I somras stegade jag in i 3g-operatören Tres butik vid Stureplan. Stackars satar, tänkte jag, när jag såg Tres säljare med Nec:s mobiltelefoner hängande runt halsen. Där stod de och försökte övertyga folk om hur häftigt det är med 3g och till sin hjälp hade de stora klumpiga telefoner som såg ut att vara tillverkade för fem år sedan.
Anders Engström
Nyhetsredaktör, M3
Att de första apparaterna som använder en ny teknik är stora och otympliga är inget konstigt. Många av oss minns hur klumpig videoapparaten en gång var, ja till och med de första dvd-spelarna känns klumpiga bredvid nya, slimmade modeller. Men, det finns en stor skillnad. Vi har vant oss vid små lätta mobiler och att köpa Tres mobil och abonnemang känns därför som ett nerköp. För min egen del är faktiskt inte möjligheten att via ljud och rörlig bild kommunicera med andra Treabonnenter så pass intressant att jag är beredd att släpa runt en klumpeduns. Och förresten, videotelefoni, var det inte något Hedvig sysslade med i barnprogrammet A-Ö?
Tre är den första 3g-operatören på marknaden, men till vilket pris? Med massiv marknadsföring har de lyckats få hela svenska folket att förstå att 3g är på g. Och de som orkat ta sig till någon av deras butiker har fattat att det just är ”på gång” som gäller. En del av de så kallade ”analytikerna” har Tre i alla fall lyckats övertyga. När Nokia släppte en 3g-mobil utan videotelefoni gick de i taket. ”Vaddå, 3g är väl inget utan videotelefoni”, var reaktionen.
I dagsläget tycker jag Nokia gör helt rätt. Går det inte att göra en videomobil med vettig batteritid och vettiga mått finns det anledning att vänta. Tre slänger sina pengar i sjön, är du smart gör du inte detsamma.
Nyhetsredaktör, M3