I M3:s serie om robotar och cyborger
- Inledning: Därför tar robotarna över
- Hans finger är en hårddisk – och 7 andra cyborger
- 10 robotar som snart flyttar in hos dig
- Jonas byggde en egen robot. “Delarna kommer från en dammsugare”
Robear lyfter patienterDet japanska forskningscentret Riken utvecklar en jätteteddybjörn som ska hjälpa till att lyfta äldre och sängbundna patienter till rullstolar och sängar. Robear har stora stoppade armar och är den senaste i en rad av vårdrobot-prototyper. Den ska kunna utföra en del av de tyngsta arbetsuppgifterna i vården, till exempel att lyfta patienter, som vårdpersonalen i genomsnitt får göra 40 gånger per dag i Japan, där antalet äldre ökar snabbt. Till skillnad från de tidigare prototyperna Riba och Riba II är Robears rörelser mjukare eftersom den har känselsensorer som skickar data till ställdon och motorer. Sensorerna kan snabbt känna av om rörelser möter motstånd från patientens kropp.

Pepper är lite som C3PO – fast på riktigt
Med stora ögon, en kritvit kropp och flexibla arm- och handrörelser ser Pepper ut som en skulptur som fått liv. Den är utvecklad av franska Aldebaran Robotics och presenterades av Softbanks vd Masayoshi Son förra året som den första roboten i världen som kan läsa av människors känslor genom att tolka deras röster, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Pepper är en kommunikationsrobot som varken kan laga mat eller städa, men den kommer att säljas till japanska konsumenter för 198 000 yen (13 800 kronor). Lanseringen har skjutits fram tills nu i sommar.

Ontaroid och Kodomoroid – lite kusliga
Japanska museer är redan i dag delvis bemannade med robotar. Ontaroid och Kodomoroid är några av de mest människoliknande robotarna i världen och har använts på Tokyos tekniska museum Miraikan sedan förra året. Onotaroid ser ut som en kvinna och Kodomoroid som en liten flicka. Båda har utvecklats av robotforskaren Hiroshi Ishiguro vid universitetet i Osaka och drivs av tryckluft och servomotorer som ser till att de har följsamma, realistiska rörelser i ansiktsuttryck, huvud, axlar och armar. De kan inte vandra omkring, men maskinerna kan läsa upp meddelanden, interagera med besökare och fjärrstyras av personalen.
Asimo har bästa rörelseschemat
Asimo eller Advanced Step in Innovative Mobility, är utan tvekan världens mest avancerade humanoida (människoliknande) robot. Den har utvecklats av Honda och ses som ett stort framsteg för ingenjörskonsten. Att utveckla en maskin som kan gå som en människa var en bedrift som tog årtionden. Honda arbetade i nästan 30 år med att utveckla Asimo och den senaste versionen klarar hela 57 translationsfrihetsgrader (mått på rörelse i ett tredimensionellt koordinatsystem), vilket gör att den både kan gå och springa naturligt. Honda har inte aviserat att den ska säljas kommersiellt, utan Asimo har fungerat som talesperson för biltillverkaren och visats upp som ett exempel på japanska innovationer över hela världen. Vid en demonstration i New York nyligen gick den uppför en trappa utan att stanna upp, vilket var första gången det lyckades för roboten, som ständigt utvecklas vidare.
Muratas hejaklack
I Japan är figurer som anses vara ”kawaii”, det vill säga söta eller gulliga, mycket populära, något som märks tydligt hos den här robotgruppen som utvecklats av komponenttillverkaren Murata Manufacturing. De dansande robotarna har lysande ögon, balanserar på stålklot och är utrustade med infraröda sensorer och ultraljudsmikrofoner som gör att de kan känna av var de andra robotarna finns när de dansar. Ett trådlöst nätverk används för att styra en grupp med tio robotar. De kan utföra exakt synkroniserade dansnummer och ställa upp sig i olika formationer, till exempel ett hjärta, samtidigt som de snurrar på sina klot. Vad de ska användas till? Att göra människor glada, enligt Murata, som också har utvecklat robotar som cyklar på två- och enhjulingar.
Kirobo är kompis med astronauter
Kirobos utseende är inspirerat av tecknade manga- och animefilmfigurer. Den är en kommunikationsrobot som nyligen återvände till jorden efter 18 månader på den internationella rymdstationen ISS där den arbetade med den japanska astronauten Koichi Wakata. Den 34 centimeter höga roboten har röstigenkännings- och språkhanteringsfunktioner och är utformad för att undersöka hur maskiner kan ge känslomässigt stöd till astronauter under långa perioder i rymden. Många japanska skolbarn blev förtjusta i Kirobo, som pratade med dem från ISS.