kameran känns gjuten i handen. Det största minuset är menysystemet som är krångligt.
Storlek/form 7
Bildkvalitet 8
Funktioner 7
Användarvänlighet 6
Prisvärde 8
Totalt

Jvc gz-mg505
+
Proffsbygget!
Lättnavigerad
Tillbehörssko
–
Skärmen
Stillbildskvaliteten
=
JVC GZ-MG505 är en kamera som vi aldrig vill släppa ur handen. Det proffsiga svarta yttre får oss att dra rejält på munnen. Bildkvaliteten är bra men Sonys SR90 ger några snäpp bättre stillbilder och filmer.
Storlek/form 9
Bildkvalitet 6
Funktioner 7
Användarvänlighet 7
Prisvärde 6
Totalt
