Så stort hot mot mänskligheten utgör artificiell intelligens

Det är inte sällan artificiell intelligens, eller AI som det förkortas, beskrivs som rena rama domedagsprofetian. Med tanke på hur den tekniska utvecklingen sett ut sedan begreppet myntades 1956 av MIT-forskaren John McCarthy är det möjligen berättigat, men inte desto mindre spekulativt. För att svara på om apokalypsscenariot har någon verklighetsförankring behöver vi först ta reda på vad AI egentligen innebär och vad det kan tänkas användas till.

 

Missa inte: 5 områden som snart kontrolleras helt av artificiell intelligens
 

Vad menar man med AI?

När man pratar om AI menar man ofta att det finns någon form av intelligens i artificiella system. Exakt vad det är varierar från fall till fall – det kan bland annat handla om mekaniken som gör att ett flygplan kan landa i tät dimma och utan någon mänsklig hjälp eller GPS-enheten som räknar ut den bästa färdvägen baserat på aktuella köbildningar, vägarbeten och annat som kan fördröja tiden.
 

Tre kategorier av AI

Enkelt förklarat går det att dela in AI i tre olika kategorier. Den vanligaste formen förkortas ANI (Artificial Narrow Intelligence) och är framtagen för att att utföra specifika sysslor. Det kan handla om allt från att besegra människor i schack till att få ABS-tekniken att kicka in när vi trycker ner bromspedalen i våra bilar.

 

Missa inte: Datorer suger på poesi

 

Det är egentligen där utvecklingen befinner sig nu. Den lite mer avancerade formen går under namnet AGI (Artificial General Intelligence) och klarar i stort sett av att göra det människor är kapabla att göra.

 

Slutligen finns ASI (artificiell superintelligens). Här pratar vi om system som inte bara klarar av det människor gör utan även kan utföra sysslorna bra mycket bättre.  
 

Så långt har AI kommit idag 

För att besvara frågan “Hur långt har vi egentligen kommit?” pratar vi med Fredrik Heintz, forskare vid Linköpings universitet och ordförande i svenska AI-sällskapet.

 

–Tekniken rör sig väldigt fort framåt just nu. Se bara på AI för bilar. 2004 arrangerades Darpa Grand Challenge för självkörande fordon och då kom bilarna knappt 12 kilometer i öknen. I dag finns det självkörande bilar som redan har kört hundratusentals kilometer, förklarar Fredrik Heintz. 

 

– På tio år har man alltså kommit från ingenting till en nästan färdig produkt. Med en lika fokuserad satsning på något annat område går det att ta sig väldigt långt.

 

 

 

Han fortsätter:

 

– Vi vet nog inte riktigt hur beroende vi är av AI idag, förmodligen är vi mer beroende än vi skulle vilja vara. Datorer fattar i dag väldigt många beslut åt oss. När vi betalar med kreditkort har vi en dator som snabbt undersöker om transaktionen är trovärdig. På samma sätt hjälper en AI till att utvärdera de låneansökningar som en bank får in. Och genom att hålla koll på din sökhistorik kan AI:n förutspå saker, som att du exempelvis är gravid eller följa en stundande pandemi genom att se hur folk söker. I dag handlar mycket om att jämföra med tidigare resultat för att se vad det finns för underliggande mönster i det mänskliga beteendet.

 

Vad gör AI med våra jobb?

En effekt av utvecklingen är att våra arbetsliv inte kommer att se likadana ut som de gör just nu. I takt med att AI blir allt mer avancerad kommer den också ta över många av de arbeten som i dag utförs av människor. Peter Siljerud, framtidsforskare och författare, förklarar:

 

– Mycket av det vi gör i dag är styrt av någon slags AI. Om du går till en hemsida för att handla och får förslag på andra produkter baserat på ditt urval så är det en form av AI. Men om vi menar mer avancerade former är det i dagsläget rätt begränsat, säger han.

 

Framöver lär det däremot se annorlunda ut.

 

– Ungefär hälften av jobben vi har i dag kommer kunna ersättas framöver. Generellt sett rör det sig om mer rutinmässiga jobb, men det kommer även även påverka mer kvalificerade arbeten. Den stora utvecklingen som vi ännu inte har sett än är att datorer inte bara blir bra på att analysera komplexa system utan även blir kreativa. I dag är AI-system dåliga på att hantera relationer och ta hand om mer mjuka värden. När det området blir bättre kommer AI på allvar kunna hota alla typer av mänskliga arbeten. 

 

Och något sådant är långt ifrån otroligt, menar Peter Siljerud.

 

– Redan i dag finns det robotar som kan gå runt i lokaler och flytta på sig när de ser människor.

 

Så hur långt bort ligger vi då en tänkande och superintelligent AI, som inte bara kan ta egna beslut utan även agera rationellt och utifrån ett känsloregister? Att försöka återskapa den mänskliga hjärnan är trots allt något som forskningsvärden har kämpat med länge nu.

 

– Principiellt går det att förstå den mänskliga hjärnan och mänskligheten borde kunna bygga en beräkningsmodell för hur en mänsklig hjärna fungerar, säger Fredrik Heintz. 

 

 

Hur upplever egentligen en dator verkligheten?

Men som med allt annat inom AI är det mer komplicerat än så. Svaret vi får när vi undrar om det ändå inte är osannolikt att en artificiell enhet ska kunna bära runt på varma minnen från senaste sista minuten-resan eller hamna i bråk med sambon efter att ha glömt av gårdagens disk leder oss in på filosofiska ämnen.

 

– Varje modell och representation som en dator bygger upp är också subjektiv sett från datorns perspektiv, ungefär som vår egen uppfattning av omvärlden är subjektiv till oss. Vi har ju egna upplevelser och vi kan ju inte veta hur en dator upplever verkligheten. En dator kanske inte har ett medvetande sett till vår definition men beter sig datorn som om den är medveten, ja då är den kanske också medveten, säger Fredrik Heintz.

 

En oundviklig fråga när det kommer till den raketsnabba utvecklingen och AI-områdets kapplöpning mot den mänskliga intelligensen är om vi behöver vara rädda. I början av året släppte organisationen Global Challanges Foundation en rapport där en rad experter pekade ut AI som ett av de tolv mest troliga hot som kan tänkas förgöra mänskligheten framöver, tillsammans med bland annat klimatförändringar och kärnvapenkrig. Och i våras ställde sig tekniksnillet Stephen Hawkning till dem som varnade för att AI till slut kommer bli mänsklighetens fall.

 

Fredrik Heintz menar att det hela är något överdrivet.

 

– Jag tycker det är bra att det finns en debatt på området, men tyvärr får domedagsbilderna alldeles för mycket utrymme sett till hur troligt det faktiskt är att något går snett. Oron kan man inte göra så mycket åt, om det finns skäl till den är en annan fråga.

 

Är du inte lite orolig ändå?
– Nej, jag ser det snarare som tvärtom. Tack vare exempelvis datorstöd kan vi hänga med i utvecklingen, och mänskligheten kan sakta bli lite bättre. Den stora frågan är vad man har för kontrollbehov eftersom det är mycket möjligt att vi får mindre och mindre kontroll i takt med den tekniska utvecklingen. Om man sedan tycker det är bra eller dåligt är upp till var och en. Jag väljer att se det som så att vi utvecklar systemen för ett syfte: att hjälpa människor och inte tvärtom.

 

Peter Siljerud håller delvis med:

 

– Det är mycket prat om singulariteten, att tekniken till slut når till en punkt där den utvecklar sig själv. Nyckeln framöver ligger i vem som kan kontrollera det här och i vilka syften. Men risken att vi hamnar i ett apokalyptiskt scenario är liten. Vi kan trots allt fortfarande dra ut pluggen.